Syftet med studien är att ta del av förskollärares åsikter och erfarenheter kring barn med koncentrationssvårigheter för att undersöka om det finns möjligheter eller hinder med den kreativa miljön vid grupplärande. Studiens frågeställningar är: Hur utformar pedagogerna verksamheten i Reggio Emilia- inspirerade förskolor för att inkludera barn med koncentrationssvårigheter i det gemensamma pedagogiska utforskandet? På vilket sätt kan den kreativa miljön stjäla uppmärksamheten från barn med koncentrations- svårigheter när det gäller att arbetar tillsammans med andra barn och vuxna i grupp? Det här är en studie där sju förskollärare på Reggio Emilia- inspirerade förskolor har intervjuats och fyra förskollärare har fått samma frågor via e-post.   Resultatet visar att förskollärarna inte anser att det finns några hinder med miljön för barn med koncentrationssvårigheter när de lär i grupp. De förklarar att Reggio Emilias arbetssätt är tillåtande och genom att de planerar och organiserar verksamheten för att inkludera alla barn leder det till att barnen blir delaktiga utifrån den nivå de befinner sig på. Pedagogerna förklarar att i den förändliga miljön bör det även finnas en tydlighet eftersom det underlättar för alla barn att behålla sin koncentration. Resultatet visar även att pedagogerna inte anser att den kreativa miljön stjäl uppmärksamhet utan tvärtom, den är en tillgång. Genom att erbjuda barnen en variationsrik och kreativ miljö kan alla barn hitta något som intresserar dem vilket leder till att de inte tappar sin koncentration.

<p>Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen.</p><p> </p><p>Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden. Arbetsrelaterade aktiviteter i den lokala närmiljön behöver nödvändigtvis inte vara geografiskt<em> </em>nära, utan kan även äga rum i andra länder på grund av att produktionen är förlagd utomlands. Studien visar även tecken på att den kreativa medarbetaren deltar i aktiviteter som gränsar mellan att vara arbetsrelaterade och fritidsrelaterade och att den lokala närmiljön i de undersökta företagen inom modebranschen därför delvis är spridd till den kreativa staden.</p>

