Syftet med den här studien var att undersöka stödpersonals upplevelser av konflikthantering i skolans värld. Kvalitativ metod med en abduktiv ansats användes för att bilda underlag för intervjuer med kuratorer, skolsköterskor och beteendevetare på gymnasie- och högstadieskolor. Nio intervjuer genomfördes och analyserades genom meningskoncentrering, vilket gav tre olika huvudteman: stödpersonalens arbete, resurser för konflikthantering och förbättringar i konflikthantering i skolan. Resultatet visade att samtal, föräldrastöd och sociala aktiviteter ansågs vara viktiga hjälpmedel för att kunna handleda eleverna i konflikter. Dock visade analysen att det behövs bättre förutsättningar för att ge eleverna stöd i konflikthantering. Diskussionen lyfte fram hur väsentligt det var att ha ett förebyggande arbete i skolan och att det bör inledas i tidig ålder. Keywords: Social worker, children conflict, conflict resolution, school, parent influence

Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet. De ansåg dessutom att lärare vid konflikter bär olika ansvar beroende på om den är skolrelaterad eller om konflikten grundar sig i elevernas privatliv. Oavsett vad det är för konflikt ska vi som lärare ta reda på dess egentliga orsak för att på så sätt kunna gå vidare med att försöka lösa konflikten

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamma lärare ser på sin egen roll vid elevkonflikter, då jag under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevt hur dessa upptar en stor del av skoldagen. Mitt intresse har även varit att undersöka vilka verktyg lärare upplever att elever behöver i konfliktsituationer. Som bakgrund till undersökningen har jag studerat tidigare forskning inom området, samt tagit del av utarbetade konflikthanteringsmodeller. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där kvalitativa intervjuer gjorts med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Resultaten visar på en relativt samstämmig syn mellan lärarna. Ingen av dem gav uttryck för att vara konfliktlösare, utan snarare att vara ett stöd för eleverna i konfliktsituationen. Samtliga lärare berörde lyssnandet som en viktig del, där det dels handlar om att lyssna till de inblandade eleverna, men även att hjälpa eleverna att lyssna på varandra. Slutsatsen som dras är att kommunikationen har en central roll i konfliktsituationer. Lärarens roll handlar främst om att genom kommunikativt stöd bekräfta eleverna, synliggöra konflikten samt hjälpa eleverna att nå varandra. Därigenom skapas även förutsättningar för eleverna att utveckla sin egen kommunikationsförmåga, vilket är ett av de verktyg de behöver för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.

Vårt syfte med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur konflikter hanteras i arbetslivet samt identifiera metoder som används för att förebygga konflikter. Vi granskar hur konflikter hanteras inom ett kommunalt äldreboende och en privatägd psykiatrienhet i Markaryds kommun. En kartläggning av ledares sätt att hantera konfliktsituationer är av intresse för både medarbetare och ledare samt för vidare forskning. Det förefaller som att konflikter uppfattas som något negativt och obehagligt. Kan detta bero på människors oförmåga att konstruktivt handskas med dem? Eller beror det på att man tidigare har haft dåliga erfarenheter och därför väljer att förtränga eller ignorera dem? Vi har använt oss av en kvalitativ metodansats och intervjuar sex personer. Dessa representerar enhetschefer och undersköterskor både inom den privata och den offentliga sektorn. Vårt empiriska resultat har tolkats utifrån tidigare forskning och teorier om konflikter, ledarskap och prevention. Studiens resultat visar att synen på konflikter inte skiljer sig speciellt mycket hos våra respondenter oavsett organisation eller befattning. Våra respondenter menar att en tydlig och väl fungerande kommunikation i hela organisationen är nödvändig för att undvika konflikter. Det är viktigt att som anställd känna sig delaktig i beslut som rör det egna arbetet liksom att ha stimulerande och intressanta arbetsuppgifter. Vi upptäckte också skillnader mellan den kommunala äldreomsorgen och privata psykiatrin när det gäller att arbeta preventivt med konflikter. Den privatägda psykiatrienheten förefaller ha större medvetenhet angående hantering av konflikter än den kommunala äldreomsorgen. Detta medverkar förmodligen till att de anställda känner att de utvecklas i sitt arbete och att företaget tar tillvara deras kompetens, vilket i sin tur bidrar till företagets framtida utveckling. Resultatet visar även att den privatägda psykiatrienheten och den kommunla äldreomsorgen använder sig av liknande konflikthanteringsmetoder.

Syftet med studien var att undersöka och ge olika beskrivningar av en grupp förskollärares uppfattningar av konflikter mellan barn och konflikthantering i förskolan. De frågeställningar som ställdes var följande: Vad anser en grupp utvalda förskollärare att en konflikt mellan barn karaktäriseras av? Vilka kommunikativa strategier uppfattar en grupp förskollärare att barn använder i deras konfliktsituationer? Hur gestaltas och hanteras konflikter i barngruppen utifrån en grupp förskollärares uppfattningar? Resultatet av studien visade på många olika uppfattningar om vad som är en konflikt och hur den bör hanteras. Konflikter har olika betydelse för förskollärarna. En del menar att barn ska lösa sina egna konflikter beroende på vilken typ av konflikt det är, medan andra anser att barnen behöver stöttning och hjälp i konflikthanteringen. Det finns många likheter mellan konflikthanteringsstilar och barns kommunikativa strategier samtidigt som flera andra aspekter såsom synen på hur barn agerar under konflikter kan återfinnas i tidigare forskning. Förskollärare ger också uppfattningar av att de kan identifiera barns kommunikativa strategier och konflikter.

