Contact professions which refers to human-care professions is described as belonging to a segregated labor market, where statistics show that women in the professional category are sick-worn to a greater degree than men. Research also shows that work in disability care is stressful as the individual can have a challenging behavior. At the same time, statistics show that women still take the greatest responsibility for unpaid work at home and that women are more stressed at the end of a workday than men. The purpose of the paper is to examine whether women are affected by the combination of unpaid work in the home combined to the psychosocial work environment in disability care. We have used a hermeneutic approach as it is women's experiences we are interested in. We have chosen a qualitative method in which we interviewed seven women through semistructured interviews. The selection is women working in disability care, cohabiting and have children in their own right. The result has been analyzed by a thematic analysis where we compiled the results in a framework. Finally, we have analyzed the result according to different themes. The results show that women generally feel comfortable working in disability care but experiencing stress because of the unpaid work at home. The distribution of unpaid work in the home varies but the woman has the main responsibility. What also emerged was that women demand structure and planning to handle the stress of everyday life. The paid and unpaid work affects women in different ways, with the majority of respondents experiencing stress and lack of time because of the unpaid work at home. The work in disability care does not affect women negatively, but they point out the importance of support at work and to follow job descriptions.

Att arbeta i kontaktyrken innebär en utsatthet för den yrkesverksamma. Socialsekreterare och skolkuratorer har en hög arbetsbörda vilket lämnar lite tid för återhämtning och att bearbeta påfrestande händelser. Hur kan den emotionella bördan från denna ofrånkomliga del av arbetet lindras? Den här studien undersöker socionomer yrkesverksamma som socialsekreterare och skolkuratorers upplevelser av kollegialt stöd för att hantera känslomässigt påfrestande situationer i arbetet. Skrivna korta narrativ från fyra socialsekreterare och två skolkuratorer bearbetades via grundad teori för att skapa en teoretisk modell. Fyra kategorier skapades från datamaterialet, Utsatthet, Förutsättningar, Stöd och Innebörd. Socionomernas berättelser innefattar händelser där de själva hamnar i en utsatt position eller påverkas av klientens utsatta position. För att få stöd behövde det finnas tillgång till tid, kunskap och en känslomässig öppenhet. I stödet erhöll socionomen perspektiv och bekräftande vilket möjliggjorde för dem att släppa händelsen och fortsätta framåt med arbetet. Utifrån dessa resultat skapades en teoretisk modell för processen. Den här studien lyfter vikten för kollegialt stöd på arbetsplatsen och att skapandet av rätt förutsättningar för ett gott stöd bör prioriteras.

While recent publications indicate that employees in human service professions have higher risk of sickness absence and mental ill-health, little is known about the association with other health outcomes and possible mechanisms behind the differential risk. This study investigates differences in burnout, self-rated health and sickness absence between those in human service professions and other professions and examines whether differences in psychosocial and organizational work environment can explain possible variations. Data were derived from the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH), an approximately representative sample of the Swedish working population (n=4486). Results from binary logistic regressions suggested that those in human service professions had higher odds of burnout and sickness absence those in other professions. Differences in burnout were explained by background variables while differences in sickness absence were explained by psychosocial and organizational work factors. Employees in human service professions had lower odds of suboptimal self-rated health than others in the fully adjusted model. Women were at higher risk of burnout, sickness absence, and all adverse psychosocial and organizational work environment factors except social support. Future studies should investigate the most crucial psychosocial and organizational work factors in human service professions with the objective to improve employee health.