I det här arbetet undersöker jag hur det är att jobba som producent då man vill förverkliga sin konstnärliga vision för sång genom en annan människa. Jag utvärderar vilka kriterier jag som producent och låtskrivare väljer sångare efter och hur jag jobbar för att förmedla och förverkliga att min vision av sången framförs. Jag utforskar också ifall det uppkommer några positiva musikaliska element (Magic of the moment) av att arbeta med en sångare som man inte tror är prefekt för en given låt. I det här arbetet analyserar jag även min arbetsmetod som sångproducent för att identifiera vad de viktigaste verktygen är då man som producent vill påverka någon annans sånginsats. Slutligen reflekterar jag över hur nära slutprodukten hamnade min ursprungliga vision av sången, då jag dels valt sångare medvetet för en specifik låt, dels då jag inte gjort det medvetna valet. Jag fann att den för mig viktigaste aspekten hos en sångare är hur mycket känsla denne kan förmedla med sin röst. Då jag jämförde resultatet av min medvetet utvalda sångare och sångaren jag inte valt ut specifikt för en given låt, fann jag att mitt antagande kring vem som skulle passa som sångare oftast var välgrundat, men att min fördom kring vem som är mest lämpad som sångare inte alltid stämmer. För att forma mina sångares insatser var mitt språkbruk det absolut viktigaste verktyget jag hade att tillgå. Som producent kunde jag se till att inspelningen lät så bra som möjligt med hänsyn till rytm och melodi, men jag var tvungen att arbeta som sångpedagog för att kunna påverka mina sångare till att förmedla den känsla jag ville ha.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Det finns en tjänst som nästan alla företagare i Sverige behöver använda, den kallas revision. Revision är för närvarande lagstadgad, vilket innebär att de företag som omfattas av lagen måste använda tjänsten. Idag pågår det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förändras kommer detta påverka revisionsföretagen då det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsätta använda revisionstjänsten, vilket innebär att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas.</p><p>Vi vill därför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förändring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjälpmedel för revisionsföretagen, för att behålla sin kundgrupp. Detta då de intraprenöriella företagen har medarbetare som är kreativa, innovativa och samarbetsvilliga. Dessutom är en intraprenöriell organisation öppen att införa förändringar och har kommunikationsmedel som fungerar. Allt detta medför att</p><p>organisationen är intraprenöriell som skapar ett företagsklimat som stimulerar nytänkande.</p><p>Vår frågeställning lyder enligt följande:</p><p>Hur kan revisionsföretagen hantera förändringen av revisionsplikten med hjälp av intraprenörskap och vilken betydelse har det för revisionsföretagens organisation och</p><p>kundgrupp?</p><p>Vi har genomfört studien utifrån ett mer hermeneutiskt synsätt än positivistiskt. Detta på grund av att vi vill förstå de egenskaper som intraprenörskap har och testa om dessa tillämpas</p><p>av revisionsföretagen. Vi har haft ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. Av de kvalitativa metoderna valde vi att utföra intervjuer, detta då vi ville att företagen skulle berätta</p><p>med egna ord hur de upplever den kommande förändringen av revisionsplikten och vilka förändringar i organisationen som de anser krävs. Intervjuerna utfördes i Umeå kommun på</p><p>de fyra största revisionsföretagen med hjälp av en semistrukturerad intervjumall. Teorierna vi har använt i denna studie behandlar intraprenörskap och dess egenskaper. Vi fann att kreativitet, innovativitet, kommunikation och chef/ledare var viktiga egenskaper för att stimulera ett intraprenöriellt klimat i verksamheten.</p><p>När vi påbörjade denna studie ansåg vi att de större revisionsföretagen var mycket lika varandra och hade svårt att skilja dem åt. När studien var genomförd insåg vi att de fyra företagen var mycket olika varandra trots att de erbjuder liknande tjänster. Ett skäl till detta är att de fyra företagen har olika förutsättningar för att stimulera de anställda att tänka intraprenöriellt. Utifrån de personer och företag vi intervjuat fann vi att revisionsföretagen som anammat ett intraprenöriellt tankesätt även har ett försprång i och med förändringen av revisionsplikten relativt de företag som inte har de förutsättningar som stimulerar</p><p>intraprenöriellt tänkande. De företag som var mer intraprenöriella har ett annat sätt att agera och hantera motgångar, hade också andra möjligheter att ta tillvara de möjligheter som förändringen av revisionsplikten kommer att innebära. Detta beror på att de intraprenöriella företagen inte upplever samma oro inför förändringar, de vågar satsa på innovationer och är inte rädda för att välja osäkra vägar för att nå fram till sina mål.</p><p>Genom studien har vi fått en förståelse för vilka egenskaper intraprenörskap har och hur dessa kan stimulera ett intraprenöriellt tänkande hos revisionsföretagen samt att detta har betydelse</p><p>för hur företagen hanterar förändringen av revisionsplikten. Studien visar att intraprenörskap kommer att hjälpa revisionsföretagen vid en förändring av revisionsplikten.</p>

<p>Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju äldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del består av symboler och tekniker för att hitta rätt svar. För att få engagerade elever som intresserar sig för matematik måste undervisningen förändras. I min uppsats vill jag därför lyfta fram författare och lärare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka hur viktigt bygg och konstruktion är i förskolan och hur man kan arbeta med det som en kreativ process. I läroplanen Lpfö -98 står det att barn ska få möjlighet till att vara kreativa på olika sätt, vilket även innebär genom att få konstruera och utnyttja material och tekniker. För att skapa en plats för detta behöver det inte kosta så mycket pengar och man behöver inte så stora utrymmen menar Mylesand (2007), engagerade pedagoger är det viktigaste och att materialet som finns att arbeta med väcker nyfikenhet hos barnen.</p><p>Metoden har varit att forska i litteratur och praktisk utveckla en bygghörna på en förskolas utegård<strong>. </strong>Genom att barn får möjlighet att bygga och konstruera ute kan de bygga i större dimensioner och kan använda större material som Tragton(1996) menar är bra för barn som växer, detta kan kopplas till strävansmål som finns i läroplanen som säger att barn ska utveckla sin motoriska och koordinations förmåga.</p>

<p><p>Today there is something called clutter. Marketers are trying to communicate so many messages to consumers that it makes it difficult for consumers to take in the different market messages that exist.</p><p>In this paper the authors study how marketers can reach out with a message in today's clutter. They are doing a case study of a marketing campaign which tried to solve the communication problems that clutter is causing. The goal of this campaign was to create a snackis, a Swedish word for a current topic, to reach out with their message. The campaign attracted attention from the media. The authors define what a snackis is. They also perform a content analysis of the campaign to study how a successful snackis can be created.</p></p>

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen.   Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden. Arbetsrelaterade aktiviteter i den lokala närmiljön behöver nödvändigtvis inte vara geografiskt nära, utan kan även äga rum i andra länder på grund av att produktionen är förlagd utomlands. Studien visar även tecken på att den kreativa medarbetaren deltar i aktiviteter som gränsar mellan att vara arbetsrelaterade och fritidsrelaterade och att den lokala närmiljön i de undersökta företagen inom modebranschen därför delvis är spridd till den kreativa staden.

