• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 75
  • 4
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 82
  • 62
  • 32
  • 28
  • 28
  • 11
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Helikopterrånet : En fallstudie om interkommunikationen mellan gärningsmännen

Mayi, Stran January 2015 (has links)
The aim of this study is to analyze how intercommunication between offenders are presented with artefacts during the planning and implementation of a robbery in a cash depot in Stockholm. The methodological approach is based on empiricism from police investigation protocols, which leads this study to a case study. The ambition is to analyze the empirical material from a sociocultural perspective. The results shows that the offenders use artefacts to plan the crime with artefacts within an internal intercommunication between the offenders. After the planning artefacts such as a helicopter, explosive material, telephones, saws and ladders have been used in an intercommunication to implement the robbery which leads to an analysis that hierarchy depends on the role of the artefacts, only when technical artefacts are included in the term of hierarchy.
22

Medias rapportering av IT-relaterade brott

Aurora, Pirraku Eriksson, Lundgren, Fredrik January 2015 (has links)
I uppsatsen har problemställningen varit om det finns det någon skillnad mellan hur olika typer av publikationer, Aftonbladet.se och IDG.se, väljer att publicera nyheter om IT-relaterade brott. Metoden har varit att genom en kvantitativ innehållsanalys använda en kodningsmanual för att undersöka relevanta artiklar från två mediehus, Aftonbladet.se, som har en webbtidning och IDG.se, som har en rad teknikinriktade (speciellt datorteknik) tidningar på webben. Vi har valt att hämta artiklar från åren 2012 till och med 2014. Den teori som valts som grund för analysen i uppsatsen är den så kallade skandalteorin där en skandal karaktäriseras av att något exceptionellt inträffar genom att en eller flera personer inte uppför sig som han eller hon borde, vilket resulterar i ett förtroendebrott. Under perioden 2012-2014 har utvecklingen av artiklar som handlar om IT-relaterade brott legat mellan 150 – 250 artiklar per år med något fler från IDG.se. Aftonbladet.se har en publik som utgörs av privatpersoner där den ”säljande” skandalen också mer naturligt är en händelse där en privatperson är offret medan IDG.se har en publik som i högre grad utgörs av företag och offentliga organisationer eller de som är intresserade av teknik i relation till företag.
23

Orsaker till återfall i brott : Med inriktning på personalens uppfattningar inom Kriminalvården

Wakander, Sandra, Khanu, Leila January 2012 (has links)
Hur kommer det sig att människor väljer vägar som innebär destruktiva levnadssätt som missbruk och kriminalitet? Statistik från Brottsförebyggande rådets hemsida visar att det är ett stort antal människor som återfaller i brott. Därför frågar vi oss varför så många återfaller i brott när det finns stöd och behandling att få inom Kriminalvården?   Studien försöker besvara personalens uppfattningar om klienter som återfaller i brott, samtidigt som de upplyser om hur vissa klienter lyckas att återanpassa sig i samhället. Personalens arbetsåtgärder och de olika behandlingsprogrammen beskrivs specifikt i resultatdelen.   Våra intervjudeltagares svar visar att rehabilitering har en stor betydelse för klientens återanpassning, men det gäller också att klienten är mottaglig för den hjälp som erbjuds. Även respons utifrån, ekonomisk trygghet och socialt välbefinnande skapar förutsättningar för klienten att återanpassa sig till samhället.   Intervjudeltagarna har olika yrkestitlar som polis, frivårdsinspektör och kriminalvårdare. Vi använder oss av ett bekvämlighetsurval. Intervjudeltagarnas svar och vårt empiriska material kopplas till socialpsykologiska teorier. Vi har en bred referensram där teoretikerna som har varit relevanta för vår studie är: Asplund, Bergström, Lindgren, Goffman, Goldberg, Maslow och Myers.
24

"Egentligen ville jag bara skydda Andreas, men det gick överstyr" : Mäns tal om egen våldsanvändning i polisförhör och rättegångar

