During this project I have studied piano music by Franz Schubert (1797-1828) to thereafter use a couple of his harmonic structures as a foundation for composing music for piano trio. To write music that encourages improvisation and interaction between the band members has been a central focus while the broad goal of the project has been to develop myself as a musician and person. The project started in the fall of 2017, a senior recital was performed in Lilla Salen at KMH the 28th of February and was followed by time for reflection which can be found documented in my paper.             Something I wanted to try with this project was to create according to a partially predetermined method. I wanted Schubert’s music to have an impact on my compositions and from there I decided to transcribe harmonic structures on four of his works to rework these into new compositions. I hoped that this method would bring a forward motion to the work and in retrospect I believe it did. Composing with a few guidelines contributed with a sense of comfort to the process and made me stay on track through passages of low inspiration.             Reflecting on my work I feel that it became a good closure to my studies at KMH. A hybrid process showcasing different musical expressions, skills and sides to my personality with a work method that felt exciting. / <p>Examenskonsert</p>

Syftet med detta arbete var att undersöka om dirigentens gestik och kommunikation skiljer sig åt mellan repetition och konsert, och i så fall på vilka sätt. Metoderna som användes var framför allt mitt konstnärliga arbete som dirigent i tre olika projekt som genomfördes med Masterkören på Musikhögskolan i Piteå och med Hjo kyrkokör. Dessutom intervjuades tre professionella dirigenter och två körsångare från Radiokören. Det konstnärliga arbetet dokumenterades med videoupptagningar där inspelningarna från repetition och konsert har bearbetats på olika sätt för att kunna göra en kvalitativ analys. Resultatet visar att gestiken inte skiljer sig åt i någon större omfattning. Kommunikationen är något förändrad från repetition till konsert där uttryck och framförallt uppmärksamhet mot kören är intensivare under konserten. I intervjusvaren och i diskussioner kring detta ämne så framkom att framför allt dirigentens lyssnade är det som förändras mest, från ett analyserande och bedömande lyssnade under repetition till ett lyssnande under konsert som man kan kalla för närvarande.

No description available.

