I kursplanen för matematik finns det endast två punkter somfokuserar på att koppla matematiken till vardagen; med detta iåtanke är det inte förvånande att många elever uppfattarmatematiken som ett abstrakt ämne som man endast arbetar medi skolan under matematiklektionerna. Syftet med dennasystematiska litteraturstudie är därför att dels ta reda på hurutomhusbaserat lärande påverkar elevers inlärning för att stärkakopplingen till vardagen. Samt att kartlägga hur olikamatematiska områden och uppgifter kan anpassas för attinkluderas i ett utomhusbaserat lärande inom matematik medfokus på årskurserna 4 - 6, så att ämnet blir mindre abstrakt föreleverna. Artiklarna som utgör litteraturen för dennasystematiska litteraturstudie har hittats i sökmotorerna ERIC ochSwePub. Utifrån den analyserade litteraturen kan det konstaterasatt utomhusbaserad undervisning i matematik uppskattas av bådeelever och lärare. Eleverna i artiklarna uttryckte att matematikenblev tydligare samt att aktiviteterna var roliga att utföragentemot att sitta i klassrummet. Lärarna uttryckte att de märkteett större samarbete mellan eleverna, även de elever som inte varsärskilt engagerade under de vanliga matematiklektionerna iklassrummet, var under utomhusaktiviteterna väldigt engageradeoch visade en förhöjd motivationsnivå.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares uppfattningar om hur kooperativt lärande kan främja elevers läs- och skrivutveckling i grundskolan och grundsärskolan. Genom fyra fokusgruppsintervjuer har 16 lärare på grundskolan och grundsärskolan delgett sina erfarenheter utifrån problemformuleringarna: Hur arbetar lärarna med kooperativt lärande för att främja elevers läs- och skrivutveckling? Vad i arbetssättet kooperativt lärande gör det till en främjande arbetsmetod i läs- och skrivutvecklingen enligt lärarna? Vilka effekter ser de undervisande lärarna av att använda kooperativt lärande i undervisningen? Det insamlade materialet analyserades med det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt, att lärande sker genom kommunikation och samarbete med andra. Kooperativt lärande utgår från att eleverna blir positivt ömsesidigt beroende av varandra. Resultatet visar att eleverna blir mer aktiva genom olika roller. Beroendet av lärarna minskar på grund av att eleverna stöttar varandra i högre grad i läs- och skrivutvecklingen i jämförelse med traditionell undervisning. Utmaningar med arbetssättet är att ljudnivån blir högre samt att vissa elever kan ha samarbetssvårigheter. Arbetssättet kan ta tid att implementera både för lärare och elever, men många lärare anser att de får igen den tiden och mer därtill i ett senare skede. Detta på grund av att eleverna stöttar varandra i högre grad, även om undervisningen är lärarstyrd.

No description available.

Kooperativt lärande är en metod med fokus på kommunikation mellan elever och många förespråkare argumenterar för att metoden har positiva effekter på elevers kommunikation inom matematik. Syftet med denna studie var att undersöka muntlig kommunikation mellan elever på lågstadiet inom kooperativt lärande i matematikundervisning, samt eventuella skillnader och likheter i kommunikation och interaktion mellan pararbete och grupparbete. Studien genomfördes som en kvalitativ undersökning på lågstadiet där data samlades in genom observationer av elever som arbetade med matematikuppgifter i par och i grupper. Data analyserades utifrån Neil Mercers (1995) indelning av kommunikation i tre olika talk types samt utifrån Kagans och Stenlevs (2017) grundprinciper för kooperativt lärande. Resultatet indikerar att kommunikationen mellan elever som arbetar enligt den kooperativa metoden i matematikundervisningen genomsyras av cumulative talk. Dessutom tyder resultaten på att likheterna mellan par- och grupparbete är en låg förekomst av exploratory talk samt att en brist på samarbete leder till disputational talk mellan eleverna. Det finns även indikationer på att elever har enklare att samarbeta i par än i grupp, och att kommunikationen i par är mer positiv och okritiskt. Studiens slutsatser är inte generaliserbara.

