No description available.

Sedan den 1 januari 2005 har svenska onoterade koncerner haft möjligheten att välja mellan att redovisa enligt inhemska regler eller internationella standarder utfärdade av International Accounting Standards Board (IASB). En tillämpning av IASB:s standarder innebär möjligheter till att redovisa ett högre resultat men samtidigt ett utökat upplysningskrav i koncernredovisningen. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om onoterade koncernmoderbolag valt att tillämpa IASB:s standarder i sin koncernredovisning samt utreda huruvida faktorerna antal ägare, ägarstruktur, belöningssystem för företagsledningen samt förekomsten av goodwill påverkat valet eller inte. Utifrån befintliga teorier och regelverk har fyra påståenden rörande faktorerna utformats och testats. Resultaten visar på ett svagt intresse för IASB:s standarder då endast tre av 57 företag som besvarat den enkät som sänts ut valt att tillämpa regelverket. Förtroendet har endast kunnat styrkas statistiskt för påståendet att ett belöningssystem för företagsledningen ökar sannolikheten för en tillämpning av IASB:s standarder. Vi anser dock att man inte bör dra förhastade slutsatser av detta då så få koncernmoderbolag tillämpar det nya regelverket. Enligt de revisorer vi intervjuat är en tänkbar orsak till att endast ett fåtal tillämpar IASB:s standarder de övergångskostnader ett byte av redovisningsregler medför.

Från år 2005 måste samtliga börsnoterade företag inom den Europiska unionen (EU) upprätta sin konsoliderade finansiella rapportering i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS), tidigare International Accounting Board (IAS). I enlighet med IFRS övergångsregler tillämpades reglerna med retroaktiv omräkning från övergången 2004. Enligt gällande regler för ekonomisk rapportering ska alla statligt ägda företag följa vad som är brukligt för de noterade bolagen inom den privata sektorn. På det sättet implementerades IFRS i den statliga koncernredovisningen. Den svenska staten är den största företagsägaren i Sverige med 50-talet företag av vilka merparten ägs helt av staten och de övriga tillsammans med andra. Staten är även den största ägaren på Stockholmsbörsen vilket innebär ett stort ansvar och ställer stora krav på förvaltningen. Enligt de statliga värderingsreglerna i lagtexten Förordning om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB) skall kapitalandelsmetoden tillämpas vid värdering av aktier och andelar i intresse- och dotterföretag. Detta förfarande skiljer sig från näringslivets som använder kapitalandelsmetoden enbart för intresseföretag och förvärvsmetoden för dotterföretag. Kapitalandelsmetoden används för att konsolidera både dotterföretag och intresseföretag i den statliga koncernredovisningen. Konsolidering betyder att alla ingående resultat och balanser läggs samman och alla interna transaktioner mellan företagen elimineras. Kapitalandelsmetoden innebär bland annat att värdet av statens andelar av dotter- och intresseföretagens eget kapital redovisas som tillgång i balansräkningen och andelarna av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt från en kvalitativ studie av sex statligt ägda dotterbolag granska hur användningen av kapitalandelsmetoden för redovisning av dotterföretag i den statliga koncernredovisningen har påverkats av övergången till IFRS. Vi vill identifiera vilka finansiella dokument som påverkats av övergången till IFRS samt se om justeringen har påverkat värdet i svenska staten. Vi presenterar IFRS, syftet med statens ägande, de olika redovisningsmetoderna som används av intresse- och dotterföretag samt hur deras rapportering in till statens redovisning går till i vår referenshantering. Empirin innehåller en kort företagsinformation av de sex dotterföretagen och vi redovisar och analyserar hur de finansiella dokumenten har påverkats av IFRS samt visa vilka standarder som har påverkat de respektive företagen. I vår slutsats kommer vi fram till att de nya redovisningsprinciperna har påverkat redovisningen av statens ägande i både resultat- och balansräkningen. Implementeringen och de tillhörande justeringarna till IFRS påverkar dotterföretagens redovisning i flertalet poster, bland annat genom en ändring i värderingsprinciperna. Till följd av detta justerades nettoförmögenheten med en ökning på 30,3 miljarder kronor år 2005, men ändringen innebar även minskningar. Den totala nettoeffekten av införandet uppskattades slutligen till en ökning på 18,1 miljarder kronor. Därigenom har även statens nettoförmögenhet påverkats med motsvarande belopp. Vi gjorde en beräkning att denna värdeökning motsvarar cirka 2 procent av de 864,9 miljarder kronor som tillgångarna i statens balansräkning uppgick till år 2004.

