Den växande trenden att företag använder sig av personalinhyrning för att vara konkurrenskraftiga innebär ofta osäkra och ostabila anställningar för konsulterna som hyrs in. Dessa anställningar påverkar också konsulternas lojalitet och tillhörighetskänsla gentemot företagen, vilka är andra viktiga faktorer i företagens framgång. Därför är syftet med denna studie att skapa en djupare förståelse för hur konsulterna upplever sin lojalitet till företagen, vilka faktorer som kan påverka den samt företagens inverkan i lojalitetsskapandet. För att undersöka syftet har två frågeställningar formulerats. En kvalitativ metod med intervjuer genomfördes där åtta konsulter som är uthyrda till olika kundföretag deltog. Intervjuguiden skapades utifrån den teoretiska referensramen, innehållande teorier kring bland annat lojalitet och tillhörighet, för att fånga konsulternas upplevelser kring deras arbetssituation. Resultatet från intervjuerna delades in i olika teman som sedan analyserades utifrån teorier och litteratur. Utifrån analysen besvarade vi våra frågeställningar och drog slutsatser om vilka faktorer som konsulterna upplever påverkar lojaliteten samt vilken inverkan de upplever att företagen har. De faktorer som konsulterna upplevde påverkar var främst otryggheten i anställningen, kommunikationen samt storleken på företagen. Företagens inverkan var främst inkludering i företagen, hur väl konsulterna togs omhand och sågs som en del av företaget. Bemanningsföretaget verkade även som en extra trygghet för konsulterna och kunde ha en kompenserade inverkan om kundföretaget inte mötte konsulternas förväntningar.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns en skillnad mellan män och kvinnor gällande hur de upplever det psykologiska kontraktets uppfyllelse samt om någon av kommunikationsdimensionerna (personlig feedback, relation med överordnad, kommunikationsklimat och delaktighet i organisationen) kan predicera upplevelsen av det psykologiska kontraktet. Data samlades in genom en webbaserad enkät som besvarades av 62 respondenter. Enkäten bestod av tre delar som behandlade bakgrundsfrågor, psykologiska kontrakt (med frågor från Psychological contracts across employment situations, PSYCONES) och nöjdheten med kommunikationen (Communication Satisfaction Questionnaire, CSQ). Genom t-test och regressionsanalys i SPSS, konstaterades det att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan hur män och kvinnor upplever det psykologiska kontraktet samt att kommunikationsdimensionen delaktighet i organisationen predicerar upplevelsen av det psykologiska kontraktet. / The aim of the study was to investigate whether there was a difference between men and women how they perceive the fulfilment of the psychological contract and if any of the communication dimensions (personal feedback, relationship with supervisor, communication climate and organizational integration) can predict the psychological contract. Data was collected through a web-based survey that was answered by 62 respondents. The survey had three parts that included background questions, psychological contracts (questions from Psychological contracts across employment situations, PSYCONES) and communication satisfaction (Communications Satisfaction Questionnaire, CSQ). Through t-test and regression analysis in SPSS it was found that there was no difference between how men and women perceived the psychological contract and that participation in the organization predicts the experience of the psychological contract.

