I denna studie undersöktes vilken betydelse relationell kompetens ges i styrdokumenten för lärarutbildningar i Sverige. För att besvara studiens forskningsfrågor undersöktes hur relationell kompetens framskrivs i utbildningplaner och kursplaner i de grundlärarprogram med inriktningen f-3 som, via Antagning.se, var sökbara med start höstterminen 2020.    Totalt undersöktes nitton grundlärarprograms utbildningsplaner och kursplaner, genom kvalitativ och kvantitativ analys, utifrån Aspelins definition av relationell kompetens som bestående av delkompetenserna kommunikativ kompetens, differentieringskompetens och socioemotionell kompetens. Dessutom gjordes en jämförelse av andelen av delkompetenserna i kursplanerna, vilka kategoriserats efter kurskärna. Studien motiveras av Aspelin och Jonssons (2019) studie som visar på behov av att utveckla lärares kunskap och förståelse kring relationell kompetens. Dessutom pekar resultaten i Nordenbo, Søgaard, Tiftikçi, Wendt och Østergaards (2008) studie mot att relationell kompetens, jämte didaktisk kompetens och ledarskapskompetens, är av central betydelse för lärares framgång. I syfte att besvara denna studies forskningsfrågor, tar studiens teoretiska ansats avstamp ur Bengtssons (1997) och Brantes (2016) beskrivning av didaktik, närmare bestämt allmändidaktikens vad-fråga. Dessutom används Aspelin och Perssons (2015b) definitioner av relationell pedagogik för att kartlägga området. Utifrån Aspelins (2018) definitioner av delkompetenserna av relationell kompetens, skapades sedan ett analysverktyg som användes för att analysera framskrivningen av delkompetenserna av relationell kompetens i grundlärarprogrammens utbildningsplaner och kursplaner. I analysen av både utbildningsplanerna och kursplanerna framkom ett mönster som verkar tyda på att socioemtionell kompetens är den delkompetens som  framskrivs mest och differentieringskompetens är den som framskrivs minst. Resultaten i analysen visar också på skillnader av relationell kompetens i de olika utbildningsplanerna och i de olika kursplanerna. Dessutom framkom skillnader i jämförelsen av relationell kompetens i de olika kurskärnorna. Slutsatsen utifrån studiens resultat är att blivande lärares utbildning i relationell kompetens kan variera stort beroende på var de valt att gå sin utbildning. Ur ett större perspektiv inverkar det på möjligheterna att, ur ett likvärdighetsperspektiv, kunna erbjuda en skola för alla. Avslutningsvis konkluderas att mer forskning av lärares utbildning i relationell kompetens behövs, liksom det finns behov av mer forskning av lärarutbildares relationella kompetens.

Studien som genomförts är en kvantitativ studie med syftet att undersöka hur chefer ser på sin kompetens och kompetensutveckling. I den tidigare forskningen presenteras forskning som berör de tre kompetenserna som är centrala i enkäten, social, ledarskaps- och inspirerande kompetens. Därefter följer de till studien valda teoretiska perspektiven, ELDs kompetenskategorier och Illeris lärande. I resultatet framkommer det att de chefer som deltagit i studien generellt sett skattar den egna kompetensen högt i nuläget inom samtliga tre områden. Övervägande del av cheferna skattar dessutom den egna kompetensen i dåtid högt. Detta resulterar i att övervägande del av cheferna har samma skattning av kompetenserna i då- och nutid. De som skattar sig själva annorlunda skattar övervägande nuläget högre. Intresset för utveckling av social kompetens, ledarskapskompetens och inspirerande kompetens är lågt. Istället framkommer egna förslag på kompetenser som deltagande chefer vill utveckla. Utifrån analyseringen av resultatet så framkommer det att mest önskvärt är kompetenser som har motsvarande kompetenser i ELDs kategori ledarskap/administration.

I denna uppsats är utgångspunkten att strategiska kompetensförsörjningsprocesser blir allt viktigare som områden för organisationsutveckling. Trots detta saknas forskning avseende fenomenets frekvens och omfattning ur ett pedagogiskt perspektiv. Syftet med arbetet är således att undersöka definitioner av begreppet kompetens ur ett reellt perspektiv samt användandet av kompetensförsörjningsprocesser inom organisationer. Detta har gjorts i form utav kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med 6 representanter från företag inom energibranschen vars organisationer består utav allt från kärnkraftsverksamhet till servicefunktioner. Resultatet från dessa intervjuer har sedan kategoriserats och analyserats med hjälp av teoretiska referensramar från det pedagogiska området. Slutsatsen är att kompetens definieras med tyngdpunkten på attitydmässiga attribut samt att strategisk kompetensförsörjning används inom organisationerna, men i varierande omfattning och med varierande syfte.

