Bakgrund: En ökad internationalisering och fler dotterföretag i länder med hög inflation har inneburit att svenska företag utsätts för olika risker såsom valutarisker och köpkraftsdifferenser. En redovisad vinst i utlandet betyder inte alltid en vinst i moderbolagets valuta. I slutet av 80-talet var val av metod mer eller mindre godtyckligt och det finns olika åsikter om hur omräkningen ska gå till. Att företagen använder olika metoder försvårar jämförbarheten. I och med ett EU-beslut kommer Sverige och övriga EU-länder från 2005 tillämpa IASBs internationella redovisningsrekommendationer, vilket innebär vissa förändringar som svenska koncerner måste ta ställning till. Syfte: Syftet med studien är att klargöra vilka metoder som används för omräkning av dotterföretag i länder med hög inflation, vilka konsekvenser valet av metod ger samt tänkbara orsaker till varför en metod väljs framför en annan. Undersökningen ska också utreda skillnader mellan lagar och rekommendationer som gäller idag och IASBs rekommendationer som ska gälla från 2005. Avgränsningar: Undersökningen omfattar svenska koncerner som 2003-12-31 var noterade på A- och Attract 40-listan och deras årsredovisningar som publicerats mellan 1 april, 2003 och 31 mars, 2004. Undersökningen är avgränsad från alla rekommendationer utom RR 8 IAS 21 och 29 samt FAS 52. De koncerner som inte uppgivit i sin årsredovisning att de har dotterbolag i länder med hög inflation behandlas inte i undersökningen. Genomförande: En studie av de företags årsredovisningar som angett att de har dotterföretag i länder med hög inflation har gjorts. För att komplettera denna studie har en enkätundersökning genomförts av dessa koncerner. Olika simuleringar på ett fiktivt dotterföretag har också gjorts för att illustrera skillnader och konsekvenser av olika val av omräkningsmetod. Slutsatser/Resultat: Koncerner använder tre olika metoder vid valutaomräkning på dotterbolag i länder med hög inflation; dagskursmetoden på köpkraftkorrigerade räkenskaper, den monetära metoden samt tvåstegsmetoden. Faktorer som påverkar val av omräkningsmetod kan delas in i interna och externa faktorer. Till de externa faktorerna hör de svenska rekommendationerna och den internationella kontext som dotterbolaget verkar i. Några faktorer har både en extern och en intern påverkan och dessa är internationella rekommendationer och påverkan på resultat och ställning. De interna faktorerna är praktiska synpunkterna och dotterbolagets funktionella valuta. De rekommendationer som tillämpas i Sverige är redan anpassade efter IASBs redovisningsrekommendationer och den största förändringen är att endast en metod blir tillåten, dagskursmetoden på köpkraftsjusterade räkenskaper.

För att internationellt harmonisera redovisningsregler, tillämpar vi i Sverige från 2005 IAS/IFRS-regler. I vår studie har vi undersökt hur en svensk kreditgivare påverkats efter införandet av en av dessa nya regler, IAS 40, som behandlar redovisning av förvaltningsfastigheter i koncernredovisningen. IAS 40 innebär att fastighetsförvaltande företag kan välja att redovisa förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde eller verkligt värde. Vi har som underlag för vår undersökning intervjuat kreditanalytiker på Nordea samt använt oss av litteraturstudie bestående av två uppsatser. Det vi kommit fram till är att kreditgivarna påverkas av den nya lagregleringen, men inte i speciellt stor utsträckning. Detta främst på grund av att när kreditgivarna i kreditgivarprocessen analyserar ett bolag, intresserar de sig främst på framtida förväntade kassaflöden. Värdering av förvaltnigsfastigheter enligt IAS 40 påverkar främst företagets redovisade resultat och balansräkning.

