Hemlösheten i Malmö har blivit ett stort problem, antalet hemlösa har under år 2011 ökat med 15 %. Fastighetskontorets Lägenhetsenhet som förvaltar bostadssociala kontrakt, har inte möjlighet att klara av den ökade hemlösheten utan utomstående hjälp. Det krävs att fler fastighetsföretag är med och samarbetar. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur fem fastighetsföretag i Malmö arbetar med kommunens Lägenhetsenhet. Studien undersöker vilka för- och nackdelar det finns i samarbetsprocessen. I studien används en kvalitativ metod, totalt har nio intervjuer genomförts med representanter från Malmö kommun och fem fastighetsföretag. Studien visar att kommunens organisationsstruktur är otydlig för fastighetsägarna och en fastighetsägares vilja att engagera sig i den sociala problematiken påverkas av den företagskultur som råder inom företaget. Resultatet visar också att kommunikationen mellan Malmö kommun (LE) och fastighetsägarna brister, det råder missförstånd mellan dem. I grund och botten är det kommunikationen mellan fastighetsägare och Malmö stad som utgör basen för att relationen mellan dem ska fungera och för att de ska kunna arbeta mot ett gemensamt mål. För att åstadkomma en god kommunikation krävs att informationen är tydlig mellan involverade parter, att ansvarförhållanden tydliggörs och att gemensamma fördelar identifieras. / Homelessness has become a major problem in Malmoe. In one year, during year 2011, the number of homeless people increased by 15 %. The municipality department of social housing, called Lägenhetsenheten, manages social contracts and will not be able to manage the increased number of homeless people without the help from property owners. The municipality’s work depends on the collaboration. The purpose of this study is to examine how five property owners collaborate with the department of social housing in Malmoe. The study will show the advantages and disadvantages of the collaborations between the property owners and the municipality. It becomes evident that the organizational structure of the municipality in Malmoe is unclear to the property owners in this study, and a property owner’s willingness to collaborate with the municipality regarding homelessness is influenced by the corporate culture that exists within the company. The results show that communication between the parties involved is not as efficient as it could be and communication is a keystone for successful work between the parties. Thus, the conclusion is that good communication requires information to be apparent, that the responsibilities are clarified and the mutual benefits need to be identified, creating a clear-cut working relation and striving towards a common goal.

Abstract The purpose of the study was to examine how personal assistants experience their psychological contract and how the psychological contract was fulfilled against their supervisor or manager.A qualitative method was used and seven interviews were conducted with personal care assistants from various workplaces. The interviews were analysed with thematic analysis and resulted in five main themes. Expectations, personal but not private, what really stands in the contract, how people look at the profession and fulfilment. In conclusion, the main result was that the personal care assistants experienced that the internal psychological contract consisted of the relation to the supervisor or manager and the accessibility to the employer. The personal care assistants felt that the contents of the external psychological contract consisted of the work duties, employment security, working hours and the attractiveness of the profession. The majority of the respondents felt that the internal and external psychological contract was fulfilled. None of the respondents considered that the internal and external psychological contract was not fulfilled at all.

