Idag präglas det pedagogiska arbetet i skolan av det som vi kallar för pedagogiskt ledarskap. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lärare ser på sitt ledarskap samt hur de ser på och hanterar de konflikter som finns i ett klassrum. För att utreda det har sex lärare intervjuats om synen på sitt ledarskap. De övergripande frågeställningarna var: Vad innebär ett pedagogiskt ledarskap? Vad säger skolans styrdokument om lärarens samhällsuppdrag och roll i klassrummet när det gäller konflikthantering? Hur beskriver lärare sig själva som ledare i klassrummet? Hur förhåller sig lärare till de konflikter som uppstår? Lärarna i studien beskrev sig själva som tydliga och strukturerade lärare som värnar om relationen till sina elever. Läraryrket består idag av mycket annat än att planera och hålla i undervisning och handlar enligt lärare mycket om det sociala samspelet i klassen och om ömsesidig respekt för varandra. Åldern kan utgöra en viktig aspekt för huruvida en lärare får eller inte får auktoritet i ett klassrum;yngre lärare konstaterar att det finns en risk med att bli för mycket kompis med eleverna. Det gör att lärare kan förlora auktoriteten och den är svår att få tillbaka om den en gång har förlorats. Samtliga lärare gav exempel på när de tycker att de har misslyckats med sitt ledarskap, medan det verkade vara svårare att ge exempel på när de har varit nöjda med sitt ledarskapet. De flesta lärare menade att det finns färre konflikter i klassrummen än vad de kanske trodde att det skulle finnas, men anser sig vara kapabla att ta itu med de konflikter som uppstår. Huruvida pojkarsrespektive flickors konflikter ser olika ut eller inte råder delade meningar om, men de flesta lärare menade att det finns en skillnad i hur konflikterna tar sig uttryck.

Det här examensarbetet har utformats genom en kvalitativ intervjustudie. Syftet med studien har varit att skapa förståelse för hur fritidspedagoger förstår och tänker om konflikter i sin yrkesroll och arbetet med konflikter elever emellan, samt mellan elever och vuxna i skolan. Detta har varit ett sätt att finna ändamålsenliga strategier för konflikthantering. Studien visar att den vanligaste orsaken till att konflikter uppstår är på grund av att missförstånd har skett. Barn har svår att se sin egen del i konfliktsituationer, därför är det viktigt att skolan lägger ner mycket tid till det förebyggande konfliktarbetet. Dock är det av vikt att se det konstruktiva i konflikter, det är de destruktiva nedbrytande konflikterna man vill eliminera.

Syftet med studien är att jämföra sex förskollärares uppfattningar om förskolans värdegrundsarbete vad gäller konflikthantering. Specifikt fokus riktas mot ramfaktorers påverkan på den pedagogiska praktiken och barns lärande i samband med dessa. Våra frågeställningar är: vilka sätt beskriver pedagoger att konflikter som uppstår mellan barn på förskolan kan eller bör hanteras? Hur beskriver pedagoger barns lärande av och i samband med konflikter? Hur beskriver pedagoger att ramfaktorer påverkar deras möjligheter att hantera konflikter mellan barn på förskolan? Intervjuer genomfördes med sex förskollärare som arbetar inom fem olika förskoleverksamheter. Resultatet visar hur informanterna upplever att ramfaktorer, såsom personaltäthet, stress, dagsform, den övriga barngruppssituationen och lokalernas utformning, påverkar pedagogers sätt att hantera konflikter. I sin tur tycks barns lärande vad gäller värdegrunden av och i samband med konflikter således påverkas av ramfaktorer i förskoleverksamheten. I resultatet framgår att den förhandlande och medlande pedagogen, alternativt den avvaktande, syftar till att barnen lär sig förstå sig själv och andra samt att hantera konflikter självständigt, men att den medlande rollen inte blir möjlig i samma utsträckning om pedagogen till exempel är ensam på avdelningen och om den övriga barngruppen och situationen runtomkring konflikten upplevs som okontrollerad. I jämförelse med det poängterar flera av informanterna att pedagogers stoppande och separerande sätt att hantera konflikter bidrar mindre till att barnen lär sig förstå sig själva och andra samt att hantera konflikter självständigt, samtidigt som det finns en medvetenhet kring att detta tillvägagångssätt praktiseras emellanåt när pedagogen känner sig stressad.

