Föreliggande studie syftar till att utifrån retorisk teori undersöka under vilka kommunikativa premisser det kommunikativa skolledarskapet verkar. Studien avgränsas till en skolledare och kommunikationen kring ett specifikt utvecklingsprojekt. Undersökningen tar utgångspunkt i teoretiska antaganden som gör gällande att organisation, kommunikation och ledarskap konstrueras interaktivt. Metoden är kvalitativ, inspirerad av stimulated recall och bygger på semistrukturerade intervjuer vid två tillfällen med en skolledare för en gymnasieskola och fyra medarbetare som har skolledaren som närmaste chef. Intervjuerna har genomförts i samband med att ett större utvecklingsprojekt har initierats. Resultatet analyseras utifrån en retorisk modell som gör gällande att all kommunikation vilar på tilliten till den som kommunicerar, till det kommunicerade och till de emotioner som kommunikationen väcker hos mottagarna.Undersökningen visar att skolledaren verkar i en mycket sammansatt kommunikativ kontext och att ledarskapet i hög grad är avhängigt av en rad olika kommunikativa premisser. En slutsats är att diskrepansen i hur medarbetarna uppfattar skolledarrollen i hög grad påverkar det kommunikativa ledarskapet. En tydlig premiss är att det från lärarhåll finns en förväntan på skolledarrollen som påverkar den kommunikativa kontexten på en rad olika sätt. En andra slutsats är att skolledaren kommunicerar med en, sett till förståelse, heterogen mottagargrupp. En tredje är att kommunikationen i hög utsträckning påverkas av en rad emotionella premisser. Sammantaget ställer de kommunikativa premisserna mycket höga krav på skolledares förståelse för och förmåga att kommunicera ledning.

Sammanfattning  Syftet med studien är att undersöka vilken inverkan som kommunikation har på tillit, utifrån ett chefs- och medarbetarperspektiv inom offentlig sektor. Följande frågeställningar har formulerats: Hur kan ledarskapet främja tillit via intern och extern kommunikation? Vilka organisatoriska hinder kan motverka tillit via kommunikation? Vilka organisatoriska förutsättningar främjar tillit via kommunikation? Studien utgår från kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in empiriska data. Totalt 8 respondenter har deltagit i studien, 4 medarbetare och 4 personer i arbetsledande funktion. Respondenterna är yrkesverksamma inom två olika kommunala verksamheter, där den ena verksamheten har implementerat ett tillitsbaserat ledarskap medan den andra saknar implementerad styrmodell. Resultatet visar att stöd från ledningen har en signifikant betydelse för medarbetarnas möjlighet att kunna lösa de kommunikativa problem som uppstår inom organisationen. Den tillitsbaserade styrningen vidmakthålls genom att den faktiska styrningen är överensstämmande, vilket innebär att tillit syns i både ord och handling inom organisationen, den tillitsbaserade styrningen genererar en mer närvarande ledning. Gemensamt för verksamheterna är att kommunikationen i de egna arbetsgrupperna upplevs fungera bra och kännetecknas av tillit och ett öppet kommunikationsklimat. Däremot utgör den horisontella kommunikationen en utmaning, där det uppstår svårigheter i kommunikationen mellan olika personalgrupper. Pandemin har påverkat sättet att kommunicera där vikten av fungerande kommunikationskanaler inom organisationen och ut till medborgarna är centrala. Det finns vissa personliga preferenser som är särskilt tillitsfrämjande, att ha ett förhållningssätt gentemot andra människor som präglas av en generell tillit, det vill säga att andra människor i grund och botten går att lita på, vilket kan tyckas vara självklart men har betydelse för skapandet av god kommunikation. Slutligen har det blivit påtagligt att tillit och kommunikation är två begrepp som samspelar med varandra och är beroende av den kontext som finns. Kommunikationens betydelse för tillit är centralt och tillit behöver synas i både ord och handling för att bli trovärdig.