Dagens digitaliserade samhälle bidrar till att anställda får allt svårare att dra en gräns mellan privatliv och arbetsliv. Detta medför att informella förväntningar skapas på arbetsrollen, framförallt gällande arbetstid och tillgänglighet. Dessa förväntningar kan definieras som psykologiska kontrakt mellan anställda och arbetsgivare och kan påverka anställdas vilja att stanna kvar på företaget. Syftet med studien är därmed att bidra med kunskap kring psykologiska kontrakt och arbetsroller. Vi undersöker hur anställda uppfattar och hanterar sina arbetspositioners rollbeskrivningar i kontext av möjliga informella förväntningar som ingår i det psykologiska kontraktet. Syftet är även att undersöka möjliga skillnader av informella förväntningar gällande arbetsroller mellan anställda inom IT- och ekonomibranschen. Sammantaget visar tidigare forskning att det psykologiska kontraktet skapas genom ömsesidigt beroende mellan anställda och arbetsgivare. Relationen mellan parterna är således en viktig faktor för att ett stabilt psykologiskt kontrakt ska upprätthållas och präglas därmed av kontroll och trygghet. Eftersom tidigare forskning om psykologiska kontrakt till stor del är begränsade till den amerikanska arbetsmarknaden är vår förhoppning att vi med denna studie ska kunna bidra med kunskap om den svenska arbetsmarknaden. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ studie genomförts på anställda inom IT- och ekonomibranschen. Val av branscher grundades i vår tro att det fanns ett stort utrymme att synliggöra psykologiska kontrakt inom branschernas olika arbetsroller och arbetsuppgifter. Studiens empiriska material bestod av sju semistrukturerade intervjuer med respondenter som varit verksamma inom respektive bransch i minst tre år. Studiens resultat och de generella slutsatserna är att anställda upplever att det finns informella förväntningar på deras arbetsroller och arbetstid. Detta resultat återfinns i både IT- och ekonomibranschen och dessa förväntningar är betydelsefulla för att anställda ska uppleva arbetsrollen som trygg och stabil.

Försäljning av funktionella produkter inkluderar både varor och tjänster. Konceptet funktionella produkter innehåller många olika komponenter och säljs över långa kontrakt, vilket gör att dagens regelverk för redovisning inte ger tillräcklig vägledning. Syftet med denna studie är att identifiera och beskriva vilka utmaningar som uppstår ur ett redovisningsperspektiv vid försäljning av funktionella produkter. Syftet är också att skapa en förståelse för hur ekonomer använder dagens regelverk vid komplexa redovisningssituationer vid försäljning av funktionella produkter. För att kunna besvara syftet har en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats, legat till grund för studiens genomförande. Studien har utgått från ett aktörssynsätt för att kunna skapa en förståelse för hur individen uppfattar utmaningarna kring försäljningen av funktionella produkter. Eftersom funktionella produkter är ett begrepp som inte är välkänt har intervjuer med tre ekonomer genomförts. Ett scenario som beskrev konceptet funktionella produkter presenterades för ekonomerna innan intervjuerna. Detta för att respondenterna skulle ha samma utgångspunkt inför intervjuerna. Vid intervjutillfällena berättade respondenterna hur de tolkade och bedömde situationen beskriven i scenariot. Med stöd i tidigare forskning har upprättandet av kontrakt, jämförbarhet med avseende på hantering av risker, redovisningsregler med bakgrund i produktens prissättning och komplexa redovisningssituationer identifieras som utmaningar vid försäljning av funktionella produkter. En komplex utmaning är att kontrakten sträcker sig över 20 till 30 år. En teoretisk referensram har utvecklats som legat till grund för att möjliggöra en analys av intervjuerna. Resultatet av studien visar att ekonomens grundarbete bör innehålla bedömningar som kräver en hög grad av expertis för att redovisningen ska spegla verkligheten. Redovisningen av funktionella produkter ställer höga krav på ekonomens kunskap och bedömningar. Redovisningen av en funktionell produkt kan inte generaliseras eftersom varje funktionell produkt är speciellt framtagen för en viss kunds behov. Detta medför att det blir svårare att uppfylla kravet på jämförbarhet när företag börjar sälja fler komplexa produkter, vilket antas bidra till att utvecklingen av nya regelverk kommer att ta tid. En trolig