Studiens syftet är att undersöka vilka faktorer som påverkar socionomer i ett klient-eller patientnära arbete och som kan bidra till förståelse för vad som kan bidra till ett långt och hållbart yrkesliv i det sociala arbetet. Socionomen tillhör kontaktyrkena vilket innebär att det finns risker som kommer med yrket. Socionomen kan till exempel drabbas av psykisk ohälsa på grund av att ej kunna bemästra den stress som kan uppstå i mötet med patienten eller klienten när egna känslor väcks, men, hen kan också påverkas negativt av brister som finns i organisationen. Studiens frågeställningar har varit att undersöka vilka faktorer som kan främja och vilka faktorer som kan försämra förutsättningarna för ett långvarigt och hållbart yrkesliv i ett patient-eller klientnära arbete. Fem semistrukturerade intervjuer har genomförts med socionomer som har arbetat minst femton år i det sociala arbetet där resultatet sedan har analyserats med självbestämmande teori (Self determination theory, SDT). Resultatet visar att det finns både främjande och försämrande faktorer som kan påverka ett långvarigt yrkesliv beroende på hur organisationen väljer att agera i frågor som kan underlätta arbetsvillkoren, men, också att socionomen själv kan bidra genom eget agerande som att förstå hur egna livserfarenheter kan påverka i mötet, lära sig att reflektera och utveckla självkännedom tillsammans med kollegor och genom handledning. När socionomen upplever behovstillfredsställelse av autonomi, kompetens och tillhörighet i organisationen och i det patient-och klientnära arbetet bidrar det till att öka motivation vilket leder till bättre förutsättningar för socionomen att kunna arbeta länge och hållbart i det sociala arbetet. En slutsats av studien är att socionomen fortsättningsvis kommer att möta både känslomässiga och organisatoriska utmaningar i det patient-och klientnära arbetet. Sammantaget behöver hen förstå hur hen kan förhålla sig till båda och lära sig att bemästra dessa då det leder till yrkeskompetens. Beroende på hur bra socionomen förstår att tillgodose egna behov, lära sig att sätta gränser, använder sig av reflektion samt har tillgång till bra handledare och socialt stöd på arbetsplatsen så kan det bidra till goda strategier som underlättar för ett långvarigt arbetsliv, till exempel att regelbundet använda sig av egenvårdsstrategier som ger återhämtning. / The purpose of this study is to examine which factors that affect the social worker in client- or patientrelated work and which can contribute to an understanding of what can contribute to a long and sustainable professional life in social work. The social worker belongs to the human care professions, which means that there are risks that come with the profession. The social worker can for example suffer from mental illness due to not being able to master stress that can arise in the meeting with the patient or client when their own feelings are aroused, but the can also be negatively affected by shortcomings that exist in the organization. The study´s questions have been to examine which factors ca promote and which factors can worsen the conditions for a long-term and sustainable professional life in patient- or client related work. Five semi-structured interviews have been conducted with social workers who have worked at least fifteen years in social work, where the results have been analyzed using Self determination theory, SDT. The results show that there are both promoting and deteriorating factors that can affect a long-term professional life depending on how the organization chooses to act in matters that can facilitate working conditions, but also that the social worker can contribute through his own actions such as understanding how his/her/they own life experiences can affect in the meeting, learning to reflect and develop self-awareness togehter with colleagues and through supervision. When the social worker experience need satisfaction of autonomy, comptence and belonging in the organization and in the work close to the patient and client, it contributes to increase motivation which leads to better conditon for the social worker and to have a sustainably work life A conclusion of the study is that social workers will continue to face both emotional and organizational challenges in patient- and client related work. All in all, the social worker needs to understand how to both relate and learn to master this as they lead to professional competence. Depending on how well the social workers understand  their own needs, can set boundaries, learn to reflect and have access to supervisors and social support, this will contribute to strategies that promote factors that facilitate a long-term working life, for exemple self-care strategies.

Studien syftade till att undersöka på vilket sätt arbetsrelaterad self-efficacy predicerade de arbetsrelaterade stressorerna krav, kontroll och socialt stöd hos verksamma inom kontaktyrken (N=63). Syftet var också att undersöka om, och därest på vilket sätt, prediktionerna modererades av ålder. Genom en kvantitativ studie distribuerades en webbenkät till slutna Facebook-grupper för verksamma inom kontaktyrken. Webbenkäten innehöll en mätskala för arbetsrelaterad self-efficacy och en mätskala för krav, kontroll samt socialt stöd i arbete. Vidare efterfrågades ålder samt andra demografiska frågor. Resultaten analyserades genom tre linjära (enkla) regressionsanalyser vilka inte påvisade statistiskt signifikanta linjära samband mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd. Vidare påvisade tre modereringsanalyser inte några statistiskt signifikanta modererande effekter av ålder på prediktionerna mellan arbetsrelaterad self-efficacy och krav, kontroll eller socialt stöd i arbete. / The purpose of this study was to investigate in what way occupational self-efficacy predicted the work-related stressors job demands, control and social support among human services workers (N=63). Furthermore, this study aimed to investigate if, and subsequently how, the predictions were moderated by age. Through a quantitative study, a web-based survey was distributed to closed Facebook-groups for workers in human services. The web-based survey contained a measure for occupational self-efficacy and a measure for job demands, control and social support. Additionally, age and other demographic questions were included. The results were analysed by three linear (simple) regression analyses which showed no statistically significant linear relationships between occupational self-efficacy and job demands, control or social support. Three moderation analyses found no statistically significant moderating effects by age on the predictions between occupational self-efficacy and job demands, control or social support.