Abstract It is valuable in large organization with multiple hierarchical levels that the general goals are communicated at all levels of the organization. Organizations usually have an overall business plan, which should serve as a guide and indicate the organization’s direction. Middle managers have an important part in communicating the overall business plan since they are a link between upper management and employees.   The purpose of this study was to examine how middle managers, in their role as a link between upper management and employees, communicate the overall business plan. The study was conducted at the County council in Värmland, which represents a large hierarchical organization. The overall business plan was landstingplanen. The theoretical framework used was primarily theories and previous research in organizational communication, communicative leadership and communication and structure. Eight middle managers were selected through a variety selection. The eight respondents were interviewed to examine in what way they are communicating and establishing the County council's overall business plan.   The results showed that the overall business plan is established and communicated in the different levels of the organization since it is broken down in two steps. The overall business plan functions as a support and gives guidance in how to accomplish the goals that are conveyed. The balanced scorecard that is a part of the overall business plan fills an important role in what middle management choose to priorities and communicate to their employees. However, the results indicated that the general formulation in the overall business plan resulted in a relatively free interpretation among the middle managers. Furthermore, the results showed that the attitudes against the County council’s vision among the respondents were fairly negative. The results also indicated that the middle managers are operating from a communicative leadership in communicating the overall business plan to their employees, but for this to be realized there must be a communicative empowerment.  The results also showed that discrepancy between the upper management and the employees was perceived as large, which may obstruct the middle managers to establish the overall business plan.

Den här studien undersöker kommunikation under organisationsförändring. Syftet att är ta reda på hur chefer och medarbetare ser på och använder kommunikation. Dels hur de vanligtvis kommunicerar, genom vilka kanaler, samt vilken typ av kommunikation de föredrar för ändamålet förändring. Detta leder fram till studiens mest centrala frågor, hur kommunikation påverkar förändring och om det kan bidra till minskat motstånd. För att söka dessa svar har en kvalitativ metod använts, med 17 semistrukturerade intervjuer samt 18 respondenter. Av dessa är 11 chefer, varav 2 inom HR, samt 7 medarbetare, 3 av dem inom HR. Materialet har sedan analyserats med hjälp av teori om kommunikation, diffusion och meningsskapande. Samt en modell skapad utifrån frågorna; vad, med koppling till kommunikationsteori. Hur, diffusion och varför, meningsskapande. Dessutom med begreppet hinder varigenom kommunikationsvägar har analyserats utifrån en så kallad gatekeeper-teori. Som resultat har det bland annat framkommit att flera chefer behandlar förändring på ett noggrant och varsamt sätt. Kommunikationsplaner är vanliga, vidare diskuteras vilka praktiker och tillvägagångssätt som de olika ledarna har. Som slutsats återfinns ett antal av de metoder vilka anses fungera väl och därmed kan rekommenderas för andra som genomgår förändring. Här besvaras även studiens frågeställning, samt ges förslag på studier som kan ta reda på mer inom ämnet och vidare hjälpa både chefer och medarbetare att bättre och enklare hantera förändringar. / This thesis investigates communication during organizational change. The purpose has been to find out how managers and co-workers perceives communication. How they usually communicate, basically through which channels, and what type of communication they prefer for the subject of change. Which leads to the most central questions of this study, how communication affects change, and if it may contribute to decreased resistance. To seek these answers, a qualitative method has been deployed. Including semi-structured interviews. 17 interviews have been carried out with 18 respondents. Among these 11 managers, 2 from HR. 7 are co-workers, 3 of them within HR. This empirical material has then been analyzed with theory about communication, diffusion and sense making. A model is used, created by the questions; what, how and why. Those are related to the theories of communication, diffusion and sense making respectively. The model also includes the term obstacles, with which communication was analyzed through the so-called gatekeeper theory. Among the studies results it was found that many managers treat change carefully. Communication plans are common. Further discussion concerns the practices of different leaders. Among the conclusions some good practices are highlighted, which can be recommended for others who are in a process of change. This also allows the research questions to be answered, and some suggestions for future studies to be given. An aim of the study is to, by these insights, help leaders and co-workers manage change even better.