lösning blir, att på samma sätt som när ekonomer i dag tillämpar regelverket IFRS 15, så kommer ekonomerna att utveckla egna standarder för att redovisningen ska uppfylla de kvalitativa egenskaperna. Utifrån denna studie anser vi att det är viktigt med fortsatt forskning om redovisning av funktionella produkter med avseende på skillnader mellan korta och långa kontrakt och hur försäljningen skiljer sig åt mellan företag. / Sales of functional products include both goods and services. The concept of functional products contains many different components and is sold over long contracts, which means that today’s regulations for accounting do not provide sufficient guidance. The purpose of this study is to identify and describe the challenges with an accounting perspective in the sale of functional products. The goal is also to create an understanding of how economists use today's rules in complex accounting situations when selling functional products. To be able to answer the purpose, the study has been performed with a qualitative research strategy and a deductive approach. The study has been taken from an actor's approach to create an understanding of how the individual perceives the challenges surrounding the sale of functional products. Since functional products are a concept that is not well known, interviews with three economists have been conducted. A scenario that described the concept of functional products was presented to the economists before the interviews so that respondents would have the same starting point for the interviews. During the interviews, the respondents told us how they interpreted and assessed the situation described in the scenario. With support in previous research, the establishment of contracts, comparability with regard to risk management, accounting rules with a background in product pricing and complex accounting situations have been identified as challenges in the sale of functional products. f A complex challenge is that the contracts extend over 20 to 30 years. A frame of references has been developed which has formed the basis for an analysis of the interviews. The results of the study show that the economist's basic work should include assessments that require a high level of expertise in order to reflect reality. The accounting of functional products places high demands on the economist's knowledge and assessments. The accounting of a functional product cannot be generalised because each functional product is specifically designed for the needs of a particular customer. This means that it will be more difficult to meet the comparability requirement when companies start to sell more complex products, which is expected to contribute to the development of new regulatory frameworks over time. A probable solution is that economists, just as when economists today apply the acquis IFRS 15, will develop their own standards of recognition to meet the qualitative characteristics. Based on this study, we believe that further research into the reporting of functional products is important in terms of the differences between short and long contracts and how sales differ between companies.

<p>Efterfrågan på arbetskraft har ökat inom IT-branschen samtidigt som den svenska arbetsmarknaden står inför en generationsväxling. Därav har konkurrensen om arbetskraften ökat och det har blivit viktigare för arbetsgivarna att arbeta mer fokuserat med att attrahera och behålla unga medarbetare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad unga som redan arbetar på ett IT-företag anser är viktigt, både för att attrahera och behålla unga framtida medarbetare. Detta gjordes genom en fallstudie och tio djupintervjuer genomfördes med unga medarbetare på företaget. Detta har resulterat i ett utkast till en modell som visar vilka aspekter som är viktiga för att attrahera och behålla unga medarbetare. Vidare i modellen beskrivs förhållandena mellan dessa aspekter och när dessa är viktiga för unga medarbetare. Den främsta aspekten både ur behålla- och attraheraperspektivet visade sig vara utveckling. De psykologiska teorier och begrepp som appliceras på modellen är commitment, psykologiska kontrakt, employer attractiveness, employer branding samt diverse strategier för att attrahera och behålla personal.</p>