Syftet med studien var att undersöka hur konflikthantering går till i praktiken i förskolan samt vilka konflikter som kan förekomma i verksamheten. Studien genomfördes på två förskolor i två olika kommuner. Vi har använt oss av ett kombinerat metodval genom att observera barngruppen och intervjua både barn och pedagoger. Vår litteraturdel bygger på tidigare forskning om konflikter och konflikthantering. Resultatet visade att barnen klarar av att lösa konflikter på egen hand men även kan behöva stöd och hjälp från pedagoger i vissa situationer. Resultaten visade också att pedagogen behöver lyssna på alla inblandade och bekräfta barnens känslor för att hjälpa de lösa konflikten på ett konstruktivt sätt. Vår slutsats är att pedagogerna använder sig av olika metoder för att förebygga och hantera konflikter. Konflikter är en naturlig del av förskolans vardag och om de hanteras på ett konstruktivt sätt kan de vara utvecklande för både barn och pedagoger.

I denna studie har vi valt att behandla två frågeställningar som genomsyrar hela vår studie. Syftet med denna studie är att se hur pedagogerna ute i förskola och skola reder ut konflikter mellan barn och om de går efter någon specifik konflikthanteringsmodell. Vi har valt att använda oss av intervjuer med hjälp av bandinspelning. Vi har tagit fram de viktigaste punkterna i de konflikthanteringsmodeller som vi beskriver i vår studie samt pedagogernas viktigaste roll i en konflikt. Resultatet bevisar att många pedagoger inte följer en specifik konflikthanteringsmodell utan handlar efter sunt förnuft. Samtidigt som pedagogerna utgår ifrån många punkter i konflikthanteringsmodellerna så är de inte medvetna om att de följer en specifik modell.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur några pedagoger upplever konflikter bland barn på förskolan. Jag ville också undersöka vad som ligger till grund för barnens konflikter och vilka metoder pedagogerna använder vid konflikthantering. Jag valde att använda mig av kvalitativa intervjuer med utbildade förskollärare i min studie för att finna svar på mitt syfte och frågeställningar. Resultatet visade att det finns en samstämmighet mellan pedagogernas syn på konflikthantering då de är eniga om att konflikter bör tas tillvara på för att barnen ska kunna dra lärdom av hanteringen av konflikten inför framtiden. Barnes konflikter handlar i största allmänhet om osämja i olika bemärkelser. Bland annat handlar konflikterna om oenigheter om roller, värderingar och materiella ting och grundar sig i barnens skilda åsikter. För att få bukt med barns konflikter gav pedagogerna uttryck för att de använde vissa utarbetade tillvägagångssätt. Den mest effektiva metoden visade sig vara att låta barnen tala och ge uttryck för tankar och känslor medan pedagogen agerar medlare.

Syftet med denna studie var att undersöka hur konflikthantering sker i praktiken på ett antal förskolor samt pedagogers syn på konflikthantering. Studien genomfördes på fyra olika förskolor. För att utföra denna studie gjordes ett kombinerat metodval. Vi har använt oss av observationer i barngrupp för att få en bild av konflikthantering i praktiken. Observationerna kompletterades med intervjuer med en pedagog från varje observerad barngrupp. Där gavs pedagogen möjlighet att mer ingående förklara sin syn på konflikthantering. Resultaten av studien visar att pedagogerna anser att det är viktigt att lämna utrymme för barnen att lösa sina egna konflikter samt att se till varje individ. Pedagogerna beskrev sin roll i barnens konflikter som medlande. En slutsats är att pedagoger har varierande insikt i konflikthantering och arbetar olika mycket med detta i sina barngrupper

Syftet var att undersöka om personers Locus of Control påverkar deras konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer. Hypoteserna var: H1: Det finns skillnader mellan personer med extern och intern Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. H2: Personer med intern Locus of Control har större benägenhet att använda sig av relationskonflikthanteringsstrategin Kompromiss i sina kärleksrelationer. H3: Kvinnor påverkas mer än män av Locus of Control när det gäller vilka typer av strategier de använder för att hantera kärleksrelationsproblem. Deltagarna var 172 studenter. Data insamlades med en webbenkät innehållande svenska versioner av Rotters I-E skala och RPCS. Resultatet visade en signifikant skillnad mellan personer med intern och extern Locus of Control i tre konflikthanteringsstrategier: Kompromiss, Underkastelse och Undvikande. Vidare använde personer med intern Locus of Control Kompromiss mer. Personer med extern Locus of Control använde Underkastelse och Undvikande mer. Skillnaderna fanns bara bland kvinnorna. Samtliga hypoteser kunde därmed godtas. Undersökningen visade att Locus of Control är en möjlig anledning till varför personer använder sig av vissa typer av konflikthanteringsstrategier i kärleksrelationer.