Syfte: Syftet med studien är att se hur företag följer standarden IAS 36 punkt 134. Vidare är syftet att se huruvida det existerar skillnader branscher emellan samt om efterlevnadsgraden ändras beroende på om de studerade företagen använder sig av bonussystem eller inte. Metod: Studien har gått tillväga genom en tolkning av IAS 36 punkt 134, en kvantitativ undersökning har genomförts med utgångspunkt i de valda företagens koncernredovisningar. Vi har tittat på i vilken grad företagen efterföljer standarden. Vidare har ett test gjorts för att se huruvida ett samband föreligger mellan dels hur företag efterföljer standarden IAS 36 punkt 134 och huruvida de tillämpar bonussystem samt hur företag följer standarden IAS 36 punkt 134 och vilken bransch de är verksamma. Resultat och slutsats: Av den gjorda studien kan utläsas att företagen efterföljer standarden till 52,43 procent. Detta är således medelvärdet av alla företags efterföljnadsgrad. Enligt de gjorda testerna kan ses att det inte finns något statistisk signifikant samband mellan hur företagen efterföljer standarden och huruvida de tillämpar bonussystem eller inte. Det existerar inte heller något samband mellan hur standarden efterföljs och vilken bransch företagen är verksamma i.

<p>Bakgrund: En ökad internationalisering och fler dotterföretag i länder med hög inflation har inneburit att svenska företag utsätts för olika risker såsom valutarisker och köpkraftsdifferenser. En redovisad vinst i utlandet betyder inte alltid en vinst i moderbolagets valuta. I slutet av 80-talet var val av metod mer eller mindre godtyckligt och det finns olika åsikter om hur omräkningen ska gå till. Att företagen använder olika metoder försvårar jämförbarheten. I och med ett EU-beslut kommer Sverige och övriga EU-länder från 2005 tillämpa IASBs internationella redovisningsrekommendationer, vilket innebär vissa förändringar som svenska koncerner måste ta ställning till. </p><p>Syfte: Syftet med studien är att klargöra vilka metoder som används för omräkning av dotterföretag i länder med hög inflation, vilka konsekvenser valet av metod ger samt tänkbara orsaker till varför en metod väljs framför en annan. Undersökningen ska också utreda skillnader mellan lagar och rekommendationer som gäller idag och IASBs rekommendationer som ska gälla från 2005. </p><p>Avgränsningar: Undersökningen omfattar svenska koncerner som 2003-12-31 var noterade på A- och Attract 40-listan och deras årsredovisningar som publicerats mellan 1 april, 2003 och 31 mars, 2004. Undersökningen är avgränsad från alla rekommendationer utom RR 8 IAS 21 och 29 samt FAS 52. De koncerner som inte uppgivit i sin årsredovisning att de har dotterbolag i länder med hög inflation behandlas inte i undersökningen. </p><p>Genomförande: En studie av de företags årsredovisningar som angett att de har dotterföretag i länder med hög inflation har gjorts. För att komplettera denna studie har en enkätundersökning genomförts av dessa koncerner. Olika simuleringar på ett fiktivt dotterföretag har också gjorts för att illustrera skillnader och konsekvenser av olika val av omräkningsmetod. </p><p>Slutsatser/Resultat: Koncerner använder tre olika metoder vid valutaomräkning på dotterbolag i länder med hög inflation; dagskursmetoden på köpkraftkorrigerade räkenskaper, den monetära metoden samt tvåstegsmetoden. Faktorer som påverkar val av omräkningsmetod kan delas in i interna och externa faktorer. Till de externa faktorerna hör de svenska rekommendationerna och den internationella kontext som dotterbolaget verkar i. Några faktorer har både en extern och en intern påverkan och dessa är internationella rekommendationer och påverkan på resultat och ställning. De interna faktorerna är praktiska synpunkterna och dotterbolagets funktionella valuta. De rekommendationer som tillämpas i Sverige är redan anpassade efter IASBs redovisningsrekommendationer och den största förändringen är att endast en metod blir tillåten, dagskursmetoden på köpkraftsjusterade räkenskaper.</p>