<p>Bakgrund : EU: s antagande av förordningen (EG) nr. 1606/2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder innebär att alla börsnoterade bolag i medlemsländerna måste tillämpa de i förordningen angivna IFRS-standarderna i sin koncernredovisning från och med 2005.</p><p>Problem: Införandet av IFRS för noterade bolags koncernredovisningar kommer att innebära olika konsekvenser för berörda bolag. Trots att svenska bolag tidigare redovisat enligt RR kommer övergången att innebära vissa väsentliga skillnader mot tidigare sätt att redovisa.</p><p>Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva vilka skillnader redovisning enligt IFRS innebär jämfört med tidigare sätt att redovisa enligt RR för bolag noterade på Stockholmsbörsen samt att beskriva och förklara eventuella konsekvenser som det nya sättet att redovisa ger upphov till.</p><p>Metod: En kvalitativ undersökning i form av telefonintervjuer har genomförts med nio börsnoterade bolag.</p><p>Slutsats: De väsentligaste skillnaderna av redovisning enligt IFRS jämfört med tidigare sätt att redovisa är värdering till verkligt värde samt att goodwill inte längre får skrivas av. De ekonomiska konsekvenserna av övergången till IFRS är i första hand utbildningskostnader samt ökade revisionsarvoden. Organisatoriska konsekvenser är i första hand merarbete för berörda bolag.</p> / <p>Background EU: s adoption of enactment (EG) no. 1606/2002 about application of international accounting standards means that all companies listed on a stock exchange within the union must apply the IFRS standards in the company´s group financial statements starting 2005.</p><p>Problem: The introduction of IFRS for companies listed on a stock exchange will mean different consequences for those companies. Despite the fact that Swedish companies have accounted in accordance with RR, the transition will mean some essential differences.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe what differences accounting ac-cording to IFRS will mean compared to earlier way of accounting according to RR for companies listed on the Stockholmsbörsen, and to describe and explain possible consequences the new way of accounting might cause.</p><p>Method: A qualitative study with nine listed companies has been carried out through telephone interviews.</p><p>Conclusions: The most essential differences from accounting according to IFRS compared to earlier way of accounting are valuing at market value and the fact that goodwill no longer can be depreciated. The economic consequences of the transition to IFRS are first and foremost educational costs and increased auditing fees. The main organisational consequence is the extra work for the companies concerned.</p>

<p>För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde.</p><p>Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden. Värdering av förvaltnigsfastigheter enligt IAS 40 påverkar främst företagets redovisade resultat och balansräkning.</p>

<p>Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Från att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gått mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges inträde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS år 2005. </p><p>Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats från 1992 till 2003 med avseende på börsnoterade företag samt även att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tänkas föra med sig. </p><p>Avgränsningar: Studien omfattar endast koncernredovisningspraxis från 1992 och framåt. Endast svenska koncerner, vilka inte är bank- eller försäkringsföretag, och vars moderföretag är noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt Attract 40- lista, har undersökts. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet grundar sig främst på studier av årsredovisningar, tidigare praxisundersökningar samt intervjuer. </p><p>Resultat: Tidsstudien visar att praxis oftast följer redovisningsregler. Vissa områden inom koncernredovisningen har inte förändrats nämnvärt, medan andra genomlevt omfattande förändringar, som bland annat märks i övergången från försiktighetsprincipen till redovisning enligt en rättvisandebild. Anpassningen till EU i svenska lagar och rekommendationer är den främsta orsaken till förändringarna. Det kan även konstateras, att ett enhetsperspektiv alltmer vunnit genomslag i praxis. För att anpassa sig till IAS/IFRS måste företagen bland annat redovisa till verkliga värden och ge ut ytterligare information, vilket resulterar i redovisning enligt en mer rättvisande bild. Exemplet TeliaSonera visar främst på effekter på balansräkningen med konsekvenser för soliditet och räntabilitet.</p>

<p>Bakgrund: Något som är förknippat med globalisering är den ökade förekomsten av multinationella företag vilka idag uppgår till över 63 000 stycken och har över 700 000 dotterbolag världen över. Vid företagsförvärv är det viktigt med en analys av de effekter ett förvärv får på koncernens lönsamhet och finasiella ställning, eftersom redovisningsinformation används vid olika typer av bedömningar. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar koncernens lönsamhet och finansiella ställning vid förvärv av utländska företag samt beskriva hur faktorerna påverkar. Denna beskrivning syftar till att öka förståelsen för vilket beaktande koncernen gör för dessa faktorer i samband med köpet. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen kommer att behandlas utifrån ett finansiellt och redovisningsmässigt perspektiv. Vidare kommer studien endast omfatta företagsförvärv som i koncernredovisningen behandlas som dotterbolag. Uppsatsen kommer endast att behandla företagsförvärv i länder med normalinflation. </p><p>Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur inom ämnet samt intervjuat personer vid fem koncerner om ett specifikt företagsförvärv. Samtliga personer har varit inblandade i förvärvshanteringen. </p><p>Resultat: Det primära vid ett förvärv är att förvärvet på sikt skapar ett positivt aktieägarvärde. Detta återspeglas i att förvärvet genom synergier skapar lönsamhet samt att den finansiella risken ökas för att höja avkastningspotentialen på eget kapital. Den finansiella risken påverkas genom att använda en optimal finansieringsform med hänsyn till företagets kapitalstruktur. Övriga överväganden som görs är att begränsa goodwillens effekter samt att erhålla fullständig kontroll över det förvärvade bolaget. Valutakurspåverkan utgör inget större hänsynstagande.</p>