En trend i samhället har identifierats där allt fler företag väljer att anamma radikalt decentraliserade organisationsformer för att nå en högre grad flexibilitet och innovation. Detta har lett till bildandet av chefslösa organisationer som helt utesluter hierarkier och formellt ledarskap. Tidigare forskning har lyft positiva aspekter med organisationsformen men menar även att det finns utmaningar. Fallstudier har även utförts på chefslösa företag, men ingen studie utgår från de anställdas perspektiv och det finns ingen tidigare forskning som fokuserar på konflikthantering även om det har belysts som en viktig faktor inom dessa företag. Denna bakgrund mynnade ut i studiens problemformulering som lyder: Hur upplever anställda chefslöshet samt konflikthanteringen i chefslösa organisationer? Huvudsyftet med studien var att nå en djupare förståelse för hur chefslösheten upplevs av de anställda, samt hur de upplever konflikter och konflikthanteringen inom chefslösa företag. Detta för att därefter kunna komma fram till insikter som är av praktisk relevans för företag som arbetar chefslöst samt för framtida chefslösa företag. Studien ämnar därtill bidra till att fylla det identifierade teoretiska forskningsgapet. Den teoretiska referensramen utgick från forskning inom organisationsstruktur, substitut för ledarskap, konflikttyper samt konflikthantering. Utifrån dessa skapades en konceptuell modell som beskrev hur teorierna kopplades samman. För att uppfylla studiens syfte har vi utgått från en kvalitativ forskningsstrategi där datainsamlingen utgick från ett bekvämlighetsurval och ledde till fyra personliga intervjuer och två telefonintervjuer inom tre olika chefslösa företag. Intervjuguiden utgick från tre huvudteman baserat på vår konceptuella modell och tidigare teorier; upplevelse av chefslöshet, upplevda konflikter samt upplevd konflikthantering. Empirin och analysen diskuterades utifrån tidigare teorier och bidrog även med nya insikter inom området. Resultatet överensstämmer med tidigare forskning gällande chefslöshetens positiva effekter på motivation, solidaritet och personlig utveckling samt understryker den negativa upplevelsen om otydlighet kring roll- och ansvarsfördelning. Resultatet visar vidare att uttalade procedurer för konflikthantering kan leda till en ändrad syn på konflikter, samt ett mer aktivt arbete för att ta fram konflikter. Resultatet visar även att avsaknaden av en formell procedur kan leda till en koncentration kring auktoritet vid konflikter samt en undvikande konflikthanteringsstil. Vår förhoppning är att nutida och framtida chefslösa organisationer skall ta del av dessa insikter för att undvika de negativa effekter chefslöshet kan medföra och därmed förbättra de anställdas välmående och därigenom organisationernas effektivitet. Arbetet bidrar teoretiskt med ett individperspektiv samt en fördjupad förståelse för hur de olika områdena chefslöshet, konflikter samt konflikthantering interagerar vilket illustreras i en reviderad konceptuell modell.

Denna studie fokuserar på och vill synliggöra fyra olika lärares erfarenheter kring samspelet mellan lärare och elev och hur de hanterar konflikter. I huvudsak granskas hur lärarna upplever att de hanterar konflikter som uppstår i undervisningen. Studien undersöker hur de fyra lärarna, som är eller har varit verksamma i årskurs 3, upplever samspelet mellan sig själva och eleven samt bemöter problematiska beteenden hos elever i sin undervisning. Faktorerna som kan försvåra undervisningens gång är flera och så är även strategierna för att undvika dessa faktorer. Undersökningen fokuserar främst på de olika strategier som används för att hantera och förebygga situationer där konflikter uppstår. Perspektivet är utifrån lärarnas erfarenheter och synsätt på vilka åtgärder som krävs för att hantera dessa konflikter samt ge dessa elever bästa möjliga stöd i sin skolgång. Studiens resultat visar att trots olika bakgrund, utbildning och erfarenheter så liknar lärarnas arbetssätt och strategier varandra. De har ett gemensamt synsätt och en gemensam attityd för att bemästra dessa situationer som kan uppstå i klassrummet. Slutsatsen är att den avgörande faktorn för att bibehålla en god undervisning i klassrummet är att i ett tidigt skede ha skapat en god relation till varje elev samt att ständigt upprätthålla en tydlig struktur. Studien grundas i tre forskningsfrågor som besvarats utifrån resultat från fyra intervjuer där respondenterna har delgivit sina erfarenheter kring elevbemötande, val av strategier i problematiska situationer samt hur de anpassar undervisningen i ett konfliktförebyggande syfte. Nyckelord: konflikthantering, strategier, inkludering

<p>Syftet med den här studien var att undersöka stödpersonals upplevelser av konflikthantering i skolans värld. Kvalitativ metod med en abduktiv ansats användes för att bilda underlag för intervjuer med kuratorer, skolsköterskor och beteendevetare på gymnasie- och högstadieskolor. Nio intervjuer genomfördes och analyserades genom meningskoncentrering, vilket gav tre olika huvudteman: stödpersonalens arbete, resurser för konflikthantering och förbättringar i konflikthantering i skolan. Resultatet visade att samtal, föräldrastöd och sociala aktiviteter ansågs vara viktiga hjälpmedel för att kunna handleda eleverna i konflikter. Dock visade analysen att det behövs bättre förutsättningar för att ge eleverna stöd i konflikthantering. Diskussionen lyfte fram hur väsentligt det var att ha ett förebyggande arbete i skolan och att det bör inledas i tidig ålder.</p><p>Keywords: Social worker, children conflict, conflict resolution, school, parent influence</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka hur gymnasieelever tänker kring konfliktsituationer som uppkommer i klassrummet och hur de vill att läraren ska hantera dem. Studien bygger på två utformade scenarion som sexton stycken gymnasieelever i södra Halland diskuterat vid tre olika fokusgruppintervjuer. Scenarierna behandlar två olika situationer dels en fysisk konflikt mellan två elever och dels en verbal konflikt mellan lärare och elev. Resultatet visar att det råder delade meningar kring hur eleverna önskar att lärare ska hantera de två givna konfliktsituationerna, exempelvis gällande när vi ska ingripa samt vilka strategier som kan användas. Vidare visar resultatet att eleverna föredrar att lärare är tydligare med vad som är acceptabelt respektive oacceptabelt beteende i klassrummet. De ansåg dessutom att lärare vid konflikter bär olika ansvar beroende på om den är skolrelaterad eller om konflikten grundar sig i elevernas privatliv. Oavsett vad det är för konflikt ska vi som lärare ta reda på dess egentliga orsak för att på så sätt kunna gå vidare med att försöka lösa konflikten</p>