<p>Innan år 2005 kunde svenska börsnoterade koncerner välja mellan att tillämpa internationella regler eller nationella regler för sin koncernredovisning. Efter år 2005 är däremot svenska börsnoterade företag ”tvingade” att använda internationella regler för upprättandet av finansi-ella rapporter. Studien syftar till att teoretiskt redogöra för de olika sätt som minoritetsintres-set redovisas på i svenska börsnoterade koncerners finansiella rapporter, innan respektive efter övergången till IFRS. Argument för olika tillvägagångssätt att redovisa minoritetsintres-set på har kartlagts, vägts och förklarats med avseende på vilket förhållande dessa argument har till varandra.</p><p>Inom koncernredovisningen finns två olika perspektiv som kan tillämpas vid upprättandet av en koncerns konsoliderade rapporter, vilka är moderföretagsperspektivet och enhetsperspektivet. Dessa två perspektiv härstammar från två teorier, ägarteorin och enhetsteorin. Sverige har traditionellt tillämpat ett moderföretagsperspektiv i sin redovisning, medan de internationella reglerna förespråkar ett enhetsperspektiv. Minoritetsintresset redovi-sas olika beroende på vilket perspektiv som används. Enligt moderföretagsperspektivet redovisas minoritetsintresset som en skuld och enligt enhetsperspektivet som eget kapital.</p> / <p>Before 2005, Swedish groups were allowed to choose between international or national rules for their group accounting. After 2005, Swedish groups listed on the stock exchange are forced to apply international rules for their group accounting. This study aims to describe different accounting treatment of a minority interest in Swedish groups financial reports, be-fore and after implementing IFRS. Standpoints for accounting the minority interest have been identified and explained.</p><p>There are two different perspectives that can be applied in the group accounting, and these are the proprietary perspective and the entity perspective. These perspectives derive from two theories, the proprietary theory and the entity theory. Traditionally, Sweden has applied the proprietary perspective, while the international rules advocate an entity perspective. Depend-ing on which perspective the group accounting follows, the minority interest will be accounted for in different ways. Eithe</p>

<p><strong>Abstract </strong></p><p>The development towards an international accounting standard implies that Swedish groups of companies that are not quoted on the stock exchange can use a parent company perspective or an entity perspective while making their group accounting. The purpose of this study is to describe and explain the motives behind the groups of companies choice of perspective and to show how these motives agrees with the effect it has on the profit and loss account and on the balance sheet.</p><p>The study includes four fictitious groups of companies based on real groups of companies. Every group of companies includes 1-3 subsidiary companies, where at least one is owned by the parent company with 51-70 %. Some assumptions were made before the consolidation.</p><p>Relevant key numbers have been calculated according to both perspectives and then compared. A total of three semi structured interviews have been carried out two with representatives for the real groups of companies and one with a chartered accountant. The purpose was to clarify the motives that are behind the choice of perspective.</p><p>The conclusion is that the choice of perspective is not an active choice for the group of companies in the study, there are therefore no active motives. The entity perspective provides better results on two out of the three examined key numbers, but the difference is only marginal. The change of perspective is a problem in theory but not in reality.</p><p><em>Keywords: parent company perspective, entity perspective, key numbers, group accounting, group of companies </em></p>