Denna uppsats syftar till att undersöka elevers uppfattningar om bra lärare samt om det finns skillnader i dessa uppfattningar mellan elever i årskurs 1-6, elever på studieförberedande gymnasieprogram och elever på yrkesförberedande gymnasieprogram.   För att undersöka detta har 105 gymnasieelever fyllt i en enkät med endast en, öppen fråga: Hur skulle du beskriva en bra lärare? För att fånga upp yngre elevers uppfattningar har ett material publicerat av Kamratposten använts. Detta material publicerades i samband med att Kamratposten utlyste en tävling där Sveriges bästa lärare skulle utses. Dessa olika typer av material har analyserats med utgångspunkt i tre olika typer av kompetens; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens samt relationell kompetens. Att analysera materialet med hjälp av dessa begrepp har medfört att skillnader mellan de olika elevgrupperna har kunnat påvisas gällande vilken eller vilka av dessa kompetenser som ges mest utrymme i beskrivningarna.     Resultatet av denna undersökning visar att elever i årskurs 1-6 i hög utsträckning efterfrågar relationella aspekter hos en lärare så som att denna är snäll, stöttande och har en förmåga att vara personlig med eleven. Bland studieförberedande gymnasieelever framkom istället att dessa i högre grad efterfrågade de didaktiska aspekterna av en bra lärare. Vanligt förekommande var här att beskriva vikten av att läraren är kunnig, engagerad och undervisar på ett roligt sätt. Bland yrkesförberedande gymnasieelever fanns inte ett lika tydligt fokus på en enskild kompetens. Istället gavs både didaktiska och relationella aspekter stort utrymme, dock med en större dragning åt de relationella aspekterna.

Digital kompetens är en kompetens som blir allt viktigare, samtidigt som nästan hälften av grundskolelärare upplever sig vara i behov av att utveckla sin digitala kompetens. Denna studie syftar till att undersöka hur grundskolelärare upplever fenomenet digital kompetensutveckling i skolverksamhet, samt undersöka olika faktorer som känne-tecknar digital kompetensutveckling i skolverksamhet. Studien är fenomenologiskt inspirerad med fokus på lärares erfarenheter och upplevelser om fenomenet. Genom tematisk analys har data analyserats och resultatet visat tre huvudteman som kännetecknar lärarnas upplevelse av digital kompetensutveckling i skolverksamhet. Temana Förståelse av digital kompetens, Möjligheter att utveckla digital kompetens och Behov och hinder vid digital kompetensutveckling är tre teman som bidrar till att skapa förståelse för sex lärares upplevelse av digital kompetensutveckling i skolverksamhet. I relation till tidigare forskning och teori om kompetensutveckling har det visat sig finnas en skillnad mellan förståelse för digital kompetens och arbetet med digital kompetens-utveckling. Digital kompetens upplevs vara en viktig kompetens att besitta och utveckla, samtidigt som arbetet med digital kompetensutveckling inte upplevs ge någon vidare effekt. / <p>Godkänd i Ladok 2022-06-03.</p>

Introduktion: Vanligaste orsaken till hjärtstopp är hjärt-kärlsjukdom. Den viktigaste åtgärden vid hjärtstopp är hjärt-lungräddning. Sjuksköterskan har ansvar att tillgodose patientens vårdbehov och kunna möta anhöriga vid hjärtstopp.Syfte: Syftet med studien var att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av att träna HLR vid varje arbetsskift i sex månader. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av intervjuguide. Totalt deltog 18 ambulanspersonal. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisar två kategorier, självinsikt och motivation med underkategorier, omvärdera tidigare erfarenheter, att vilja förbättras och ökad trygghet. Deltagarna hade positiva erfarenheter efter att de tränat HLR kontinuerligt. Deltagarna kom till insikt att de behövde förändra någonting och blev motiverade till att förbättras.  Deltagarna ansåg sig tryggare i utförandet av HLR efter regelbunden träning. Slutsats: Genom regelbunden träning kan kunskapen i HLR upprätthållas och möjligheten ökar att fler liv kan räddas.