Syftet är att få en bättre förståelse för metoden kooperativt lärande och dess användbarhet inom läs- och skrivutvecklingen genom att ta del av lärares erfarenheter av att använda sig av metoden i sin undervisning. Studien är en kvalitativ intervjustudie där tre verksamma lärare i årskurs F-3 intervjuades för att ta del av erfarenheter och åsikter. Resultatet visar att kooperativt lärande kan vara ett arbetssätt som kan lämpa sig bra för att främja elevernas läs- och skrivutveckling. I både resultatet och tidigare forskning framkommer det att det stora urvalet av aktiviteter resulterar i att kooperativt lärande är användbart inom många olika arbetsområden. Erfarenheten är att kooperativt lärande är ett inkluderande och anpassningsbart arbetssätt som kräver tid, engagemang och mycket träning för att det ska bli en naturlig del av undervisningen. Kooperativt lärande bygger på kommunikation. I studien framkom det att en elev med selektiv mutism inte var helt bekväm med arbetssättet, där läraren behöver göra anpassningar. På grund av rika möjligheter till kommunikation och samarbete kan flerspråkiga gynnas av arbetssättet eftersom eleverna blir resurser för varandra. Känslan hos två av informanterna var att kooperativt lärande kanske inte var helt lämpligt i årskurs 1 i starten av elevernas läs- och skrivutveckling. Forskning visar dock på motsatsen.

Studiens syfte är att undersöka vilka för- och nackdelar lärare upplever det finns för elever inom det kooperativa lärandet i ämnet matematik. Studien avser även att undersöka om lärare anser att kooperativa arbetsmetoder i matematikundervisningen stöttar lågpresterande elever, samt vilka eventuella nackdelar det finns med kooperativa arbetsmetoder för lågpresterande elever. För att besvara studiens syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. En webbenkät skickades ut via sociala medier till verksamma lärare i matematik. Det formulerades tre frågeställningar för att besvara studiens syfte: Vilka fördelar samt nackdelar anser lärare att det finns med kooperativt lärande i matematikundervisningen? Hur anser lärare att kooperativa arbetsmetoder i matematik stödjer lågpresterande elever? Vilka nackdelar anser lärare att det finns med kooperativa metoder för lågpresterande elever i matematik?   Studiens resultat visar på att verksamma lärare inom matematik anser att det finns flera fördelar med att jobba kooperativt i matematikundervisningen. Lärarna beskriver bland annat om positiva utvecklingar i elevernas matematikspråk och att den sociala förmågan ökar. Vad gäller nackdelar framkom det att kooperativt lärande är en tidskrävande arbetsmetod. Vidare visade resultatet goda effekter på lågpresterande elevers kunskapsutveckling med kooperativa arbetsmetoder och nackdelar som lyftes i resultatet är främst kopplade till lärarens roll.

Denna studies syfte har varit att utforska vilka effekter kooperativt lärande har på elevens studieresultat och hur det är möjligt att använda sig utav det i matematikundervisningen. Resultatet av studien grundar sig på vad tidigare forskning har kommit fram till inom området. Efter en informationssökning hittades många forskningsartiklar som alla var internationella, sakkunniggranskade och relevanta för min frågeställning. Åtta av dessa forskningsartiklar ligger till grund för resultatet av denna kunskapsöversikt. Resultatet av forskningen visar att kooperativt lärande påverkar elevens lärande i matematiken positivt ifall metoden implementeras på rätt sätt. Positiva effekter av kooperativt lärande är att eleven får högre motivation, blir bättre på att samarbeta, eleven blir bättre på att resonera och kunna tänka kritiskt. Dessa effekter har visat sig leda till att eleven får ett bättre studieresultat.Det visar sig även att läraren har ett stort ansvar jämtemot elevernas inlärning och på vilket sättdet kooperativa lärandet ska användas i undervisningen. Strukturen måste vara tydlig och eleverna behöver ha rätt förkunskaper i form av sociala förmågor för att ett kooperativt lärande i undervisningen ska fungera. Ifall metoden inte struktureras på rätt sätt har det visat sig ha en negativ effekt på elevens inlärning.