<p>Uppsatsens titel: Likt en kameleonts skiftningar</p><p>- en studie om det psykologiska kontraktets förändringar över tid</p><p>Seminariedatum: 2008-05-29</p><p>Ämne/kurs: FEK. Magisteruppsats, Vårterminen 2008</p><p>Författare: Annika Lindeberg, Therese Nilsson</p><p>Handledare: Tommy Jensen</p><p>Nyckelord: Psykologiskt kontrakt, förväntningar, organisationsstrukturer, tid, brott, överträdelser, kommunikation, förtroende</p><p>Studie objekt: 2 företag, ett inom bemanningsbranschen och ett som arbetar stationärt</p><p>Syfte: Vårt främsta syfte med den här studien är att söka en förståelse för hur det psykologiska kontraktet hos medarbetare på företag med olika organisationsstrukturer förändras och utvecklas över tid i en anställning. Ett av våra delsyften är att urskilja likheter eller skillnader av det psykologiska kontraktets utveckling mellan de två studerande företagen. Vårt andra delsyfte är att utröna vilka händelser som bidrar till förändringen av det psykologiska kontraktet hos våra respondenter.</p><p>Metod: Kvalitativa intervjuer med 12 respondenter.</p><p>Teoretisk referensram: Teorier inom ämnesområdena det psykologiska kontraktet, typer och faser av psykologiska kontrakt, det psykologiska kontraktet över tid, det psykologiska kontraktet i olika företag</p><p>Slutsatser: Vår studie indikerar att organisationsstruktur kan vara av betydelse vid överträdelser av det psykologiska kontraktet. Liknande samband gäller vid brott av det psykologiska kontraktet. Respondenters psykologiska kontrakt byggdes initialt upp utifrån information om företagen från vänner och bekanta. Vidare visar vår studie på att olika typer av psykologiska kontrakt förändras över tid. Därav kan det vara av vikt att ta hänsyn till tid vid studier av det psykologiska kontraktet. Det finns fler kombinationer av det psykologiska kontraktet olika typer och faser än vad de befintliga teorierna behandlar.</p>

<p>Bakgrund: I dagens informations- och kunskapssamhälle har kunskapen fått allt större betydelse, vilket har stärkt individens ställning gentemot andra produktionsfaktorer. Dagens unga generation, som är uppvuxen i detta nya samhälle, har andra krav, förväntningar och värderingar i jämförelse med sina föräldrar. Det är viktigt för företag att ta hänsyn till de nya krav som finns på arbetsmarknaden och ett sätt att tillgodose dessa är för företaget att erbjuda kompetensutveckling i form av traineeprogram. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur deltagandet i ett traineeprogram påverkar individens vilja att stanna kvar i ett företag efter avslutat program samt vilka effekter deltagandet får för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. </p><p>Genomförande: För att kunna besvara vårt syfte har vi genomfört en fallstudie av Danske Banks traineeprogram. Vi intervjuade sju före detta traineer och de två traineeansvariga. </p><p>Resultat: Med vår undersökning kan vi konstatera att det finns samband mellan att individen genomgått ett traineeprogram och dess vilja att stanna kvar i företaget. Traineeprogram påverkar individens vilja att stanna kvar i ett företag positivt. Vi har också fastställt att en ömsesidig relation växer fram mellan trainee och organisation, där investeringar från båda parter stärker banden dem emellan. Emellertid har vi även konstaterat att individen prioriterar sin egen utveckling framför lojalitet gentemot företaget, vilket innebär att organisationen måste fortsätta att erbjuda utveckling även efter avslutat program för att kunna hålla kvar dessa självständiga individer.</p>

<p>Arbetsmarknaden idag ställer allt mer och fler krav på individen, vilket kan synas i organisationers sökande efter en medarbetare. Platsannonser är ofta ett verktyg i att hitta denna medarbetare, där krav som till exempel utbildning, erfarenhet och personliga egenskaper formuleras. Vissa menar att det inte bara kraven på en individ som blir högre, utan även annorlunda och nya krav ställs. De personliga egenskaperna blir allt viktigare för att en medarbetare ska kunna passa in i den befintliga grupp och organisation den kommer till. Vi tyckte det skulle vara intressant att undersöka mer om platsannonser och vad de signalerar än vad som gjorts i tidigare undersökningar. Vårt syfte med undersökningen har varit att utifrån platsannonser se hur man som arbetsgivare och arbetstagare ser på och uppfattar krav på personliga egenskaper som ställs för ett visst arbete. Vidare ville vi se om dessa uppfattningar gav upphov till olika förväntningar i relationen mellan en arbetsgivare och en arbetstagare.