Quantity Surveyors are considered as the most qualified cost specialists in the construction industry, with their experiences and skills in cost management and control as well as contract management. However, this role is not well recognized in Sweden compared to other countries such as the UK where it’s originated from. And so, the construction industry in Sweden uses other professions for the roles that were supposed to be done by quantity surveyors or cost managers. As a result, the quantity surveyors that have penetrated the Swedish construction industry, face challenges to perform their duties specifically in this case, cost control due to several circumstances. This study has looked into different contractual challenges that face quantity surveyors while performing cost control in building projects. Also, recommendations have been made to help mitigate these challenges and improve cost control in projects. In this master thesis, qualitative study has been performed where quantity surveyors were interviewed regarding cost control and the contractual challenges, they face in building construction projects. The findings were analysed with a theoretical framework and discussed together with previous research and knowledge and in this study principal – agent theory was used. The results of the study showed that poor planning, late involvement of the quantity surveyors in projects, lack of effective communication and poor contract management are the main challenges that face quantity surveyor in performing cost control in building projects. To overcome these challenges, the author suggests that there is a need of increasing awareness on the importance of having quantity surveyors and clearly establish their roles in projects, have proper communication plan, proper contract management and improve skills on quantity surveying software. / Kvantitetbesiktningsman anses vara de mest kvalificerade kostnadsspecialisterna inom byggbranschen, med sina erfarenheter och färdigheter inom kostnadsstyrning och kontroll samt kontrakthantering. Denna roll är dock inte välkänd i Sverige jämfört med andra länder som Storbritannien där den härstammar från. Och så använder byggbranschen i Sverige andra yrken för de roller som skulle göras av kvantitetsmätare eller kostnadsansvariga. Som ett resultat står de kvantitetsmätare som har trängt igenom den svenska byggbranschen inför utmaningar att utföra sina uppgifter specifikt i detta fall, kostnadskontroll på grund av flera omständigheter. Denna studie har undersökt olika avtalsmässiga utmaningar som möter kvantitetsmätare när de utför kostnadskontroll i byggprojekt. Dessutom har rekommendationer gjorts för att mildra dessa utmaningar och förbättra kostnadskontrollen i projekt. I detta examensarbete har en kvalitativ studie utförts där kvantitetbesiktningsman intervjuades angående kostnadskontroll och de kontraktsmässiga utmaningar som de står inför i byggprojekt. Resultaten analyserades med en teoretisk ram och diskuterades tillsammans med tidigare forskning och kunskap och i denna studie användes princip - agentteori. Resultaten av studien visade att dålig planering, sen involvering av kvantitetsmätarna i projekt, brist på effektiv kommunikation och dålig kontrakthantering är de viktigaste utmaningarna för kvantitetsmätaren när det gäller att utföra kostnadskontroll i byggprojekt. För att övervinna dessa utmaningar föreslår författaren att det finns ett behov av att öka medvetenheten om vikten av att ha kvantitetsmätare och tydligt fastställa sina roller i projekt, ha korrekt kommunikationsplan, korrekt kontrakthantering och förbättra färdigheterna i kvantitetsmätningsprogramvara.

Ökade flexibla anställningsformer har inneburit ett ökat intresse för det psykologiska kontraktet. Psykologiska kontrakt har visats ha en avgörande funktion i anställningsrelationen. Forskning gällande konsulters psykologiska kontrakt och specifikt ingenjörer är begränsad. Studien syftar därför till att undersöka ingenjörskonsulters upplevda innehåll i deras psykologiska kontrakt med konsult- respektive kundföretag. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju konsulter från fyra konsultföretag och intervjuerna analyserades induktivt och tematiskt. Resultatet identifierade 4 centrala teman: kundföretagets förväntningar på konsulten, konsultens förväntningar på kundföretaget, konsultföretagets förväntningar på konsulten samt konsultens förväntningar på konsultföretaget. Vidare har 14 kategorier inordnats under respektive tema. Resultaten som bidrar med nya kunskaper avseende på innehållet i det triangulära psykologiska kontraktet utifrån ingenjörskonsulters perspektiv, diskuteras i relation till tidigare forskning om psykologiska kontrakt.

Fenomenet Employee Advocacy spås vara framtidens nya trend och innebär marknadsföring av en organisation via medarbetarna. Fler företag börjar se betydelsen av att medvetet använda sina medarbetare som ambassadörer för att sprida företagets budskap. Företag har länge förlitat sig på traditionella marknadsföringsmetoder, men i takt med dagens högteknologiska och konkurrensutsatta miljö är den önskade målgruppen allt svårare att nå. Vi har undersökt huvudkontoret på företaget Stammen (fiktivt namn) som står inför en utmaning. Stammen har under lång tid förlitat sig på att sitt stabila rykte inom branschen ska generera nya affärer och medarbetare. Under en tid har Stammen börjat märka att kännedomen av företaget hos allmänheten är begränsad. Vår fallstudie äger rum när idén om att implementera Employee Advocacy möter medarbetarnas reaktion till tanken om ett formbart ambassadörskap. Syftet med fallstudien är att nå en fördjupad förståelse av hur Employee Advocacy verkar i teorin och i praktiken. Employee Advocacy som begrepp har tillämpats till stor del som ett fenomen som går att styra. Det som har lämnats relativt outforskat i relation till begreppet Employee Advocacy är perspektivet som synliggör individens behov och benägenhet till att vilja vara ambassadör. Vi har därför valt att belysa Employee Advocacy utifrån den behovsorienterade traditionen och perspektivet av organisationsengagemang. För att få en fördjupad förståelse för Stammens situation har vi använt oss av fallstudie som forskningsdesign med en kvalitativ datainsamlingsmetod. Vår data har samlats in genom tre steg. Inledningsvis genomförde vi en attitydkartläggning i form av en enkät. I nästa steg genomfördes etnografiska observationer. Slutligen höll vi kvalitativa intervjuer med personer på olika positioner inom företaget. Tillsammans triangulerades de tre delarna och utgjorde vårt resultat. Sammanfattningsvis kunde perspektivet av organisationsengagemang hjälpa oss att synliggöra tre olika ambassadörstyper. Ambassadörsstyperna stod i kontrast till den normativa styrningen av Employee Advocacy vilket utgjorde spänningsfältet mellan individen och förväntningarna på att vara ambassadör. Vår studie visar komplexiteten i att implementera ett färdigt Employee Advocacy-koncept i en organisation vars kommunikationstradition inte tidigare har uppmuntrat till ambassadörskap.