I vår studie har vi utifrån ett lärarperspektiv undersökt hur och om kooperativt lärande påverkar matematikinlärningen hos elever i grundskolan. Vår undersökning gäller dels elever generellt samt en jämförelse med elever i matematiksvårigheter. Vi har gjort en kvalitativ intervjustudie där fem lärare i matematik från två olika sydsvenska grundskolor har medverkat. Studien är grundad i de perspektiv på inlärning som finns inom den sociokulturella teorin. Våra resultat har analyserats med en hermeneutiskt jämförandeforskningsmetod och presenteras tematiskt. Undersökningens resultat visar på att kooperativt lärande i matematik tycks gynna både ämneskunskap samt det sociala samspelet hos eleverna. Särskilt gynnsamt tycks det vara för problemlösningsförmåga,  metodval, resonemangsförmåga samt kommunikation.

Grunden till litteraturstudien är att matematik vanligtvis utövas enskilt och sällan i grupp, vilket är en bidragande faktor till att elever i årskurs 6 inte uppnår kunskapskraven i matematik (Skolinspektionen, 2020). Syftet med studien är att analysera vilka för- och nackdelar kooperativt lärande har samt vilken inverkan kooperativt lärande har på problemlösningsförmågan. Den här systematiska litteraturstudien riktar in sig på elever i åldern 7-12 år. Studien har utgått från tio artiklar som systematiskt valts ut för att svara på forskningsfrågorna. Utifrån den granskade litteraturen är resultatet att kooperativt lärande har många fördelar och få nackdelar. Fördelarna som framkom var bland annat att kommunikationsförmågan, samarbetsförmågan, prestationen och attityden till matematik förbättrades. De nackdelar som hittades var endast relaterade till början av det kooperativa arbetet, där eleverna hade svårt att samarbeta. Resultatet visade även att det kooperativa lärandet hade en positiv effekt på problemlösningsförmågan då elevers kritiska, kreativa och kognitiva tänkande utvecklades. Även elevers långtidsminne och förmågan att välja rätt strategi utvecklades. Då det endast analyserades tio artiklar går det inte att dra några generella slutsatser, men resultatet av studien kan likväl vara till hjälp för verksamma lärare och lärarstudenter.

Syftet med studien var att få en förståelse för hur lärare upplever användande av kooperativt lärande i sin matematikundervisning samt vilka för- och nackdelar de erfar med metoden. Metoden utgjordes av en semistrukturerad enkätundersökning som gav svar från 22 lärare i Sverige samt semistrukturerade intervjuer med tre lågstadielärare. Lärarna till intervjuerna valdes ut då de arbetar med kooperativt lärande i varierad utsträckning.  Efter insamling av empiri genomfördes en fenomenografisk analys och data sorterades i fem kategorier; lärarens roll i klassrummet, tidsaspekt, kompetensutveckling, inverkan på elever och prata matematik. Resultatet visar att lärarna i studien kan se både fördelar och nackdelar med metoden och att det ser olika ut hur ofta lärare väljer att använda kooperativt lärande i matematikundervisningen. Några av de fördelar som lärarna upplever är att eleverna får möjlighet att prata matematik, de lär av varandra, blir engagerade och har roligt. Några nackdelar som nämns är bland annat att det kan vara tidskrävande för läraren i planeringsstadiet, lärarna upplever att de har för lite utbildning i kooperativt lärande samt att det stundvis kan bli rörigt i klassrummet. Slutsatsen visar ändå att samtliga lärare i studien har en positiv attityd gentemot arbetsmetoden och att fördelarna väger upp nackdelarna.