Syftet med uppsatsen är att undersöka den rättsliga regleringen av regeringens beredning av lagstiftningsärenden samt hur denna efterlevs då lagstiftning anses brådska. Tio lagstiftningsärenden föranledda av flyktingkrisen granskas avseende beredningen. Granskningen visar att beredningen var bristfällig gällande samtliga granskade förslag. En diskussion förs kring hur rättsenlighet och kvalitet i lagstiftningen i framtiden ska kunna garanteras.

No description available.

This dissertation deals with judicial review of governmental action and individual legal activism. It investigates whether judicial protection of individual rights and individual legal activism, within the field of public law, can be seen as an alternative or complement to electoral control of political and administrative powers. To discuss the effect of various standing rules and the potential societal function of public law adjudication, a model for analyzing the character of public law adjudication has been developed. The model allows for a characterization of public law adjudication as either Liberal or Republican, depending on features of standing rules, court proceedings, and court decisions. It concludes that judicial protection of individual rights and individual legal activism within the field of public law can be seen as an alternative or complement to electoral control of political and administrative powers, especially when public trust in, and the powers of, the legislative assembly and political parties is low and decreasing, and if the preconditions for individual legal activism are of such a character that access to justice is available to the larger public and not only a limited group of advantaged individuals. This theoretical framework is then used to analyse judicial protection of individual rights and individual legal activism in post-Socialist Russia. The results show that the Russian state is best described as authoritarian and that the traditional principal-agent relationship is weak. Thus, in order to strengthen the individual in relation to the state, alternatives for exercising control and participation are required. An analysis of the legislative framework, i.e., the law as it is laid down in the books, shows that Russian administrative law is rights-based and that the character of Russian public law adjudication is closer to the Republican model than the Liberal. However, the Russian support structure is still weak and finds itself in an increasingly inhospitable environment – legally, financially, and politically. In addition, this dissertation concludes that Russia’s membership in the CoE has had an impact on judicial protection of individual rights within the sphere of public law in terms of: improving the legislative framework; developing Russian court jurisprudence referring to the ECHR and to the jurisprudence of the ECtHR; exerting pressure on the Russian state to improve practices of the state bureaucracy; stimulating individual legal activism, and increasing individuals’ knowledge and awareness of their lawful rights and how to implement them.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>The topic of this master thesis in legal science is state law and constitutional law, or more specific judicalization, with the division of power and thus increased individual legal rights in various forms. Sweden has traditionally had a weak constitutional protection for the individual’s legal rights. The public power has been concentrated to the government and the courts have only played a marginal role. Since the implementation of the European convention of legal rights and with the ever-increasing importance of the legal system of the European Union, the Swedish legal system gone through changes of historical dimensions.</p><p>This master thesis is based on the legal dogmatic method where laws, preparatory work, case law and doctrines have been systemized. The purpose of this thesis is to exemplify a global trend; the judicalization and its following consequence and implication on the national legal system. The aim is also to evaluate the constitutional protection in Sweden after the propositioned changes of Regeringsformen in a de lege ferenda-perspective.</p><p>The conservative sovereignty of the Swedish people has been challenged by, from national standpoints, xenogeneic thoughts concerning division of power and increased power for the courts, which in turn puts the traditional democratic principles on their edge. An expert commission, Grundlagsutredningen, was put together to review the Swedish constitution, Regeringsformen. The review has resulted in a proposition which questions some important constitutional matters. The expert commission has propositioned a stronger judicial preview through the Swedish legal Counsel Lagrådet, and also suggested a stronger judicial review by changing the possibilities of the courts to try laws against the constitution. These changes, together with the fact that the autonomy and the increased power of the courts are stressed in a new chapter in Regeringsformen, imply that the political power has to take a step back. The development, the judicalization, clearly accentuates the judicial power on behalf of the courts. This in turn increases the protection for the individual’s fundamental human and legal rights. These incentives are of course hard to ignore as the Swedish constitution for once is competing on an international level. The new changes are positive as a corrective against for instance the abuse of power, and only case law can provide us with outcome in a prospective perspective.</p> / <p>Ämnet för denna magisteruppsats i rättsvetenskap är statsrätt och konstitutionell rätt, eller mer specifikt judikalisering, och därmed maktdelning och ökat rättighetsskydd i olika former. Sverige har traditionellt sett haft ett förhållandevis svagt skydd för individuella fri- och rättigheter. Den offentliga makten har varit koncentrerad till regering och riksdag och domstolarna har endast spelat en marginell roll. Inkorporerandet av Europakonventionen för mänskliga rättigheter och EU-rättens allt större inflytande i svensk rätt har medfört att det svenska rättsystemet genomgått förändringar av historiska dimensioner. Den hävdvunna folksuveräniteten har ställts mot artfrämmande tankar på maktdelning och ökad domstolsmakt, vilket i sin tur ställer demokratiprinciperna på sin spets.</p><p>Föreliggande arbete bygger på rättsdogmatisk metod där olika rättskällor tolkats och systematiserats. De rättskällor som i första hand har använts är lagar, rättspraxis, förarbeten och juridisk doktrin. Uppsatsen syfte är att beskriva en global trend; judikaliseringen, om dess implikationer på rättsutvecklingen och det politiska livet. Intentionen är vidare att de lege ferenda värdera det svenska grundlagsskyddet efter de föreslagna ändringarna av regeringsformen som nyligen lagts fram i propositionen, [En reformerad grundlag].</p><p>Häri innefattas i synnerhet Grundlagsutredningens arbete med att skapa en samlad översyn av regeringsformen. Grundlagsutredningen har efter ett regeringsdirektiv från 2004 kommit med förslag till en reformerad grundlag. Förslagen tar bland annat sikte på laggranskningen och normprövningen som båda stärks väsentligt i förhållande till tidigare utgångspunkter. Lagrådets förhandsgranskning görs obligatorisk och det så kallade uppenbarhetsrekvisitet för lag- och normprövning slopas. Dessa ändringar tillsammans med det faktum att domstolsmakten stärks, genom att frigöras från förvaltningen, medför att den politiska makten inskränks till förmån för den judiciella. Utvecklingen, judikaliseringen, som tydligt markerar ökad domstolsmakt och skyddet för den enskilde individens fri- och rättigheter medför således svårignorerade incitament i form av ett stärkt konstitutionellt rättighetsskydd. De nya bestämmelserna i regeringsformen är adekvata och endast praxis kan visa om dessa är tillräckliga i ett nationellt, internationellt och i ett prospektivt perspektivt.</p>