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att få en ökad förståelse för hur konflikter hanteras i arbetslivet samt identifiera metoder som används för att förebygga konflikter. Vi granskar hur konflikter hanteras inom ett kommunalt äldreboende och en privatägd psykiatrienhet i Markaryds kommun. En kartläggning av ledares sätt att hantera konfliktsituationer är av intresse för både medarbetare och ledare samt för vidare forskning. Det förefaller som att konflikter uppfattas som något negativt och obehagligt. Kan detta bero på människors oförmåga att konstruktivt handskas med dem? Eller beror det på att man tidigare har haft dåliga erfarenheter och därför väljer att förtränga eller ignorera dem? Vi har använt oss av en kvalitativ metodansats och intervjuar sex personer. Dessa representerar enhetschefer och undersköterskor både inom den privata och den offentliga sektorn. Vårt empiriska resultat har tolkats utifrån tidigare forskning och teorier om konflikter, ledarskap och prevention. Studiens resultat visar att synen på konflikter inte skiljer sig speciellt mycket hos våra respondenter oavsett organisation eller befattning. Våra respondenter menar att en tydlig och väl fungerande kommunikation i hela organisationen är nödvändig för att undvika konflikter. Det är viktigt att som anställd känna sig delaktig i beslut som rör det egna arbetet liksom att ha stimulerande och intressanta arbetsuppgifter. Vi upptäckte också skillnader mellan den kommunala äldreomsorgen och privata psykiatrin när det gäller att arbeta preventivt med konflikter. Den privatägda psykiatrienheten förefaller ha större medvetenhet angående hantering av konflikter än den kommunala äldreomsorgen. Detta medverkar förmodligen till att de anställda känner att de utvecklas i sitt arbete och att företaget tar tillvara deras kompetens, vilket i sin tur bidrar till företagets framtida utveckling. Resultatet visar även att den privatägda psykiatrienheten och den kommunla äldreomsorgen använder sig av liknande konflikthanteringsmetoder.</p>

<p>Syftet med denna studie har varit att undersöka hur verksamma lärare ser på sin egen roll vid elevkonflikter, då jag under den verksamhetsförlagda utbildningen upplevt hur dessa upptar en stor del av skoldagen. Mitt intresse har även varit att undersöka vilka verktyg lärare upplever att elever behöver i konfliktsituationer. Som bakgrund till undersökningen har jag studerat tidigare forskning inom området, samt tagit del av utarbetade konflikthanteringsmodeller. Jag har gjort en kvalitativ undersökning, där kvalitativa intervjuer gjorts med sex verksamma lärare i grundskolans tidigare år. Resultaten visar på en relativt samstämmig syn mellan lärarna. Ingen av dem gav uttryck för att vara konfliktlösare, utan snarare att vara ett stöd för eleverna i konfliktsituationen. Samtliga lärare berörde lyssnandet som en viktig del, där det dels handlar om att lyssna till de inblandade eleverna, men även att hjälpa eleverna att lyssna på varandra. Slutsatsen som dras är att kommunikationen har en central roll i konfliktsituationer. Lärarens roll handlar främst om att genom kommunikativt stöd bekräfta eleverna, synliggöra konflikten samt hjälpa eleverna att nå varandra. Därigenom skapas även förutsättningar för eleverna att utveckla sin egen kommunikationsförmåga, vilket är ett av de verktyg de behöver för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.</p>

Abstract The purpose of the essay was to investigate how you can work with conflict management through drama, to promote the meeting with children from many different cultures. I also wanted to see how the work may be different in a heterogeneous or homogeneous group of children. In the background I lift up what a conflict can be, what kind of conflict management methods there are, how to work with drama education as well as what ethnic conflicts can be. The literature studies have shown that there are different types of conflicts and that the conflict management methods are many. In an attempt to get answers to my questions I’ve had drama lessons focusing on conflicts in a heterogeneous and homogeneous group of children in grades 3. My study has shown that conflict management through drama can increase the understanding of other cultures and promote the meeting between children. Just as the literature describes conflicts, they can be difficult to solve and it is important to find a method that suits the class you work with. Key- words: conflict, conflict management, drama, homogeneous, heterogeneous.