I den här hermeneutisk-fenomenologiska litteraturstudien undersöker jag lekens väsen samt lekens väsen i förhållande till det moderna samhället genom att analysera vad lek är och därefter ställa lek i förhållande till några av modernitetens strukturerande former. Litteraturen är hämtad från olika vetenskapliga discipliner såsom sociologi, filosofi, psykologi, pedagogik och kulturhistoria.

<p>I denna studie har jag undersökt vilken betydelse en omorganisation kan ha för samarbetet i en förening.</p><p>Detta studeras med hjälp av bl.a. medarbetarsamtal/utvecklingssamtal för att eventuellt urskilja om makt, status, vänskapsband eller arbetsroller i föreningen speglar sig i kommunikationen mellan chefen och medarbetare. Studien har genomförts med utgångspunkt i medarbetarnas och styrelsemedlemmarnas uppfattning om allt från medarbetarsamtal till relationerna i föreningen. Jag har använt mig utav den kvalitativa metoden som angreppssätt. Nio intervjuer har genomförts, varav sju med medarbetarna (arbetsgruppen) och två med styrelsemedlemmar. Ur resultatet kunde jag utläsa att det efterfrågas tydlighet, förståelse, förtroende, uppföljning på medarbetarsamtal och öppenhet från både arbetsgruppen och styrelsen. Miss i kommunikationen tillskrivs den nya omorganisationen samt bristen på insyn men lika väl brist av fysisk närvaro av styrelsen i föreningens dagliga arbete. Vidare finns missnöje med de otydliga befogenheter som verkar vara en stor käpp i hjulet för hela organisationen samt bristen på en bra kommunikationsväg mellan de olika nivåerna. Hoppfullhet och tilltro finns dock till det nya arbetssättet då arbetsgruppen har fått egna kontaktpersoner i styrelsen.</p><p> </p><p>Analysen har diskuterats mot bakgrund av Webers <em>mål;</em> och <em>värderationalitet</em>, Goffmans <em>regioner</em> och Asplunds <em>konkreta/abstrakta socialiteten</em>.  Föreningen är en organisation byggd på värderingar och en stark föreningskultur men strävan finns idag, från styrelsens håll, att effektivisera sättet att jobba på genom bland annat nya arbetsbeskrivningar och effektivisering av bemötande gentemot medlemmarna. Risken finns att den organisatoriska förändringen tvingar fram en kulturell förändring som i sin tur riskerar att värderingar i föreningen, ”den känslan som de på golvet har förmedlat” får stå undan för det resultatorientering som styrelsen vill uppnå. I förlängning kan konsekvenserna vara att omorganisationen inte lyckats fullt ut, nära kundbemötande försvinner och den enskilda medarbetaren blir sedd som en arbetsroll, inte en konkret person.</p><p> </p><p>Nyckelord: Omorganisation, förståelse, förtroende, Konkret/Abstrakt socialitet, byråkrati. </p><p> </p>

I denna studie har jag undersökt vilken betydelse en omorganisation kan ha för samarbetet i en förening. Detta studeras med hjälp av bl.a. medarbetarsamtal/utvecklingssamtal för att eventuellt urskilja om makt, status, vänskapsband eller arbetsroller i föreningen speglar sig i kommunikationen mellan chefen och medarbetare. Studien har genomförts med utgångspunkt i medarbetarnas och styrelsemedlemmarnas uppfattning om allt från medarbetarsamtal till relationerna i föreningen. Jag har använt mig utav den kvalitativa metoden som angreppssätt. Nio intervjuer har genomförts, varav sju med medarbetarna (arbetsgruppen) och två med styrelsemedlemmar. Ur resultatet kunde jag utläsa att det efterfrågas tydlighet, förståelse, förtroende, uppföljning på medarbetarsamtal och öppenhet från både arbetsgruppen och styrelsen. Miss i kommunikationen tillskrivs den nya omorganisationen samt bristen på insyn men lika väl brist av fysisk närvaro av styrelsen i föreningens dagliga arbete. Vidare finns missnöje med de otydliga befogenheter som verkar vara en stor käpp i hjulet för hela organisationen samt bristen på en bra kommunikationsväg mellan de olika nivåerna. Hoppfullhet och tilltro finns dock till det nya arbetssättet då arbetsgruppen har fått egna kontaktpersoner i styrelsen.   Analysen har diskuterats mot bakgrund av Webers mål; och värderationalitet, Goffmans regioner och Asplunds konkreta/abstrakta socialiteten.  Föreningen är en organisation byggd på värderingar och en stark föreningskultur men strävan finns idag, från styrelsens håll, att effektivisera sättet att jobba på genom bland annat nya arbetsbeskrivningar och effektivisering av bemötande gentemot medlemmarna. Risken finns att den organisatoriska förändringen tvingar fram en kulturell förändring som i sin tur riskerar att värderingar i föreningen, ”den känslan som de på golvet har förmedlat” får stå undan för det resultatorientering som styrelsen vill uppnå. I förlängning kan konsekvenserna vara att omorganisationen inte lyckats fullt ut, nära kundbemötande försvinner och den enskilda medarbetaren blir sedd som en arbetsroll, inte en konkret person.   Nyckelord: Omorganisation, förståelse, förtroende, Konkret/Abstrakt socialitet, byråkrati.