På platsen där konstmuseet ska ligga finns idag ett gammalt magasin, Katalin, som har omvandlats till en välanvänd byggnad med plats för kafé, shop, restaurang och en scen för olika event. Det nya konstmuseet skapar ytterligare aktivitet på platsen och förutsättningar för Katalin att utveckla sina verksamhet. Ett flöde går genom tomten, som idag används som parkeringsplats, från tomtens södra ände från Uppsala resecentrum till det nordliga hörnet av tomten där Uppsala Konsert och Kongress ligger. Det nya konstmuseet skapar förutsättningar att förstärka detta flöde. Genom att lägga museet under mark kan platsen aktiveras och användningen öka På marknivån skapar museets taklanterninerna ett landskapi olika höjd och storlek, och skapar en fasad för museet. Lanterninerna skapar sitt- och vilomöjligheter, sällskapsytor, avskilda vrår och ett landskapatt upptäcka för de minsta. De största lanterninerna bildar trappor att sitta i och några andra bildar bänkar. En öppen yta i mitten av tomten skapar utrymme för mindre uppträdanden, samlingar och allmänt solbadande. Verksamheterna i Katalin har möjlighet att ställa uppbord och använda sig av bänkarna för uteservering. Lanterninera lämnar plats för en gång- och cykelväg som skär diagonalt över tomten och skapar ett flöde från Vaksala torg med konserthuset och resecentrum in mot stadskärnan. Entrén vrider sig mot den södra delen av tomten och en mur runt entrén skapar tydlighet. En bred trappa bjuder ner besökaren till museet. När man kommer ner i entrén ligger där en nedsänkt innergård som tar ner grönskan och kopplar landskapet ner till museet. Runt gården lägger sig olika funktioner som receptionen, kafét och shopen. Även kontoret för personalen och konstpedagogiken lägger sig runt gården och kopplar till entrén. Bakom receptionen ligger toaletterna och garderoben som leder vidare till hörsalen.  Förbi receptionen börjar utställningslokalerna. En bred trappa skapar en entré och uppdelning från de publika ytorna. Utställningsrummen är upplysta med ett spritt ljus tack vare lanterninerna, som tar in det naturliga dagsljuset och sprider det med sina sluttande ytor. Det naturliga dagsljuset skapar ett föränderligt ljus i utställningslokalerna och besökaren kan upptäcka nya saker i de utställda föremålen tack vare ljuset. Ett atrium sträcker sig ner i den stora utställningssalen och skapar rymd och höjd för utställningarna och låter ljuset flöda ner i rummet. / At the site where the art museum will be is today an old warehouse, Katalin, which has been converted into awell-used building with space for acafe, shop, restaurant and astage for various events. The new art museum creates additional activity on the site and conditions for Katalin to develope their business. A flow runs through the property, which is currently used as aparking lot, the site’s southern end from UppsalaTravel Centre at the northern corner of the plot where the UppsalaConcert and Congress lies. The new Art Museum creates opportunities to enhance the flow, by adding the museum below ground, the location may be activated and the use will increase.  At ground level the museum rooflights creates alandscape in different height and size, and creates the facade of the museum. The rooflights creates seating and rest facilities, places to meet, secluded nooks and alandscape to discover for the smallest. The largest lanterns forming stairs to sit in and afew other forms benches. An open space in the middle of the plot creates space for smaller performances, collections, and general sunbathing. The businesses in Katalin has the option to set up tables and use the benches for outdoor seating. Lanternineraleaves room for apedestrian and bicycle path that cuts diagonally across the plot and creates aflow from VaksalaSquare with the concert hall to the travel center towards the city center. The entrance faces the southern part of the site and awall around the entrance creates clarity and awide staircase invites the visitor to the museum. When the visitors comes down to the entrance they are met by asunken courtyard that brings down the greenery and connects the parkdown to the museum. Around courtyard settles various features like reception area, café and shop. Even the office and art pedagogy settles around the courtyard and connects to the entrance. Behind the reception is toilets and wardrobe located which leads on to the auditorium.  Past the reception begins the exhibition. A wide staircase creates an entrance and separation from the public areas. The exhibition rooms are illuminated with anatural light thanks to the rooflights, which brings in natural light and spreads it with their sloping surfaces. The natural daylight creates achanging light in the exhibition rooms and the visitor can discover new things in the exhibits on show thanks to the changing lights. An atrium extending into the main exhibition hall, creating space and height for exhibits and lets light flood into the room.

In this project I have composed and arranged music for a concert, which was to be played with a combination of instruments never before tried by me. I have explored different approaches to composition and arranging with the goal of becoming more comfortable than earlier in this process. I am emphasizing a few different techniques for composing such as improvisation, randomization and limitation and I describe how I have used these when writing my new songs. Subsequently I explain how I have rearranged three of my older songs and also describe the implementation of rehearsals as well as the concert itself. Towards the end of my thesis I share my insights and experiences of the writing methods I have explored through the project. I point out what has worked out well and what can be improved in my upcoming projects. I reflect upon the importance of lyrics, meaningfulness and making use of what one already possesses. The project has had its setbacks but above all it has provided me with new attitudes and working methods which I will most likely benefit from in the future. / <p>Medverkande musiker: Clara Fornander (sång), Gustav Renberg (gitarr), Ester Thunander (fiol), Filip Magnusson (fiol), Tomas Sjödell (kontrabas), Edvin Fridolfsson (trummor).</p><p>Repertoar: 1. ”A dream within a dream” (C. Fornander), 2. ”The turning of seasons” (C. Fornander), 3. ”Continuation” (C. Fornander), 4. ”Lay your trust in me” (C. Fornander), 5. ”Hold me, unfold me” (C. Fornander), 6. ”Tamara” (C. Fornander), 7. ”Tidig morgon” - (C. Fornander, E. Södergran). </p><p>Youtube-länkar till låt 1-2 och 4-7:</p><p>1. https://www.youtube.com/watch?v=IIjawwWIHR8</p><p>2. https://www.youtube.com/watch?v=D7Qy7StCzeo</p><p>4. https://www.youtube.com/watch?v=LIsu2MHodGo</p><p>5. https://www.youtube.com/watch?v=yGk4aCE16KQ</p><p>6. https://www.youtube.com/watch?v=YTetLeU3i2c</p><p>7. https://www.youtube.com/watch?v=yu1E_7bAFi4</p>