Innan år 2005 kunde svenska börsnoterade koncerner välja mellan att tillämpa internationella regler eller nationella regler för sin koncernredovisning. Efter år 2005 är däremot svenska börsnoterade företag ”tvingade” att använda internationella regler för upprättandet av finansi-ella rapporter. Studien syftar till att teoretiskt redogöra för de olika sätt som minoritetsintres-set redovisas på i svenska börsnoterade koncerners finansiella rapporter, innan respektive efter övergången till IFRS. Argument för olika tillvägagångssätt att redovisa minoritetsintres-set på har kartlagts, vägts och förklarats med avseende på vilket förhållande dessa argument har till varandra. Inom koncernredovisningen finns två olika perspektiv som kan tillämpas vid upprättandet av en koncerns konsoliderade rapporter, vilka är moderföretagsperspektivet och enhetsperspektivet. Dessa två perspektiv härstammar från två teorier, ägarteorin och enhetsteorin. Sverige har traditionellt tillämpat ett moderföretagsperspektiv i sin redovisning, medan de internationella reglerna förespråkar ett enhetsperspektiv. Minoritetsintresset redovi-sas olika beroende på vilket perspektiv som används. Enligt moderföretagsperspektivet redovisas minoritetsintresset som en skuld och enligt enhetsperspektivet som eget kapital. / Before 2005, Swedish groups were allowed to choose between international or national rules for their group accounting. After 2005, Swedish groups listed on the stock exchange are forced to apply international rules for their group accounting. This study aims to describe different accounting treatment of a minority interest in Swedish groups financial reports, be-fore and after implementing IFRS. Standpoints for accounting the minority interest have been identified and explained. There are two different perspectives that can be applied in the group accounting, and these are the proprietary perspective and the entity perspective. These perspectives derive from two theories, the proprietary theory and the entity theory. Traditionally, Sweden has applied the proprietary perspective, while the international rules advocate an entity perspective. Depend-ing on which perspective the group accounting follows, the minority interest will be accounted for in different ways. Eithe

Abstract The development towards an international accounting standard implies that Swedish groups of companies that are not quoted on the stock exchange can use a parent company perspective or an entity perspective while making their group accounting. The purpose of this study is to describe and explain the motives behind the groups of companies choice of perspective and to show how these motives agrees with the effect it has on the profit and loss account and on the balance sheet. The study includes four fictitious groups of companies based on real groups of companies. Every group of companies includes 1-3 subsidiary companies, where at least one is owned by the parent company with 51-70 %. Some assumptions were made before the consolidation. Relevant key numbers have been calculated according to both perspectives and then compared. A total of three semi structured interviews have been carried out two with representatives for the real groups of companies and one with a chartered accountant. The purpose was to clarify the motives that are behind the choice of perspective. The conclusion is that the choice of perspective is not an active choice for the group of companies in the study, there are therefore no active motives. The entity perspective provides better results on two out of the three examined key numbers, but the difference is only marginal. The change of perspective is a problem in theory but not in reality. Keywords: parent company perspective, entity perspective, key numbers, group accounting, group of companies