Syftet med    studien var att undersöka hur Leanbaserade/Leaninspirerade verksamheter i    svensk offentlig sektor arbetar för att åstadkomma värdeskapande intern    kommunikation. Utgångspunkten var att dagens demografiska utveckling    parallellt med effektiviseringskrav innebär utmaningar för kommuner att    säkra välfärd och kundnöjdhet samt att detta arbete behöver börja internt    gentemot medarbetarna för att ge effekt utåt till kunderna. Lean    kommunikation och kommunikativt ledarskap har seglat upp som två relativt    nya begrepp som ännu inte utforskats så mycket, men som tar sikte på just    värdeskapande kommunikation. Denna studie fokuserade på dessa begrepp på    teoretisk nivå och utforskade hur de kan användas praktiskt och strategiskt    för att stärka värdeskapande intern kommunikation. Empirin utgjordes av    semistrukturerade intervjuer med 15 chefer/ledare från sex kommuner, som    analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Slutsatsen var att det    fanns ganska stor överensstämmelse mellan respondenterna om vad som ansågs    vara framgångsfaktorer, vad som utmärker en bra kommunikativ ledare samt hur    de arbetade med intern kommunikation i det dagliga arbetet. Tydlighet och    visualisering var de mest frekventa aspekter som lyftes. Likaså var    kopplingen till Lean kommunikation och kommunikativt ledarskap påtaglig –    även om inte samtliga intervjuade kände till eller använde begreppen    arbetade de utifrån dem undermedvetet. Däremot var det få som hade    fungerande strategier för att göra cheferna/ledarna mer kommunikativa och    flera lyfte brister kopplade till uppföljning, utvärdering och feedback.    Utifrån studiens resultat togs en modell för Lean kommunikation fram, med    tillhörande checklista, som kan användas av Lean verksamheter för att stärka    och medvetet arbeta med värdeskapande intern kommunikation. / The    purpose of this study was to explore how Lean based/Lean inspired    enterprises in Swedish public sector acts to attain value-adding internal    communication. The starting point was that the contemporary demographic    development combined with demands for cost-effectiveness entail challenges    for municipalities to safeguard welfare and customer satisfaction, and that    this task needs to start internally towards the employees in order to bring    effects externally towards the customers. Lean communication and    communicative leadership has arisen as two relatively new concepts which    have not yet been extensively explored, but which aim precisely at    value-adding communication. This study focussed on these two concepts at a    theoretical level and explored how they can be utilised practically and    strategically in order to improve value-adding internal communication. The    empirical data consisted of semistructured interviews with 15    managers/leaders from six municipalities, which have been analysed with qualitative    content analysis. The conclusion was that there existed a relatively    substantial congruity between the respondents concerning what was considered    success factors, what distinguishes a good communicative leader and how they    handled internal communication in the daily work. Clarity and visualisation    were the most frequently aspects mentioned. Additionally, the linkage to    Lean communication and communicative leadership was palpable – even though    not all of the respondents were familiar with or used the concepts, they    were utilising them subconsciously. However, only a minority of them had    functioning strategies to facilitate leaders to be more communicative and    several of them acknowledged shortcomings concerning follow-up, evaluation    and feedback. Based on the study’s results, a model for Lean communication    was created – with a checklist attached – which can be deployed by Lean    enterprises in order to strengthen and consciously work with value-adding    internal communication. / <p>2019-0-27</p>

Det finns idag mycket kunskap om vilka faktorer som leder till ökat resultat för eleverna. Trots det har vi i Sverige fortfarande en hög andel elever som inte når gymnasiebehörighet i årskurs 9. På den skola jag är verksam som rektor gjordes en nulägesanalys höstterminen 2016 inför ett samverkansprojekt med Skolverket; resultatet av den analysen visar på hur arbetslagsledarna är en outnyttjad resurs. Deras uppdrag har mer kommit att handla om att förmedla information från rektor till laget och att leda lagmöten, än att leda skolutvecklingsprocesser. Mot bakgrund av ovanstående ställer jag följande frågor:  1) Vilket ledarskap utövar arbetslagsledare i olika situationer? 2)  Hur kan arbetslagsledarens syn på det egna uppdraget förstås? 3)  På vilket sätt påverkar olika bakgrundsvariabler hur arbetslagsledaren utövar sitt ledarskap? Ett antal hypoteser ställs upp i syfte att försöka besvara frågorna och datainsamling sker genom att en enkät skickas ut till arbetslagsledare i olika grundskolor. De bakgrundsvariabler som prövas är: kön, tid på arbetsplatsen, tid som arbetslagsledare, hur uppdraget tilldelats, storleken på laget, förstelärare eller inte, och vilken huvudman respondenten har.  Respondenterna får läsa sex olika scenarier och därefter ta ställning till olika handlingsalternativ, utformade utifrån fyra olika teorier om ledarskap: abdikerat ledarskap, auktoritärt ledarskap, kommunikativt ledarskap och etiskt ledarskap. Det finns även ett femte alternativ där respondenten har möjlighet till ett eget alternativ.  