Studiens intention är att bidra med förståelse och medarbetarpespektiv tillorganisationer för att underlätta hantering av konflikter för chefer och därigenomen bättre arbetsplats för anställda. Avsikten att ta tillvara på medarbetaresperspektiv är för att bidra med förståelse för hur medarbetare uppleverkonflikhantering och vad för slags ledning de eftertraktar från sin chef. Studienhar enbart fokuserat på offentlig sektor inom Sverige.Studien har genomförts med kvalitativ strategi där metoden för insamling avempiri var semistrukturerade intervjuer per telefon. För att bearbeta och analyseramaterialet användes en tematisk analys som kopplades till Lennéer Axelsson ochThylefors (2013) teori kring situationsanpassat ledarskap och Ekstams (2000)modell kring konfliktstilar. Slutsatsen blev att medarbetare önskar att deras cheferstöttar, lyssnar och är tydliga gentemot dem istället för att undvika att hanterakonflikter eller detaljstyra.

Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar om konflikthantering på förskolan utifrån konflikthanteringsstrategier. Detta för att få en förståelse för hur konflikthantering kommer till uttryck och hanteras i förskolan. En kvalitativ metod i form utav semistrukturerade personliga intervjuer användes för att uppnå syftet och besvara frågeställningarna. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor med två förskollärare på vardera förskola. Studiens resultat visar att det finns både olikheter och likheter i hur förskollärare hanterar och uppfattar konflikter. De använder sig av olika strategier beroende på barn, situation och kontext. Förskollärarna kan stötta och vägleda barnen på olika sätt i deras konflikthantering, exempelvis genom att diskutera och reflektera tillsammans vid konfliktsituationer eller genom att bara finnas i närheten då barn hanterar konflikter. I vårt resultat framkom att förskollärarna upplevde att kommunikationen och samspelet mellan parterna var det mest centrala vid konflikthantering. Genom kommunikation och samspel med varandra vid konflikthantering lär och utvecklas människor. De vanligaste orsakerna till varför barn hamnar i konflikter beskrivs vara att de inte kommer överens om leksaker eller lek. Förskollärarna lyfter fram att de arbetar både förebyggande och i nuet för att minska konfliktsituationer och för att stärka barns kompetens att hantera konflikter.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att studera chefers upplevelser av kommunikation i arbetsrelaterade konflikter och hanteringen av dessa. Vidare var syftet att studera chefers upplevelser av skillnader i kvinnliga respektive manliga kommunikativa uttryckssätt och försöka identifiera vilka av dessa uttryckssätt som upplevs främjande för hållbar konflikthantering. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats där semi-strukturerade intervjuer har använts vid insamling av data. Analysen har utgått från hermeneutiken, där inspiration har hämtats från den fenomenologiska kodningsprocessen. Resultatet visar att konflikter är ett positivt inslag i arbetslivet så länge de benämns på ett avdramatiserat sätt. Studien visar att det finns skillnader i sättet att kommunicera baserat på personlighet, men att genus inte kan avfärdas eftersom det framkommit skillnader i kvinnliga och manliga uttryckssätt. Män och kvinnor fokuserar på olika saker och dessa skillnader bör kunna kombineras i konstruktivt syfte, genom att identifiera vilka egenskaper som medför negativt respektive positivt resultat samt lära av varandra för att främja hållbar konflikthantering.

