Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstå hur ledarskap och organisationskultur påverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frågeställning är följande; Hur utövas ledarskapet i en bestämd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur påverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgår ifrån är hermeneutiken och det empiriska materialet är insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprätthåller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet.

<p>I denna studie har jag undersökt vilken betydelse en omorganisation kan ha för samarbetet i en förening.</p><p>Detta studeras med hjälp av bl.a. medarbetarsamtal/utvecklingssamtal för att eventuellt urskilja om makt, status, vänskapsband eller arbetsroller i föreningen speglar sig i kommunikationen mellan chefen och medarbetare. Studien har genomförts med utgångspunkt i medarbetarnas och styrelsemedlemmarnas uppfattning om allt från medarbetarsamtal till relationerna i föreningen. Jag har använt mig utav den kvalitativa metoden som angreppssätt. Nio intervjuer har genomförts, varav sju med medarbetarna (arbetsgruppen) och två med styrelsemedlemmar. Ur resultatet kunde jag utläsa att det efterfrågas tydlighet, förståelse, förtroende, uppföljning på medarbetarsamtal och öppenhet från både arbetsgruppen och styrelsen. Miss i kommunikationen tillskrivs den nya omorganisationen samt bristen på insyn men lika väl brist av fysisk närvaro av styrelsen i föreningens dagliga arbete. Vidare finns missnöje med de otydliga befogenheter som verkar vara en stor käpp i hjulet för hela organisationen samt bristen på en bra kommunikationsväg mellan de olika nivåerna. Hoppfullhet och tilltro finns dock till det nya arbetssättet då arbetsgruppen har fått egna kontaktpersoner i styrelsen.</p><p> </p><p>Analysen har diskuterats mot bakgrund av Webers <em>mål;</em> och <em>värderationalitet</em>, Goffmans <em>regioner</em> och Asplunds <em>konkreta/abstrakta socialiteten</em>.  Föreningen är en organisation byggd på värderingar och en stark föreningskultur men strävan finns idag, från styrelsens håll, att effektivisera sättet att jobba på genom bland annat nya arbetsbeskrivningar och effektivisering av bemötande gentemot medlemmarna. Risken finns att den organisatoriska förändringen tvingar fram en kulturell förändring som i sin tur riskerar att värderingar i föreningen, ”den känslan som de på golvet har förmedlat” får stå undan för det resultatorientering som styrelsen vill uppnå. I förlängning kan konsekvenserna vara att omorganisationen inte lyckats fullt ut, nära kundbemötande försvinner och den enskilda medarbetaren blir sedd som en arbetsroll, inte en konkret person.</p><p> </p><p>Nyckelord: Omorganisation, förståelse, förtroende, Konkret/Abstrakt socialitet, byråkrati. </p><p> </p>

I denna studie har jag undersökt vilken betydelse en omorganisation kan ha för samarbetet i en förening. Detta studeras med hjälp av bl.a. medarbetarsamtal/utvecklingssamtal för att eventuellt urskilja om makt, status, vänskapsband eller arbetsroller i föreningen speglar sig i kommunikationen mellan chefen och medarbetare. Studien har genomförts med utgångspunkt i medarbetarnas och styrelsemedlemmarnas uppfattning om allt från medarbetarsamtal till relationerna i föreningen. Jag har använt mig utav den kvalitativa metoden som angreppssätt. Nio intervjuer har genomförts, varav sju med medarbetarna (arbetsgruppen) och två med styrelsemedlemmar. Ur resultatet kunde jag utläsa att det efterfrågas tydlighet, förståelse, förtroende, uppföljning på medarbetarsamtal och öppenhet från både arbetsgruppen och styrelsen. Miss i kommunikationen tillskrivs den nya omorganisationen samt bristen på insyn men lika väl brist av fysisk närvaro av styrelsen i föreningens dagliga arbete. Vidare finns missnöje med de otydliga befogenheter som verkar vara en stor käpp i hjulet för hela organisationen samt bristen på en bra kommunikationsväg mellan de olika nivåerna. Hoppfullhet och tilltro finns dock till det nya arbetssättet då arbetsgruppen har fått egna kontaktpersoner i styrelsen.   Analysen har diskuterats mot bakgrund av Webers mål; och värderationalitet, Goffmans regioner och Asplunds konkreta/abstrakta socialiteten.  Föreningen är en organisation byggd på värderingar och en stark föreningskultur men strävan finns idag, från styrelsens håll, att effektivisera sättet att jobba på genom bland annat nya arbetsbeskrivningar och effektivisering av bemötande gentemot medlemmarna. Risken finns att den organisatoriska förändringen tvingar fram en kulturell förändring som i sin tur riskerar att värderingar i föreningen, ”den känslan som de på golvet har förmedlat” får stå undan för det resultatorientering som styrelsen vill uppnå. I förlängning kan konsekvenserna vara att omorganisationen inte lyckats fullt ut, nära kundbemötande försvinner och den enskilda medarbetaren blir sedd som en arbetsroll, inte en konkret person.   Nyckelord: Omorganisation, förståelse, förtroende, Konkret/Abstrakt socialitet, byråkrati.