Resultatet av undersökningen visar att den ledarskapsstil som arbetslagsledare, oberoende av bakgrund, i högsta grad väljer är den etiskt-kommunikativa ledarskapsstilen, förutom i scenario 1. Vilket handlar om att hantera ett ärende där en kollega inte följer de normer och värden som finns för skolan. Vidare visar en analys av resultatet att det behöver finnas en tydlig uppdragsbeskrivning med ett tydligt mandat som ska vara känt av alla. Då skapas större förutsättningar för arbetslagsledaren att leda de nödvändiga processerna mot ökad måluppfyllelse. / There is a lot of knowledge today about factors that lead to increased results for the students. Nevertheless, in Sweden, we still have a high proportion of students who do not reach secondary competence in grade 9. At the school where I am principal, an analysis was conducted in the autumn term 2016 for a collaboration project with the Swedish National Agency for Education. The result of this analysis shows how the team leaders are an unutilized resource, whose mission has become more about mediate information from the principal to the team and conducting team meetings, than to lead school development processes.  In view of this, I ask the following questions:  1)    Which leaderships do team leaders practise in different situations? 2)    How can team leaders view for their own mission understands? 3)    In what way do different background variables affect the way the team leader practise her leadership?  A number of hypotheses are set up in purpose to try to answer these questions and data collection is done by sending questionnaires to team leaders in various elementary schools. The background variables tested are: gender, time at workplace, time as team leader, how the assignment is assigned, the size of the team, first teacher or not, and what head of school the respondent has.  The respondents reads six different scenarios and then take a stand in different action options, based on the theories of four different leaderships: abdicated leadership, authoritative leadership, communicative leadership, and ethical leadership. There is also a fifth option where the respondent is given the opportunity an alternative of her own.  The result of the survey shows that the leadershipstyle that team leaders, regardless of  background, choose to the highest degree is the ethical-communicative. Except in scenario 1 which is about managing a case where a colleague does not comply with the norms and values ​​of the school. An analysis of the result also shows that there must be a clear mission statement with a clear mandate that should be known by everyone. This will create greater prerequisites for the team leader to lead the necessary processes towards increased goal achievement.

The implementation of the hybrid work model is increasing within the banking sector. This work model has become valuable to recruit new talent, strengthen competitive advantages and because many bank employees have changed their view of where their work can be conducted. However, studies show that bank managers prefer the banking sectors’ traditional working culture, which is characterized by onsite-work. Since an increased implementation of the hybrid work model in the banking sector poses new challenges for bank manager’s leadership, this study aims to analyze how bank managers adapt their leadership in hybrid work models by examining leadership challenges and how these are managed. This study was conducted using semi-structured interviews with bank managers, analysis based on Goleman’s theory of situational leadership and the theory of communicative leadership as well as previous research. Based on the results of the study the conclusions could be drawn that bank managers experience and manage leadership challenges with availability, participation and communication. The overall conclusion is that leadership challenges and their respective measures show the bank managers’ learning processes and development. This learning process and development is important to eliminate leadership challenges over time and to get bank managers to lead in new ways. / Den hybrida arbetsmodellen förekommer i allt större utsträckning inom banksektorn. Denna arbetsform har blivit värdefull för att dels rekrytera nya talanger och stärka konkurrensfördelar, men även för att många bankanställda förändrat sin syn på var deras arbete kan utföras. Studier har dock visat att bankchefer till största del fortfarande föredrar banksektorns traditionella arbetskultur som karaktäriseras av arbete som utförs på kontoret. Eftersom en ökad satsning på den hybrida arbetsmodellen inom banksektorn innebär nya utmaningar för bankchefernas ledarskap syftar denna studie till att analysera hur bankchefer anpassar sitt ledarskap i hybrida arbetsmodeller genom att undersöka ledarskapsutmaningar och hur dessa hanteras. Denna studie har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med bankchefer, analys utifrån Golemans teori om situationsanpassat ledarskap och teorin om kommunikativt ledarskap samt tidigare forskning. Baserat på studiens resultat kunde slutsatserna dras att bankchefer upplever ledarskapsutmaningar med tillgänglighet, deltagande och kommunikation samt att de utför åtgärder för att hantera respektive utmaning. Den övergripande slutsatsen i förhållande till studiens resultat är att ledarskapsutmaningarna och dess respektive åtgärder visar på bankchefernas lärandeprocess och utveckling. Denna lärandeprocess och utveckling är viktig för att kunna eliminera ledarskapsutmaningarna över tid samt få bankchefer att leda på nya sätt.