</p><p>För att kunna ta reda på detta använde vi oss av en kvalitativ metod, med intervjuer som tillvägagångssätt. Vi tog kontakt med fyra olika organisationer, där arbetsgivaren letade fram en platsannons till en nyrekryterad. Vi intervjuade sedan arbetsgivaren samt den nyrekryterade arbetstagaren ifrån varje organisation, det vill säga fyra olika par där platsannonsen var vår utgångspunkt. Vi valde att enbart fokusera på de personliga egenskaperna.</p><p>I vår undersökning har vi sett att arbetsgivaren har en tanke bakom kraven på de personliga egenskaperna som finns i platsannonsen, medan arbetstagaren anser att kraven ger en rättvis bild av tjänsten. Vi har även sett att uppfattningarna kring dessa krav kan ge upphov till förväntningar ifrån båda parter. Förväntningarna som uppstår kan vara på organisationen, arbetet och på arbetsrelationen.</p>

<p>I denna studie har en jämförande studie mellan privat och offentlig sektor genomförts gällande arbetstagarens inställning till sin arbetsgivare. Studien bygger på en hypotetiskt deduktiv metod i vilken vi försöker verifiera vår hypotes. Hypotesen är att arbetstagare inom privat sektor känner större tillit och lojalitet till sin arbetsgivare. Vidare avser vi att studera hur arbetstagarnas inställning till sin arbetsgivare påverkas av de grundläggande tillits- och lojalitetsfaktorerna. De faktorer som ingår i undersökningen är ledningens hänsyn, kompetens, ärlighet och öppenhet, belöningssystem samt ledningens förmåga att inte svika sina arbetstagare. Hypotesen prövas sedan mot de analyser som görs utifrån empiriska data. I undersökningen ingick 168 respondenter från ett flertal olika arbetsplatser. Av dessa var 76 stycken anställda inom privat sektor och 92 stycken inom offentlig sektor.</p><p>Resultatet visar att arbetstagare inom den privata sektorn har en mer positiv inställning till att ställa upp för sin arbetsgivare. Att de offentligt anställda har en mer negativ inställning är en tendens som samtliga redovisade påståenden verifierar. Gällande delen av analysen som specifikt behandlar de tillits- och lojalitetsgrundande faktorerna visar resultatet att arbetstagare inom privat sektor i större utsträckning anser att deras arbetsgivare hanterar faktorerna på ett bra sätt. Ett resultat av detta är arbetstagarnas beteende, vilket skiljer sig åt i de två sektorerna. De privat anställda ställer i större grad upp för sin arbetsgivare exempelvis när det gäller övertidsarbete samt att de ger en mer positiv bild av sin arbetsgivare till personer utanför organisationen. Sammanfattningsvis konstaterar vi att vår hypotes verifieras, det vill säga arbetstagarna inom den privata sektor har en mer lojal inställning till sin arbetsgivare än vad arbetstagarna inom den offentliga sektorn har.</p>

Bakgrund: I dagens informations- och kunskapssamhälle har kunskapen fått allt större betydelse, vilket har stärkt individens ställning gentemot andra produktionsfaktorer. Dagens unga generation, som är uppvuxen i detta nya samhälle, har andra krav, förväntningar och värderingar i jämförelse med sina föräldrar. Det är viktigt för företag att ta hänsyn till de nya krav som finns på arbetsmarknaden och ett sätt att tillgodose dessa är för företaget att erbjuda kompetensutveckling i form av traineeprogram. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur deltagandet i ett traineeprogram påverkar individens vilja att stanna kvar i ett företag efter avslutat program samt vilka effekter deltagandet får för relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Genomförande: För att kunna besvara vårt syfte har vi genomfört en fallstudie av Danske Banks traineeprogram. Vi intervjuade sju före detta traineer och de två traineeansvariga. Resultat: Med vår undersökning kan vi konstatera att det finns samband mellan att individen genomgått ett traineeprogram och dess vilja att stanna kvar i företaget. Traineeprogram påverkar individens vilja att stanna kvar i ett företag positivt. Vi har också fastställt att en ömsesidig relation växer fram mellan trainee och organisation, där investeringar från båda parter stärker banden dem emellan. Emellertid har vi även konstaterat att individen prioriterar sin egen utveckling framför lojalitet gentemot företaget, vilket innebär att organisationen måste fortsätta att erbjuda utveckling även efter avslutat program för att kunna hålla kvar dessa självständiga individer.