En tilltagande globalisering inom redovisning har bidragit till att internationella redovisningsprinciper och regler befinner sig i en harmoniseringsprocess. Bokföringsnämndens K-projekt pekar på att Sverige är del av denna process. Börsnoterade företag inom EU är tvingade att upprätta den finansiella rapporteringen enligt IFRS, men för svenska onoterade företag finns valmöjligheten att tillämpa de svenska reglerna. Argumenten för frivilligt antagande av IFRS bygger på ökad kvalitet, transparens och jämförbarhet i de finansiella rapporterna, vilket ska öka användbarheten för intressenterna. År 2012 inledde IASB ett arbete avseende revidering av den befintliga föreställningsramen, vilken beräknas vara färdigställd under år 2017. Den reviderade föreställningsramen lyfter fram betydelsen av tre primära intressenter, vilka utgörs av investerare, långivare och andra kreditgivare.Syftet med studien är att utreda hur svenska onoterade moderbolags val av att anta IFRS frivilligt, i stället för att tillämpa K3, påverkar de finansiella rapporterna och de primära intressenterna utifrån ett informationsbehovsperspektiv. Detta illustreras med fyra stycken hypotetiska typfall. För att uppnå syftet undersöks vilka skillnader som föreligger vid redovisningen enligt IFRS och K3 avseende finansiella instrument, goodwill vid rörelseförvärv, FoU-kostnader samt förvaltningsfastigheter med fokus på upplysningar. Metoden som tillämpas i studien är en deskriptiv analys med en abduktiv ansats inom ramen för kvalitativ forskning.Resultaten av studien visar på att det föreligger stora skillnader mellan IFRS och K3, vilket får effekten att företag som redovisar enligt IFRS framstår som mer lönsamma och mindre riskfyllda. Ett frivilligt antagande av IFRS bidrar till mer användbar information i de finansiella rapporterna samt att dessa bättre speglar företaget ekonomiska verklighet. Sammantaget framstår redovisningen enligt IFRS som mer attraktiv i förhållande till K3, utifrån de primära intressenternas informationsbehov. / Due to expanding globalization of accounting, the international accounting principles and regulations are currently in a process of harmonization. The K-project of the Swedish accounting authority Bokföringsnämnden, indicates that Sweden is a part of this process. According to EU-regulation listed companies are obligated to prepare financial statements in accordance with IFRS since 2005, but for unlisted Swedish companies there is an option of applying local Swedish regulations. The arguments in favor of a voluntary adoption of IFRS rest on promises of improved quality, transparency and comparability of financial statements, which further will increase its usefulness to stakeholders. In 2012, the IASB initiated a project regarding a revised Conceptual Framework, which is expected to be completed during 2017. The revised Conceptual Framework highlights the importance of three primary stakeholders, consisting of investors, lenders and other creditors.The objective of this study is to examine how unlisted Swedish parent companies’ choice of adopting IFRS voluntarily, instead of applying K3, affects the financial reports and primary stakeholders based on an information need perspective. This is illustrated by four hypothetical scenarios. In order to achieve the objective of this study, the existing differences of reporting under IFRS and K3 regarding financial instruments, goodwill in business combinations, R&amp;D expenses and investment properties focusing on disclosures, are examined. The method used in the study is a descriptive analysis with an abductive approach within the frames of qualitative research.The findings indicate that there are major differences between IFRS and K3, which results in companies reporting according to IFRS appear to be more profitable and less of a risk. A voluntary adoption of IFRS contributes to more useful information in the financial statements and a better reflection of the company's financial reality. Overall, financial reporting according to IFRS appears more favorable than reporting under K3, based on the information need of the primary stakeholder.This paper is written in Swedish.

<p>Börsnoterade företag, belägna inom EU, är sedan den 1 januari år 2005 tvingade till att upprätta sina koncernredovisningar i enlighet med normgivaren IASB:s utfärdade regelverk, IAS/IFRS. Grundtanken med det nya regelverket är att kunna skapa en ökad jämförbarhet i redovisningsrapporteringen mellan företag som har sitt säte beläget i olika nationer. På motsvarande sätt finns även målsättningar att stärka konkurrenssituationen hos unionens börsnoterade företag. Uppsatsen syftar till att undersöka tillämpningen av IAS 36 i ett börs-noterat företag. Där standarden IAS 36 behandlar och reglerar nedskrivning av goodwill vid situationer då ett uppkommet nedskrivningsbehov föreligger. Regeln framhåller uttryckligen att ett företag som besitter förvärvad goodwill varje år skall genomföra åtminstone en nedskrivningsprövning och vid behov skriva ned goodwillvärdet, om det är redovisat till ett för högt värde. Undersökningen har utförts genom intervju med en kvalitativ ansats.</p><p>Resultatet av undersökningen påvisar att företaget genom subjektiva bedömningar kan förskjuta en eventuell goodwillnedskrivning framåt i tiden. Detta beror på att företaget genomför sina rörelseförvärv med ansatsen att aldrig avyttra dem, men även genom en alltför optimistisk framtidstro kan undgå nedskrivning. Undersökningen påvisar även att standarden IAS 36 är en regel som kan skapa ökade fluktuationsförändringar i börsens konjunkturförlopp, eftersom nedskrivningar på förvärvad goodwill oftast genomförs under rådande lågkonjunkturer. Därmed kan regeln IAS 36 resultera i att försämra företags redan försvagade resultat. En tillbakagång till de gamla redovisningsreglerna, med en årlig avskrivning på goodwillvärdet, skulle reducera dessa problem, vilket även intervjuobjektet bekräftar.</p>