<p>Bemanningsföretag var förbjudna fram till 1992 då lagstiftningen blev mer liberal. Antal bemanningsföretag har sedan dess ökat drastiskt. Trots att anställningsvillkoren för uthyrd personal har förbättrats sedan 1992 befinner sig konsulterna alltjämt i en speciell arbetssituation. Att vara anställd på bemanningsföretag skiljer sig från att ha en traditionell anställning där arbetsuppgifterna utförs på en och samma arbetsplats. Den uthyrda personalen har exempelvis dubbla chefer, dubbla lojaliteter, växlande arbetsplatser och ständigt nya arbetskamrater. Eftersom arbetssituationen för uthyrd personal skiljer sig från en traditionell arbetssituation då exempelvis arbetskamrater och arbetsuppgifter är beständiga, anser vi att det sociala stödet från personalansvarig blir extra viktigt.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur personalansvarig på ett bemanningsföretag arbetar för att tillhandahålla socialt stöd samt hur detta stöd upplevs av konsulter. Vi har genomfört en kvalitativ studie då vi ville få en djupare förståelse för ett fenomen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med en personalansvarig och fyra konsulter som denne är ansvarig för.</p><p>Vår teoretiska utgångspunkt utgörs främst av House teorier om socialt stöd och Karaseks krav/kontroll/stöd-modell. Vi har även valt att använda oss av en del andra teorier som på olika sätt kan härledas till socialt stöd.</p><p>Resultatet visar att personalansvariges bild av hur denne arbetar med att tillhandahålla socialt stöd stämmer relativt väl överens med konsulternas upplevelse av det stöd som tillhandahålls. Idag finns ingen uttalad systematik från personalansvariges sida vad det gäller att tillhandahålla socialt stöd, kontakten som sker upplevs av båda parter som behovsanpassad. Vi menar att den kontakt som sker i dag bygger mycket på tillit och tillgänglighet. Personalansvarig arbetar för att tillgodose alla delar av det sociala stödet, denne skulle dock önska att det fanns tid för mer personlig kontakt med konsulterna. Konsulterna upplever kontakten med personalansvarig som tillräcklig men även de ser fördelar med att ha mer personlig kontakt.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur HR-avdelningen arbetar</p><p>under en sammanslagnings-/uppköpsprocess ett företag går igenom.</p><p>Detta undersöktes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex personer</p><p>som arbetade med HR-frågor på sex olika företag. I intervjuerna</p><p>användes en intervjuguide med fyra frågeområden vilka utarbetats i en</p><p>förstudie. Intervjuutskrifterna tolkades utifrån en tematisk analysmetod.</p><p>I resultatet framgår att det HR-avdelningen arbetar med under en</p><p>sammanslagnings-/uppköpsprocess är informationsinsamling avseende</p><p>personalfrågor, ta fram underlag för fackliga och individuella</p><p>förhandlingar om avtal samt samarbetar med chefer i att ta fram ett</p><p>introduktionsprogram och genomföra detta. HR-avdelningen är också</p><p>delaktig i att sprida information under hela processens gång. Resultatet</p><p>har kunnat kopplas med god överensstämmelse till tidigare forskning</p><p>inom området. Studien anses användbar då sammanslagningar och</p><p>uppköp blir allt vanligare i arbetslivet och således påverkar ett allt</p><p>större antal individer. Det är viktigt ur ett mänskligt perspektiv att</p><p>företag, och i de ligger också en HR-avdelning, har strategier för att</p><p>hantera dessa processer.</p>