This is a qualitative study with the aim of getting better knowledge and understanding of how people with mental illness experience having access to a public communication channel. The study builds upon qualitative interviews with four participants of a radio project called Radio Totalnormal (RTN). RTN is a community radio station where people with mental illness do radio. The study focuses on how the respondents describe the participation in the project and how it has affected their self-image. The analysis uses the concept of empowerment and four social psychological concepts: social responsivity, asocial non-responsivity, abstract sociability and concrete sociability. The conclusions of the study are that the participation is described as a sense of solidarity, community and belonging. The participation can also be a source of joy, excitement and pleasure and a way to get praise and confirmation. To participate in RTN is described as being active and involved in the work, and as a way to send an important message and to get heard. The participation can contribute to getting better confidence and self-esteem and it strengthened some. In this way it affected their self-image.

Denna socialpsykologiska studie handlar om receptionistens mående och hur måendet påverkasberoende på olika faktorer i arbetsklimatet grundat i receptionistens rollstil. Studien är gjord på ettträningsföretag i en större stad i Sverige. Studien är en kvalitativ studie där metoden som använts ärsemistrukturerade intervjuer. Fyra receptionister har blivit intervjuade på företaget. Studien ärfrämst grundad i Goffmans rollteori samt Asplunds teorier kring konkret och abstrakt socialitet.Andra teoretiska ansatser är Karaseks krav och kontrollmodell kring stress, Maturanas och DávilaYánez förståelse kring emotioner samt Alvessons teorier kring organisationskultur. Jag har utgåttfrån hermeneutiken som min vetenskapliga teoretiska ansats. Genom dessa socialpsykologiskateorier samt resultaten av intervjuerna önskade jag besvara uppsatsens syfte kring vilken betydelserollstilen har i utövandet i arbetet som receptionist. Jag kom fram till att receptionistens välmåendehelt klart påverkas av dennes personstil. Receptionistens personstil påverkas av personligheten menockså på grund av det som händer omkring dem, såsom organisationskulturen. Jag kom fram till attreceptionisten har ett stort ansvar över sitt välmående genom att denna kan välja att vara stressadeller inte genom sitt utövande i de olika delarna av att vara receptionist. / This socialpsychological study regards the receptionists wellbeing and how that wellbeing depends on various factors in the work environment caused by the receptionists rolestyle. The study is made in a fitnesscompany in a major city of Sweden. The study is based on a qualitative method which is semi-structured interwievs. Four receptionists in the fitnesscompany has been interviewed. The study is mainly based on Goffmans roletheory and Asplunds theory on concrete sociality and abstract sociality. Other theoretical approaches are Karaseks demand and controle model on stress, Maturana och Dávila Yánez understanding in emotions and Alvessons theories of organizational culture. I have used a hermeneutic approach as the scientific theoretical approach for the study. Through These socialpsychological theories together with the results from the interviews I wanted to answer what the importance of the rolestyle for the work as a receptionist is. I concluded that the receptionists wellbeing influenced by their rolestyle. The receptionists rolestyle is influenced by of course their own personality but also by the work environment. I concluded that the receptionists has a great responsibility over their own wellbeing because of their own choice to be stressed or not in their practice of the different parts of being a receptionist.