Den här studien har som syfte att belysa och skapa förståelse för förskollärarnas uppfattning om konflikthantering, hur de förebygger och hanterar de konflikter som sker i barngruppen. Konflikter i barngruppen är något som förskollärarna i verksamheten möter dagligen, och hur dessa hanteras har en stor inverkan på barnens utveckling. Tidigare forskning belyser konflikter som en normal del av livet samt förmågan att kunna hantera konflikter har en stor betydelse. Den teoretiska utgångspunkten har sin grund i en konflikthanterings pyramid som visar på hur ett helhetsarbete med konflikter kan genomföras. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats där det genomförts tio semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare. Resultatet visar på att det finns en medvetenhet kring konflikthantering, där det framkommer att det finns olika strategier som alla jobbar mot samma mål, att hantera och förebygga en konflikt. Resultatet visar också att det finns en osäkerhet hos pedagoger i hur de ska förhålla sig till en konflikt och när de bör agera för att ingripa i rätt läge. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Konflikter är ett vanligt förekommande arbetsmiljöproblem förorganisationer som kan påverka de anställdas hälsa negativt. Sättet som individen väljer att hantera konflikter kan även påverkan hälsan genom stress och ångest. Samverkandekonflikthantering tolkas som den strategi som är mest gynnsam för hälsan. Tidigare studier har visat på att det finns ett samband mellan samverkande konflikthantering och det ledarskap som utövas av chefen, dessa har utförts i utländsk kontext. Därför behövs det även studier inom ämnesområdet som förekommer i svensk kontext. Syftet med denna studie var att analysera sambandet mellan uppfattat ledarskap och självrapporterad samverkande konflikthantering hos arbetstagare. Studien var av en kvantitativ metod med en tvärsnittsdesign, som genomfördes med en webbaserad enkätundersökning. Urvalet bestod av 32 kommunanställda. Analyserna genomfördes i SPSS version 27. De analysmetoder som genomfördes var en multipel regressionsanalys, korrelationsanalys och ett t-test. Resultatet visade att det inte fanns statistiskt signifikant samband mellantransformativt ledarskap och samverkande konflikthantering, p&gt;.05. Transaktionsledarskapet och samverkande konflikthantering visade inte något statistiskt signifikantsamband med varandra. Det fanns inget statistiskt signifikant samband mellansamverkande konflikthantering och låt-gå ledarskap. Det fanns ett positivt statistiskt signifikant samband med samverkande konflikthantering och ålder p=.044. Studien visade att det inte fanns något statistiskt samband mellan ledarskapet och en samverkande konflikthantering. Ålder visade på en indikation till att kunna påverka valet av en samverkande konflikthantering. Denna studie hade ett litet stickprov vilket kan innebära att det finns en risk att resultatet inte speglar population.

Syftet med studien som följer är att synliggöra pedagogens förhållningssätt när det gäller konflikthantering i förskolan. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med fem verksamma förskollärare. Utifrån syftet valdes tre forskningsfrågor som nedanstående studie ämnar besvara: Vilket förhållningssätt har arbetslaget enligt pedagogen till konflikthantering i förskolan?  Hur beskriver pedagogen hens uppfattning av konflikterna som sker i barngruppen? Vilket förhållningssätt har pedagogerna till samarbetet med vårdnadshavarna gällande konflikthantering i förskolan? Analysen av det materialet som samlats in har gjorts utifrån en del av den tidigare forskningen som finns inom ämnet konflikthantering i förskolan. Resultatet har sedan jämförts och diskuterats med den tidigare forskningen under diskussionen. Resultatet från nedanstående studie visar på att pedagogernas förhållningssätt till hur de arbetar med konflikthantering i förskolan, påverkas av vilken attityd de har till ämnet. Pedagogerna i förskolan använder ofta konflikthantering som ett redskap för att utveckla barnens sociala förmågor och empati enligt de intervjuade förskollärarna. Resultatet visar även på att konflikthantering upptar en stor del av den dagliga verksamheten och att pedagogerna arbetar mycket med att förebygga konflikter i verksamheten. Barngruppens storlek och hur miljön är utformad påverkar hur pedagogerna arbetar med konflikthantering och hur pass mycket konflikter som sker mellan barnen. Resultatet visar på att konflikthantering är viktigt för att synliggöra andras perspektiv och lära barnen sätta ord på sina egna känslor enligt förskollärarna som intervjuats.

Syftet med denna studie har varit att undersöka konflikter på fritidshemmet. Vår undersökning har fokuserats på; var konflikterna utspelar sig, vad konflikterna handlar om och hur konflikterna löses. Detta har vi undersökt genom att observera barn på fyra olika fritidshem i två olika kommuner i Sverige. Eftersom vi har valt att göra observationer gör vi en kvalitativ empirisk studie. Utifrån våra observationer har vi uppmärksammat att konflikter kan ske överallt, men de förekommer ofta där pedagogerna inte är närvarande. Under våra observationer på fritidshemmen har vi insett att det råder fler konflikter än vad vi först trodde. Det sker konflikter dagligen, både stora som små och vissa allvarligare än andra. Det finns troligen lika många lösningar som det finns konflikter, därför valde vi att se till helheten och mönstren i vårt sammanställda resultat. Vi kunde se konflikter som löstes av barnen själva, konflikter som löstes med hjälp av pedagoger, konflikter som inte gick att lösa och konflikter som bara löstes. / <p>Godkännandedatum: 2016-06-05</p>