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med studien är att se hur företag följer standarden IAS 36 punkt 134. Vidare är syftet att se huruvida det existerar skillnader branscher emellan samt om efterlevnadsgraden ändras beroende på om de studerade företagen använder sig av bonussystem eller inte.</p><p><strong>Metod: </strong>Studien har gått tillväga genom en tolkning av IAS 36 punkt 134, en kvantitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i de valda företagens koncernredovisningar. Vi har tittat på i vilken grad företagen efterföljer standarden. Vidare har ett test gjorts för att se huruvida ett samband föreligger mellan dels hur företag efterföljer standarden IAS 36 punkt 134 och huruvida de tillämpar bonussystem samt hur företag följer standarden IAS 36 punkt 134 och vilken bransch de är verksamma.</p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Av den gjorda studien kan utläsas att företagen efterföljer standarden till 52,43 procent. Detta är således medelvärdet av alla företags efterföljnadsgrad. Enligt de gjorda testerna kan ses att det inte finns något statistisk signifikant samband mellan hur företagen efterföljer standarden och huruvida de tillämpar bonussystem eller inte. Det existerar inte heller något samband mellan hur standarden efterföljs och vilken bransch företagen är verksamma i.</p>

Bakgrund: Något som är förknippat med globalisering är den ökade förekomsten av multinationella företag vilka idag uppgår till över 63 000 stycken och har över 700 000 dotterbolag världen över. Vid företagsförvärv är det viktigt med en analys av de effekter ett förvärv får på koncernens lönsamhet och finasiella ställning, eftersom redovisningsinformation används vid olika typer av bedömningar. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar koncernens lönsamhet och finansiella ställning vid förvärv av utländska företag samt beskriva hur faktorerna påverkar. Denna beskrivning syftar till att öka förståelsen för vilket beaktande koncernen gör för dessa faktorer i samband med köpet. Avgränsningar: Uppsatsen kommer att behandlas utifrån ett finansiellt och redovisningsmässigt perspektiv. Vidare kommer studien endast omfatta företagsförvärv som i koncernredovisningen behandlas som dotterbolag. Uppsatsen kommer endast att behandla företagsförvärv i länder med normalinflation. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur inom ämnet samt intervjuat personer vid fem koncerner om ett specifikt företagsförvärv. Samtliga personer har varit inblandade i förvärvshanteringen. Resultat: Det primära vid ett förvärv är att förvärvet på sikt skapar ett positivt aktieägarvärde. Detta återspeglas i att förvärvet genom synergier skapar lönsamhet samt att den finansiella risken ökas för att höja avkastningspotentialen på eget kapital. Den finansiella risken påverkas genom att använda en optimal finansieringsform med hänsyn till företagets kapitalstruktur. Övriga överväganden som görs är att begränsa goodwillens effekter samt att erhålla fullständig kontroll över det förvärvade bolaget. Valutakurspåverkan utgör inget större hänsynstagande.

Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Från att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gått mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges inträde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS år 2005. Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats från 1992 till 2003 med avseende på börsnoterade företag samt även att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tänkas föra med sig. Avgränsningar: Studien omfattar endast koncernredovisningspraxis från 1992 och framåt. Endast svenska koncerner, vilka inte är bank- eller försäkringsföretag, och vars moderföretag är noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt Attract 40- lista, har undersökts. Genomförande: Det empiriska materialet grundar sig främst på studier av årsredovisningar, tidigare praxisundersökningar samt intervjuer. Resultat: Tidsstudien visar att praxis oftast följer redovisningsregler. Vissa områden inom koncernredovisningen har inte förändrats nämnvärt, medan andra genomlevt omfattande förändringar, som bland annat märks i övergången från försiktighetsprincipen till redovisning enligt en rättvisandebild. Anpassningen till EU i svenska lagar och rekommendationer är den främsta orsaken till förändringarna. Det kan även konstateras, att ett enhetsperspektiv alltmer vunnit genomslag i praxis. För att anpassa sig till IAS/IFRS måste företagen bland annat redovisa till verkliga värden och ge ut ytterligare information, vilket resulterar i redovisning enligt en mer rättvisande bild. Exemplet TeliaSonera visar främst på effekter på balansräkningen med konsekvenser för soliditet och räntabilitet.