Mitt projekt handlar om att vara jazzsångare och att reflektera över vad jag anser att en jazzsångare är. Det handlar också lika mycket om processen att utvecklats i min musikerroll och utforska de många aspekternas innebörd. I de individuella sånglektionerna hos Irene Sjögren under min kandidatutbildning har det inte varit en skarp skiljelinje mellan att vara sångare och musiker; båda ryms inom begreppet jazzsångare. Det reflekterar också mitt synsätt på min egen identitet som jazzsångare och att samtidigt vara bandledare.  Målet är därför att försvara jazzsångarens legitimitet som improvisatör och musiker, och redovisa projektet i en konsert som blir mitt personliga ”statement i jazzsång” tillsammans med en jazztrio. Jag konkretiserar en del av de aspekter som utgör en jazzsångare och samtidigt visar min process hur jag repeterade och planerade programmet för att lyfta fram dessa aspekter i konserten. Arbetetet fokuseras därför till stor del på musikledarskap och hur jag som jazzsångare leder mitt band för att uppnå en bra konsert. / <p><strong>Medverkande musiker</strong></p><p>Liselotte Östblom – sång </p><p>Filip Ekestubbe – piano </p><p>Josef Karnebäck – kontrabas </p><p>Emil Norman Kristiansen – trumset </p><p>Björn Arkö - tenorsaxofon </p><p></p><p><strong>Program </strong></p><p>Time Remembered (Bill Evans / Paul Lewis)</p><p>Night And Day (Cole Porter) Arr: Liselotte Östblom </p><p>Yardbird Suite (Charlie Parker / Eddie Jefferson)</p><p>Winter Sweet (Kenny Wheeler / Norma Winstone)</p><p>Very Early (Bill Evans / Carol Hall)</p><p></p><p>Be Bop Lives (Boplicity) (Miles Davis / Mark Murphy)</p><p>Arr: Liselotte Östblom, Björn Arkö </p><p></p><p>When Lights Are Low (Benny Carter / Spencer Williams)</p><p>Arr: Liselotte Östblom </p><p></p><p>Turn Out The Stars (Bill Evans / Gene Lees)</p><p>Cherokee (Ray Noble)</p><p>Prelude To A Kiss (Duke Ellington / Irving Gordon / Irving Mills)</p><p>Beautiful Love (Victor Young)</p>

I den här uppsatsen analyseras Henryk Wieniawskis violinkonsert i d-moll, Op. 22, sats 1. Syftet med studien är en djupdykning i satsens grundstruktur: funktionsanalys, formanalys, motivanalys, sonatform samt en beskrivning av min instuderingsprocess. Jag guidar läsaren genom verket och kommenterar parallellt mina konstnärliga val. Studien påvisar att verket genomsyras av en kammarmusikalisk dominans såväl som det innehåller en genomgående violinistisk naturlighet som tydligt återspeglar Wieniawskis gedigna personliga violinkännedom.