Banksektorn är en av samhällets viktigaste funktioner och har genomsyrats av strukturella förändringar under åren som förklaras tvingat organisationerna att genomgå inre omställningar. Exempel på dessa förändringar är ny teknik och IT-utvecklingen som på senare år influerat branschen. Banksektorn som många andra branscher har drabbats av en kris i form av coronapandemin vilket innebär yttre påfrestningar. Krissituationen är intressant att studera för att skapa en förståelse för hur ledarskapet hos chefer inom banksektorn har fått hantera de yttre effekterna som coronapandemin medfört. I detta arbete är därför syftet att få en förståelse för hur chefer inom den svenska banksektorn upplever ledarskapet under coronapandemin. Arbetet riktas in på att skapa en förklaring för hur ledarskapet utövats och anpassats under krissituationen. Ledarskapsperspektiv som anses relevanta för den aktuella krissituationen används för att tolka upplevelserna. I studien används en kvalitativ undersökning i form av intervjustudier. Studiens data kommer från semistrukturerade intervjuer där respondenterna utgörs av bankchefer. Teorin kommer att beskriva tidigare forskning kring ämnet ledarskap samt perspektiv på ledarskap som berörs. Det redogörs för egenskaper som utlyser respektive ledarskapsteori. I empirin presenteras respondenternas upplevelse kring ledarskapet samt upplevelsen av ledarskapet under coronapandemin. Krisledning upplevts tillämpats i organisationer för att leda organisationen genom krisen. Det visar vidare på att den krissituation som uppstod medförde förändringar för organisationen och för ledningen, vilket visas genom en digital omställning. Vilket kan ha bidragit till att tillämpningen av distansledarskap och digitalt ledarskap ökat. Omställningen till ett digitalt arbetssätt har medfört att chefernas ledarskap har inkluderats mer av egenskaper som flexibilitet, individanpassning, kommunikation och coaching under pandemin. En slutsats är också att ledarskapet utifrån chefernas upplevelse har haft inslag av olika inriktningar inom ledarskapet som kan förstås genom olika ledarskapsperspektiv . / The banking sector is one of society's most important functions and has been permeated by structural changes over the years that are declared to have forced organizations to undergo internal changes. Examples of these changes are new technology and IT development that has influenced the industry in recent years. Like many other industries, the banking sector has been affected by a crisis in the form of the corona pandemic, which also means that the industry has been affected by external pressures. The crisis is described as interesting to study to create an understanding of how the leadership of managers in the banking sector had to deal with the external effects that the corona pandemic has brought. In this work, the aim is to understand how managers in the Swedish banking sector experience leadership during the corona pandemic and the leadership during the crisis. The study has focused on creating an explanation for how leadership has been adapted in a crisis. Leadership perspectives that are considered relevant to the current crisis are used to interpret the experience. In the thesis, a qualitative survey was carried out in the form of interview studies. The data is based on semi-structured interviews where the respondents are bank managers. The theory should describe previous research about leadership and perspective on leadership. For the theories presented, it is described as characteristics that proclaim respectively. The empirical presents the respondents' experience leadership and leadership experience during the corona pandemic. Crisis management has been used in the organization to lead the organization through the crisis. Furthermore, it shows that the crisis led to changes for organizations and the management, which shows by a digital change. The digital transformation may have contributed to the application of remote leadership and digital leadership. The change to a digital way of working that has taken place in leadership means that leadership has been included more in characteristics such as flexibility, individual adaptation, communication, and coaching extent during the pandemic. A conclusion is also that leadership based on the managers' experience has been influenced by specific leadership orientations that can be understood through a leadership perspective.