Inledning: Syftet med den här uppsatsen att undersöka hur fem psykodynamiskt inriktade privatpraktiserande psykoterapeuter definierar begreppet det psykoterapeutiska kontraktet, hur de arbetar med det psykoterapeutiska kontraktet och vilka effekter de anser att detta arbete ger. Frågeställningar: Hur definierar du begreppet psykoterapeutiskt kontrakt? Hur arbetar du praktiskt med det psykoterapeutiska kontraktet? Vilka effekter ser du av ditt arbete med det psykoterapeutiska kontraktet? Metod: En kvalitativ induktiv analys har använts. Fem psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter har intervjuats med semistrukturerade frågor. Därefter har materialet kodats, tematiserats, analyserats och sammanställts. Resultat: Det psykoterapeutiska kontraktet som begrepp har inte upplevts som vedertaget av de intervjuade. Samtliga använder sig dock av ett psykoterapeutiskt kontrakt på olika sätt. Samtliga intervjuade upplever fördelar av att arbeta med det psykoterapeutiska kontraktet under förutsättning att det används på rätt sätt. Diskussion: Det psykoterapeutiska kontraktet tolkas och tillämpas på varierande sätt beroende på teoretisk inriktning. Utifrån uppsatsens ramar kan slutas att psykodynamisk psykoterapi tolkas och utövas på olika sätt beroende på hur psykoterapeuten förhåller sig till det psykoterapeutiska kontraktet. / Introduction: The purpose of this paper to examine how five psychodynamic oriented private practice psychotherapists define the concept of the psychotherapeutic contract, how they work with the psychotherapeutic contract and what effects they think this work provides. Issues: How do you define the concept of psychotherapeutic contract? How do you work practically with the psychotherapeutic contract? What impact do you see your work with the psychotherapeutic contract? Method: A qualitative inductive analysis has been used. Five psychodynamic oriented psychotherapists were interviewed with semi-structured questions. The material has thereafter been encoded, thematized, analyzed and compiled. Results: The psychotherapeutic contract terms have not been perceived as acknowledged by those interviewed. All uses, however, a psychotherapeutic contract in different ways. All interviewees are experiencing the benefits of working with the psychotherapeutic contract provided it is used correctly. Discussion: The psychotherapeutic contract is interpreted and applied in various ways depending on the theoretical orientation. Based on the frames of the essay it can be concluded that psychodynamic psychotherapy is interpreted and practiced in different ways depending on how the psychotherapist relate to the psychotherapeutic contract.

Syftet med denna studie var att undersöka hur organisationer kan arbeta effektivt med medarbetarskap. Detta undersöktes genom att ta reda på hur man kan arbeta, utveckla samt hur respondenterna upplever medarbetarskapet. För att undersöka detta gjordes kvalitativa intervjuer med sex medarbetare och en chef inom Umeå kommun. Resultatet indikerar på att medarbetarna värdesätter dialog och diskussion samt aktiviteter som kretsar kring detta i medarbetarskapsarbetet. Medarbetarna upplever att det finns en öppenhet och god kommunikation på arbetsplatsen. Studien visar även att det finns utvecklingsmöjligheter inom hur man i dagsläget arbetar med både individuella och organisatoriska mål. För att utveckla medarbetarskapet tycker medarbetarna att det sker ett kontinuerligt arbete. Studien kommer även fram till att kontexten är en viktig faktor som påverkar hur utfallet med medarbetarskapsarbetet blir

Formkrav i svensk avtalsrätt innebär bl.a. att vissa avtal måste tecknas i skriftlig form och att de ska undertecknas på papper. I och med digitaliseringen har dock elektroniska medel för ingående av avtal blivit mer och mer av en norm. Smart Contracts är avtal som med tekniska medel syftar till automatisera parternas avtalsprestationer och därmed göra det säkrare för parter att ingå avtal. Detta arbete syftar därmed till att utvärdera huruvida användandet av avtal som ingås via den tekniska företeelsen Smart Contracts kan ersätta användandet av formalavtal.