Vårt examensarbete handlar om hur man går till väga för att arrangera och göra en liveshow med tv-spelsmusik i hårdrocksstil. Med detta menas att vi arrangerade om och bearbetade tv- spelsmusiken för att passa sättningen i bandet som var keyboard, elgitarr, elbas och trummor. Konserten marknadsfördes och ett koncept har skapats kring bandet. Forskning kring rättigheter till tv-spelsmusik har gjorts för att få klarhet inom ämnet. Vårt mål under projektet har varit att utveckla oss själva inom arrangering, utveckla en liveshow och kunna ta ett steg på vägen för kunna lösa rättighetsfrågan angående tv-spelsmusik. Konserten genomfördes med ett mycket bra resultat där publiken verkade vara nöjda.Vårt examensarbete handlar om hur man går till väga för att arrangera och göra en liveshow med tv-spelsmusik i hårdrocksstil. Med detta menas att vi arrangerade om och bearbetade tv- spelsmusiken för att passa sättningen i bandet som var keyboard, elgitarr, elbas och trummor. Konserten marknadsfördes och ett koncept har skapats kring bandet. Forskning kring rättigheter till tv-spelsmusik har gjorts för att få klarhet inom ämnet. Vårt mål under projektet har varit att utveckla oss själva inom arrangering, utveckla en liveshow och kunna ta ett steg på vägen för kunna lösa rättighetsfrågan angående tv-spelsmusik. Konserten genomfördes med ett mycket bra resultat där publiken verkade vara nöjda.

Elin Redin: When Space Takes Place in Music – About Room, Music an Meaning in the Swedish Church Sökord: musikvetenskap, musik, rum, upplevelse, Svenska kyrkan   Uppsatsen tar upp relationen mellan musik och rum med utgångspunkt i Svenska kyrkan. Huvudsyftet är att undersöka hur vi upplever kyrkorum och hur det sedan kan påverka vår reception av musik som vi hör i rummet. Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med tre organister från Växjö domkyrka och tre vana konsertbesökare. Uppsatsen behandlar kyrkorummet utifrån ett teologiskt och historiskt perspektiv. Den ger också en bild av kyrkorummet som ett upplevelserum, det vill säga vilka tankar, känslor och värderingar som vi kopplar till vår uppfattning av rummet. Dessa delar, tillsammans med en redogörelse för musikens funktion i Svenska kyrkan, utgör bakgrund till hur rummet inverkar på musikreceptionen. Centralt i den musik som kyrkan framför är budskap. I användandet av musik som har tvetydiga texter eller inga texter alls pekar uppsatsen på att kyrkorummet spelar en viktig roll i att förtydliga eller ge musiken budskap. Uppsatsen ger också exempel på när musiken och rummet krockar. Detta rör sig framför allt om rummets konkreta utformning som försvårar utövandet av vissa musikstilar och instrument. Som exempel på kyrkorum utgår studien ifrån Växjö domkyrka.

<p>Vårt examensarbete handlar om hur man går till väga för att arrangera och göra en liveshow med tv-spelsmusik i hårdrocksstil. Med detta menas att vi arrangerade om och bearbetade tv- spelsmusiken för att passa sättningen i bandet som var keyboard, elgitarr, elbas och trummor. Konserten marknadsfördes och ett koncept har skapats kring bandet. Forskning kring rättigheter till tv-spelsmusik har gjorts för att få klarhet inom ämnet. Vårt mål under projektet har varit att utveckla oss själva inom arrangering, utveckla en liveshow och kunna ta ett steg på vägen för kunna lösa rättighetsfrågan angående tv-spelsmusik. Konserten genomfördes med ett mycket bra resultat där publiken verkade vara nöjda.Vårt examensarbete handlar om hur man går till väga för att arrangera och göra en liveshow med tv-spelsmusik i hårdrocksstil. Med detta menas att vi arrangerade om och bearbetade tv- spelsmusiken för att passa sättningen i bandet som var keyboard, elgitarr, elbas och trummor. Konserten marknadsfördes och ett koncept har skapats kring bandet. Forskning kring rättigheter till tv-spelsmusik har gjorts för att få klarhet inom ämnet. Vårt mål under projektet har varit att utveckla oss själva inom arrangering, utveckla en liveshow och kunna ta ett steg på vägen för kunna lösa rättighetsfrågan angående tv-spelsmusik. Konserten genomfördes med ett mycket bra resultat där publiken verkade vara nöjda.</p>