Sjukfrånvaron inom de svenska kommunala vård- och omsorgsorganisationerna ökar. Samtidigt har en organiserings- och styrningsförändring skett inom dessa organisationer de senaste decennierna i form av införandet av New Public Management (NPM) och dess reformer. Studien syftade till att genom en kvalitativ fallstudie få en ökad förståelse för hur psykosociala och organisatoriska faktorer tillsammans kunde ha inverkan på en kommunal vård- och omsorgsorganisations sjukfrånvaro för organisationens medarbetare inom kontaktyrken och dess chefer. Detta utifrån att identifiera vad organisationens sjukfrånvaro orsakades av samt för att föreslå åtgärder för att förebygga framtida sjukfrånvaro. För att uppfylla syftet och studiens frågeställningar genomfördes semistrukturerade intervjuer med totalt 19 intervjupersoner som representerade de arbetsgrupper med organisationens högsta och lägsta sjuktal under 2019 samt de chefsgrupper med organisationens högsta och lägsta sjuktal under 2019. Empirin analyserades utifrån den teoretiska referensramen. Denna innefattade tidigare forskning samt teorier gällande NPM, struktureringsteori, psykosociala sjukfrånvarofaktorer, organisatoriska sjukfrånvarofaktorer, psykosociala friskfaktorer, organisatoriska friskfaktorer samt organisationshälsa. Studiens resultat visade på tre framträdande psykosociala sjukfrånvarofaktorer för medarbetare respektive chefer, fyra organisatoriska sjukfrånvarofaktorer för medarbetare respektive chefer, fyra psykosociala friskfaktorer för medarbetare respektive chefer samt fyra organisatoriska friskfaktorer för medarbetare och fem organisatoriska friskfaktorer för chefer. Resultaten visade att de psykosociala och organisatoriska sjukfrånvaro- och friskfaktorerna påverkade varandra, att det fanns ett samband mellan chefers och medarbetares upplevda arbetsmiljö samt att sjukfrånvaron framförallt kunde härledas till strukturer medan frisknärvaron istället kunde härledas till individers handlingar. Tio åtgärder för att minska sjukfrånvaron inom kommunala vård- och omsorgsorganisationer presenterades utifrån studiens resultat och potentiell vidare forskning har föreslagits. / Sickness absence within the Swedish municipal healthcare organizations is increasing. At the same time, there has been a change in organization and governance within these organizations in recent decades in the form of the introduction of New Public Management (NPM) and its reforms. The study aimed to gain a better understanding of how psychosocial and organizational factors together could have an impact on a municipal healthcare organization's sickness absence, regarding employees in the human service profession and its managers, through a qualitative case study. This to identify what was causing the organization's sickness absence and on proposing measures to prevent future sickness absence. To fulfill the purpose and study questions, semi-structured interviews were conducted with a total of 19 informants representing the working groups with the organization's highest and lowest sickness numbers in 2019 and the management groups with the highest and lowest sickness numbers in 2019. The empirical data was analyzed based on the theoretical frame of reference. This included previous research as well as theories of NPM, structuring theory, psychosocial sickness absence factors, organizational sickness absence factors, psychosocial health factors, organizational health factors and organizational health. The study's results showed three prominent psychosocial sickness absence factors for employees and managers, four organizational sickness absence factors for employees and managers, four psychosocial health factors for employees and managers, four organizational health factors for employees and five organizational health factors for managers. The results showed that the psychosocial and organizational sickness absence and health factors affected each other, that there was a connection between managers and employees perceived work environment and that the sickness absence could primarily be attributed to structures, while work attendance instead could be attributed to individuals' actions. Ten measures to reduce sickness absence within municipal healthcare organizations has been presented based on the results of the study, as well as suggestions for further research.