This is a qualitative study with the aim of getting better knowledge and understanding of how people with mental illness experience having access to a public communication channel. The study builds upon qualitative interviews with four participants of a radio project called Radio Totalnormal (RTN). RTN is a community radio station where people with mental illness do radio. The study focuses on how the respondents describe the participation in the project and how it has affected their self-image. The analysis uses the concept of empowerment and four social psychological concepts: social responsivity, asocial non-responsivity, abstract sociability and concrete sociability. The conclusions of the study are that the participation is described as a sense of solidarity, community and belonging. The participation can also be a source of joy, excitement and pleasure and a way to get praise and confirmation. To participate in RTN is described as being active and involved in the work, and as a way to send an important message and to get heard. The participation can contribute to getting better confidence and self-esteem and it strengthened some. In this way it affected their self-image.

Denna socialpsykologiska studie handlar om receptionistens mående och hur måendet påverkasberoende på olika faktorer i arbetsklimatet grundat i receptionistens rollstil. Studien är gjord på ettträningsföretag i en större stad i Sverige. Studien är en kvalitativ studie där metoden som använts ärsemistrukturerade intervjuer. Fyra receptionister har blivit intervjuade på företaget. Studien ärfrämst grundad i Goffmans rollteori samt Asplunds teorier kring konkret och abstrakt socialitet.Andra teoretiska ansatser är Karaseks krav och kontrollmodell kring stress, Maturanas och DávilaYánez förståelse kring emotioner samt Alvessons teorier kring organisationskultur. Jag har utgåttfrån hermeneutiken som min vetenskapliga teoretiska ansats. Genom dessa socialpsykologiskateorier samt resultaten av intervjuerna önskade jag besvara uppsatsens syfte kring vilken betydelserollstilen har i utövandet i arbetet som receptionist. Jag kom fram till att receptionistens välmåendehelt klart påverkas av dennes personstil. Receptionistens personstil påverkas av personligheten menockså på grund av det som händer omkring dem, såsom organisationskulturen. Jag kom fram till attreceptionisten har ett stort ansvar över sitt välmående genom att denna kan välja att vara stressadeller inte genom sitt utövande i de olika delarna av att vara receptionist. / This socialpsychological study regards the receptionists wellbeing and how that wellbeing depends on various factors in the work environment caused by the receptionists rolestyle. The study is made in a fitnesscompany in a major city of Sweden. The study is based on a qualitative method which is semi-structured interwievs. Four receptionists in the fitnesscompany has been interviewed. The study is mainly based on Goffmans roletheory and Asplunds theory on concrete sociality and abstract sociality. Other theoretical approaches are Karaseks demand and controle model on stress, Maturana och Dávila Yánez understanding in emotions and Alvessons theories of organizational culture. I have used a hermeneutic approach as the scientific theoretical approach for the study. Through These socialpsychological theories together with the results from the interviews I wanted to answer what the importance of the rolestyle for the work as a receptionist is. I concluded that the receptionists wellbeing influenced by their rolestyle. The receptionists rolestyle is influenced by of course their own personality but also by the work environment. I concluded that the receptionists has a great responsibility over their own wellbeing because of their own choice to be stressed or not in their practice of the different parts of being a receptionist.