Vi har gjort en socialpsykologisk undersökning där vi har studerat barnavårdscentralssjuksköterskornas erfarenheter av meningsfullt arbete i barnavårdscentralen. Vårt syfte med studien är att öka förståelse kring hur BVC-sjuksköterskorna går tillväga för att känna arbetet meningsfullt och samtidigt mår bra. Resultatet visar att meningsskapande har en stor betydelse för sjuksköterskorna när det gäller deras välbefinnande. Den visar att sjuksköterskorna känner meningsfullhet i sitt arbete när de som person och deras roll stöder varandra och när det finns harmoni mellan dessa två. Sjuksköterskorna mår bra av det och arbetet flyter på utan ansträngning, de vill hjälpa och det hör till deras roll att hjälpa och på det sättet stöder deras roll och de som personer varandra. Det kan uppstå konflikter ifall deras roll och person inte stöder varandra. Sekretesslagen är ett exempel på något som kan hindra sjuksköterskorna från att hjälpa och detta bidrar till en konflikt mellan sjuksköterskornas personlighet och roll. En sådan konflikt kan leda till att sjuksköterskorna inte mår bra och de kan bli känslomässigt engagerade så att de känner sig förvirrade och frustrerade. Det gör att de inte kan hitta en mening i det de gör och arbetet upplevs som tungt och meningslöst. De upplever att de inte kan hjälpa föräldrarna som utreds när de inte vet varför de utreds. De känner att harmoni uppkommer ibland av sig själv och ibland försöker de själv åstadkomma denna harmoni på olika sätt. En sjuksköterska umgås med vänner, andra utvecklas kunskapsmässigt o.s.v. / We have done a social psychological study where we have studied the child health nurses' experiences of meaningful work in child care center. Our purpose of this study is to increase understanding of how the child health clinic nurses go about to feel the work meaningful and feel good at the same time. The results show that the creation of meaning is of great importance for the nurses in their welfare. It shows that the nurses feel meaningfulness in their work when they as a person and as a role support each other and when there is harmony between the two. The nurses feel well and work flows in without effort, the nurses want to help and it´s a part of the role to help and in this way role and person supports each other. There may be conflicts if they do not. Secrecy law is an example of something that may prevent nurses from helping and the law contributes to a conflict between the nurses’ personality and their role. Such conflict can lead to the nurses do not feel well and they can become emotionally involved so that they feel confused and frustrated. This means that they cannot find a meaning in what they do. The work is perceived as heavy and useless and they feel that they cannot help parents who are investigated when they do not know why they are being investigated. Harmony occurs sometimes by itself and sometimes the nurses try themselves to achieve this harmony in different ways. A nurse socializes with friends, others develop their knowledge etc.

Studien avser att genom ett kvalitativt fältarbete få förståelse för hantering av känslor för socialsekreterare inom socialt arbete på en socialförvaltning. Syftet är även att få en inblick i vilka faktorer som eventuellt har en inverkan på denna hantering och vad denna emotionella hantering kan ha för konsekvenser för socialsekreteraren. Det insamlade materialet i studien baseras på intervjuer för att få en detaljrik uppfattning om informanternas arbetssituation. Intervjuerna utfördes med åtta socialsekreterare som utreder ärenden angående barn, unga och familjer inom en specifik kommun. Att de arbetade under en gemensam arbetsstruktur och kultur underlättade ytterligare vår undersökning. Resultatet visar att det som minskar risken för psykisk ohälsa hos socialsekreterarna är social respons och stöd från bl.a. kollegor där de får möjlighet till utrymme och utlopp för sina känslor i en avslappnad miljö. Till följd av att socialsekreterarna är i behov av att bygga en relation med sina klienter, befinner de sig i ett komplext läge i klientmötet där de använder sig av en kombination mellan ett ytligare och djupare agerande. Socialsekreterarna måste således visa sig mänskliga under samtalet för att konstruera en känsla av trygghet, vilket kräver en balans av en viss känslomässig frihet att respondera utan att göra avsteg från rollen som professionell. / The study’s intention is to achieve an understanding for social workers' management of feelings within social work at a social service centre through qualitatively fieldwork. Our intention is also to receive an insight of the components that might have an impact on the feeling management and also what consequences this feeling management might have for the social worker. The gathered material in the study is based on interviews to receive a detailed view of the informants' work situation. The interviews were performed on eight social workers investigating cases concerning children, young adults and families in a specific county, which contributed to a common working structure and culture that have simplified our research. The result shows that what reduces the risk of psychological illness for the social workers is social response and support from, among others, colleagues where they have a chance of space and can express their feelings in a relaxed environment. Because of the need for social workers to build a relationship to their clients, they are in a complex situation in the meeting with the client where they have a combination of a more surfaced acting and a deeper acting. Therefore social workers must show their humanity during the client meetings to construct a feeling of security, which demands a balance between having a certain emotional freedom to express oneself without breaking the role as a professional.