Sammanfattning Globaliseringens effekter är ett fokusområde för forskning kring ekonomi, samhälle och kultur i vår samtid. En effekt är en förändrad syn på individen och individens roll i samhället som har lett till att flexibilitet har blivit en viktig egenskap hos människor. Förväntningarna och kraven på individer i arbetslivet kanske kan återspegla det samhälle som globaliseringen tycks skapa: ett samhälle som kräver flexibilitet, effektivitet och initiativförmåga. Flera hävdar att social kompetens är av stor vikt för att organisationer skall fungera, dagens globaliserade och individualiserade samhälle till trots. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning sociala kompetenskrav har efterfrågats i platsannonser samt att utreda hur en sådan eventuell förändring kan relateras till det teoretiska ramverk som bygger på globaliseringen, den nya individualismen och arbetslivet. Studiens data samlades in genom en kvantitativ innehållsanalys där mikrofilmer med exemplar från Dagens Nyheter studerades. Platsannonserna hämtades in från vart fjärde år under en 25 års period, 1989-2013, där tio platsannonser valdes ut varje månad. När insamlade data analyserades undersöktes det om det gick att se en förändring i frekvens på efterfrågan av sociala kompetenskrav, hur viktig förekomsten har varit i relation till andra kompetenskrav samt vad det finns för variation i förekomsten av sociala kompetenskrav. Utifrån studiens resultat går det inte att dra några slutsatser kring huruvida det finns en förändring av sociala kompetenskrav eller ej under perioden 1989-2013 då de samband som återfanns inte var signifikanta. Den varians bland de sociala kompetenskravens som återfanns tyder på att det finns vissa sociala kompetenskrav som efterfrågas i kombination med varandra i platsannonser. Sociala kompetenskrav har under de 25 år som studerats varit ungefär lika viktigt i förhållande till andra kompetenskrav. Studiens resultat kan varken styrka eller falsifiera den bild av vad som eftertraktas i arbetslivet som presenteras i den tidigare forskningen och i studiens teoretiska ram.

No description available.

Hälften av Sveriges kommuner krymper i befolkningsantal. Detta medför svårigheter för kommunerna att utföra de tjänster de är ålagda att ge sina medborgare. Tjänster som till exempel skola, vård och omsorg blir lidande då kommunerna har svårt att hitta kompetent personal för att bedriva sina verksamheter. Syftet med denna rapport är att undersöka hur personalcheferna i de krympande kommunerna i Region 8 uppfattar kompetens, kompetensförsörjning, dess utmaningar och möjligheter. Genom att intervjua de tidigare nämnda personalcheferna framgick det att det fanns en skillnad i kommunstorlek och hur personalcheferna uppfattar problematik kring kompetensförsörjning. Perspektiven som framträder är i huvudsak ett inre och yttre. Ur det inre perspektivet ses problematiken som något som finns inom organisationen som till exempel stärka befintlig personal. Det yttre perspektivet fokuserar på hur problematiken kan ses utanför organisationen det vill säga geografiska, demografiska och politiska aspekter.

Den ökade invandringen och läroplanens strävansmål gör att arbetet kring modersmålsutvecklingen kommer upp i diskussion allt mer. Fler barn med andra modersmål och fler språk i förskolan är en utmaning för pedagogerna. En del kommuner har erbjudit ett yttre stöd i form av modersmålspedagoger för att medverka till modersmålsutvecklingen. I studiens kommun har detta yttre stöd tagits bort och uppdraget ligger nu enbart på förskolans pedagoger. Denna förändring innebär att pedagogerna får bemöta sitt uppdrag med nya förutsättningar.Vårt syfte är att undersöka hur förskollärare upplever och bemöter sitt uppdrag att medverka till att utveckla barns modersmål utan utökat stöd från modersmålspedagoger.Vi använder en kvalitativ metod där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer, intervjuat sex förskollärare i en västsvensk kommun.Förskollärarna i studien upplever att de utan det yttre stödet saknar tillräcklig kompetens att utveckla andra modersmål än svenska. Förskollärarna anser inte att de har fått tillräckliga resurser för att axla uppdraget på egen hand. De resurser som finns i dag att tillgå är olika appar, bildstöd och böcker på olika språk. Däremot verkar det inte som att alla saknar det yttre stödet i form av modersmålspedagoger så som det såg ut innan det togs bort. Förskollärarna beskriver att samarbetet borde ha inneburit att modermålspedagogerna varit mer integrerade i verksamheten och dess planering. Istället kom modersmålspedagogerna ofta ut i en pågående verksamhet, utan gemensam planering. Samtliga förskollärare i studien har erfarenheter av att modersmålspedagogerna trots rekommendationer att de skall delta i verksamheten, valde att ta ut barnen från övriga barngruppen. Resultatet visar också att respondenterna har förändrat sitt arbetssätt genom att ta mer hjälp från föräldrar och i större utsträckning uppmärksammar de olika modersmålen i hela barngruppen.