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur pedagogerna i dagens förskola praktiskt tillämpar bildskapande och hur de skulle vilja utveckla ämnet som metod ihop med barnen i förskolan.

SAMMANFATTNING Det finns en tjänst som nästan alla företagare i Sverige behöver använda, den kallas revision. Revision är för närvarande lagstadgad, vilket innebär att de företag som omfattas av lagen måste använda tjänsten. Idag pågår det en debatt som behandlar revisionsplikten och om den skall finnas kvar. Om revisionsplikten förändras kommer detta påverka revisionsföretagen då det finns en möjlighet att en del av deras kunder inte kommer att fortsätta använda revisionstjänsten, vilket innebär att revisionsföretagens kundgrupp kan urholkas. Vi vill därför undersöka hur revisionsföretagen kan hantera effekten av revisionspliktens förändring och undrar om intraprenörskap kan vara ett hjälpmedel för revisionsföretagen, för att behålla sin kundgrupp. Detta då de intraprenöriella företagen har medarbetare som är kreativa, innovativa och samarbetsvilliga. Dessutom är en intraprenöriell organisation öppen att införa förändringar och har kommunikationsmedel som fungerar. Allt detta medför att organisationen är intraprenöriell som skapar ett företagsklimat som stimulerar nytänkande. Vår frågeställning lyder enligt följande: Hur kan revisionsföretagen hantera förändringen av revisionsplikten med hjälp av intraprenörskap och vilken betydelse har det för revisionsföretagens organisation och kundgrupp? Vi har genomfört studien utifrån ett mer hermeneutiskt synsätt än positivistiskt. Detta på grund av att vi vill förstå de egenskaper som intraprenörskap har och testa om dessa tillämpas av revisionsföretagen. Vi har haft ett deduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. Av de kvalitativa metoderna valde vi att utföra intervjuer, detta då vi ville att företagen skulle berätta med egna ord hur de upplever den kommande förändringen av revisionsplikten och vilka förändringar i organisationen som de anser krävs. Intervjuerna utfördes i Umeå kommun på de fyra största revisionsföretagen med hjälp av en semistrukturerad intervjumall. Teorierna vi har använt i denna studie behandlar intraprenörskap och dess egenskaper. Vi fann att kreativitet, innovativitet, kommunikation och chef/ledare var viktiga egenskaper för att stimulera ett intraprenöriellt klimat i verksamheten. När vi påbörjade denna studie ansåg vi att de större revisionsföretagen var mycket lika varandra och hade svårt att skilja dem åt. När studien var genomförd insåg vi att de fyra företagen var mycket olika varandra trots att de erbjuder liknande tjänster. Ett skäl till detta är att de fyra företagen har olika förutsättningar för att stimulera de anställda att tänka intraprenöriellt. Utifrån de personer och företag vi intervjuat fann vi att revisionsföretagen som anammat ett intraprenöriellt tankesätt även har ett försprång i och med förändringen av revisionsplikten relativt de företag som inte har de förutsättningar som stimulerar intraprenöriellt tänkande. De företag som var mer intraprenöriella har ett annat sätt att agera och hantera motgångar, hade också andra möjligheter att ta tillvara de möjligheter som förändringen av revisionsplikten kommer att innebära. Detta beror på att de intraprenöriella företagen inte upplever samma oro inför förändringar, de vågar satsa på innovationer och är inte rädda för att välja osäkra vägar för att nå fram till sina mål. Genom studien har vi fått en förståelse för vilka egenskaper intraprenörskap har och hur dessa kan stimulera ett intraprenöriellt tänkande hos revisionsföretagen samt att detta har betydelse för hur företagen hanterar förändringen av revisionsplikten. Studien visar att intraprenörskap kommer att hjälpa revisionsföretagen vid en förändring av revisionsplikten.