<p>Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.</p><p>Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.</p><p>EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott.</p><p>Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.</p>

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom. Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget. EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige. Staten är skyldig att gottgöra för konventionsbrotten enligt artikel 13 EMRK, genom att vidta åtgärder som en följd av brottet. Genom tiden har ett antal åtgärder uppkommit genom praxis, som ett komplement till lag för att gottgöra för de brott som begås på området. Utöver de kompensationsalternativ som diskuteras i uppsatsen finns lagen om förtursförklaring i domstol, där tanken är att mål som har dröjt oskäligt länge ska kunna förtursförklaras av domstol, detta för att gottgöra för förseningen innan det är för sent. Tillämpning av det alternativet skulle då leda till att ingen kompensation behöver utgå, då det i slutändan inte blir tal om ett konventionsbrott. Propositionen ”En reformerad grundlag” är planerad att träda ikraft 2011, ifall förslaget röstas igenom för en andra gång. Däri stadgas bland mycket annat rätten till rättvis rättegång inom skälig tid. En reformering är enligt författaren en långsiktig lösning på problemet. Reformeringen kan resultera i minskning av antalet brott, vilket skulle innebära färre skadeståndsanspråk mot staten. Den planerade reformeringen är därmed enligt författaren nödvändig för att värna om medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter, vilket borde vara en självklarhet för en demokratisk rättsstat som Sverige.

Syftet med uppsatsen är att klargöra om den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker är förenlig med egendomsskyddet i artikel 1 första tilläggsprotokollet Europakonventionen. För att uppfylla det syftet utreds hur den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker ser ut, hur egendomsskyddet i Europakonventionen är utformat och slutligen om den svenska regleringen är förenlig med egendomsskyddet. Eftersom Europakonventionen är ett folkrättsligt traktat som dessutom har till syfte att skydda mänskliga rättigheter påverkas tolkningen av konventionen dels av folkrättsliga regler om traktatstolkning, men också av andra folkrättsliga instrument som exempelvis rör skydd för mänskliga rättigheter. Samerna är ett urfolk, och det finns folkrättsliga regler som skyddar urfolks markrättigheter. För att uppfylla uppsatsens syfte utreds därför frågorna hur Europakonventionen påverkas av folkrätten, samt vilket skydd urfolk har för sina markrättigheter enligt folkrätten. Utredningen av den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker visar att det är mycket svårt och kostsamt för samerna att i domstol styrka att de har rätt till vinterbete. Detta leder till rättsförluster eftersom samerna inte har råd att gå i svaromål i tvister rörande sin rätt till vinterbete. De områden där samerna kan låta sina renar beta om vintern minskar på grund av detta, vilket påverkar rennäringen som är en viktig del av den samiska kulturen negativt. När de folkrättsliga reglerna för urfolks markrättigheter utreds visar det sig också att den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker inte ger samerna ett skydd vilket är lika starkt som vad som följer av den folkrättsliga standarden. Utredningen av de tolkningsregler som är tillämpliga vid tolkningen av Europakonventionen visar att de folkrättsliga reglerna om urfolks markrättigheter är högst relevanta för hur konventionen ska tolkas. När egendomsskyddet i artikel 1 första tilläggsprotokollet tolkas med beaktande av de folkrättsliga reglerna blir det tydligt att den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker inte är förenlig med Europakonventionen. / The purpose of this thesis is to ascertain whether the Swedish rules concerning Sami reindeer winter pastures is compatible with the right of property provided for in Article 1 of the First Additional Protocol to the European Convention on Human Rights (ECHR). To fulfill this purpose, the rules concerning Sami winter pastures and the right to property in the ECHR will be examined, and finally it will be ascertained whether the Swedish rules are in harmony with the right of property in the ECHR. Because the ECHR as a treaty is part of public international law, and since its purpose is to protect human rights its interpretation can be affected by both international rules for treaty interpretation as well as other international law instruments. The Sami, as an indigenous people, have certain land rights according to several different international instruments. To fulfill the purpose of this thesis in a satisfactory manner will therefore require an examination of how the ECHR is affected by other rules in public international law, as well as the protection international law offers for indigenous peoples’ land rights. When the Swedish rules concerning Sami land rights are examined, it becomes apparent that it is very difficult and costly for the Sami to prove their right to winter pastures in court. Because of this the Sami oftentimes are not able to afford the legal costs necessary for them to adequately protect their right to reindeer winter pastures. Consequently, the areas which can be used by the Sami for reindeer herding during winters are shrinking. This affects the traditional Sami occupation of reindeer husbandry, which is an important part of Sami culture negatively. The examination of indigenous land rights under international law shows that the Swedish rules are not up to par with international standards. The examination of how the ECHR should be interpreted makes it clear that indigenous rights under international law are relevant for the interpretation of the convention. Finally, when the right to property in the ECHR is examined with regard to international rules concerning indigenous land rights it is clear that the Swedish rules concerning Sami reindeer winter pastures are not compatible with the ECHR.