Lewenhagen, Lars January 2012 (has links)
Våld mellan obekanta, det så kallade gatuvåldet, är kraftigt dominerat av män, både som offer och förövare. Denna studie undersöker sambandet mellan föreställningar om våld, manlighet och moral genom att analysera hur män som dömts för misshandel pratar om sitt våld i polisförhör och rättegångar. När gärningsmännen ska förklara sig använder de sig av kollektivt delade antaganden om legitimt och illegitimt ifråga om våld och vad det innebär att vara man. Uppsatsens genusteoritiska utgångspunkt är att genus, i det här fallet manlighet, är beläget i gränslandet mellan aktör och struktur. Denna förståelse för hur genus skapas lämpar sig väl för att ur ett etnometodologiskt och diskursanalytiskt perspektiv analysera gärningsmännens tal om våld som en handling i sig samt dess kontextuella förutsättningar Enligt tidigare forskning framgår det att våld ses som i grunden fel, men kan samtidigt användas för att visa prov på både manlighet och moral. Detta gäller förutsatt att våldet uppfyller vissa kriterier. Kortfattat innebär det att aldrig starta bråket, aldrig slåss mot någon som är mindre och aldrig använda mer våld än situationen kräver. Arketypen för det manliga och moraliska våldet är Hjälten som använder våld för att bekämpa Skurken. Genom att beskriva den egna våldsanvändningen i linje med dessa moralregler kan våldsverkaren bevara en positiv självbild. De 16 gärningsmän i åldrarna 16-31 som utgjorde materialet var alla influerade av denna Hjälte/Skurk-diskurs när de sökte förklara sin våldsanvändning. Det var alltid offret för våldet som initierade bråket, antingen genom att utgöra ett reellt eller upplevt hot mot en kompis eller den egna personen eller genom att fysiskt, rituellt eller symboliskt provocera honom. När våldet inte kunde beskrivas på sådant sätt att det uppfyllde ovan nämnda kriterier förnekades det eller urskuldades genom att hävda att man inte hade kontroll över sina handlingar. Orsaker som angavs till förlust av kontroll var berusning eller känslostämningar som panik eller vrede. Sådana urskuldanden bygger på antagandet att män har en naturlig, inneboende, aggressivitet som i kritiska lägen kan komma fram. Sammantaget visar analysen på att män har god tillgång på diskursiva resurser för att både rättfärdiga och urskulda sitt våldsanvändande.
25

Teorin som omgärdar den "fula kriminologin" : – Cultural criminology, en introduktion.

Sundquist, Johanna January 2010 (has links)
ABSTRACT Titel: Teorin som omgärdar den fula kriminologin - Cultural criminology, en introduktion. Författare: Johanna Sundquist Nyckelord: Cultural criminology, world risk society, risksamhälle.   Dagens medialandskap är grundad i det skriftbaserade samhället och har därför stora möjligheter till samhällskritik. Vi som mediakonsumenter har också idag större möjlighet att kritisera media men också att kritisera via media än tidigare. Dagens samhälle genomsyras också av en mediekonsumtion av aldrig tidigare sedda mått (Christie, 2004:69). Vi pumpas med information i TV, i radio, på Internet - via bloggar, twittrar, communities och forum. Aldrig förr har heller kriminalitet getts sådan uppmärksamhet i media (Jewkes, 2004:141). Inte bara information kring kriminalitet erbjuds via de olika mediekanalerna utan även ett nöjeskapande kring brottsligheten. Trots att människan alltid varit fascinerad av det normbrytande så har intresset för kriminalitet alternativt brottsbekämpning aldrig varit så populärt. Vår kultur absorberar kriminaliteten som underhållning. Samtidigt har vi heller aldrig varit så rädda för att utsättas för brottslighet. Cultural criminology utforskar de sätt som dagens kultur har kommit att internalisera kriminalitet och brottspreventiva medel. Cultural criminology pekar på den centrala roll som ugly criminology har i porträtteringen av brottslighet och det budskap som medföljer den porträtteringen. Den allmänna synen, som konstruerad av populärkulturen, på kriminalitet och brottsprevention, den gemensamma oron inför den konstruerade bilden av kriminalitet i samhället, uppfattningen av risken att bli utsatt för brott samt civila brottspreventiva åtgärder blir fokus i modern kultur.    Uppsatsens är utförd i form av en litteraturstudie inom vilken en av författaren utförd mindre mediastudie också ges plats. Uppsatsens syfte är att avhandla vad som i de anglosaxiska länderna benämnts "cultural criminology". En ansats görs även att introducera begreppet cultural criminology i en svensk kontext. Ett övergripande syftet är även att driva den tes som talar för hur så kallade "ugly criminology" och ett vad jag väljer att kalla kulturgörande av kriminologi bidrar till framfarten för vad Beck benämner "risksamhället".    Uppsatsen finner att kulturaliserandet av kriminalitet genom starkt ökad medial uppmärksamhet har gjort att vår vardag påverkas av ugly criminology; avhandlade av kriminalitet, i någon form. Även om vi inte aktivt söker den i form av information eller förströelse så når den oss via analog eller digital media. Den finner att kulturaliserande i form av ökad medieexponering också påverkar vår uppfattning av hot och risk i samhället. Vi ger mening till vår rädsla genom att läsa tidningen i vilken vi ser att rädslan är befogad. Det är genom den mediebefogade rädslan som vårt riskkalkylerande befästs och vår tro på det otrygga samhället lever vidare. Författaren hävdar att cultural criminology likt bland annat det mediala planet i samhället efterliknar den anglosaxiska modellen också är på stark frammarsch.
26

Från hopplöst kriminell till behandlingsbar: En diskursanalys om Kriminalvårdens ADHD-projekt. / From hopeless criminal to treatable: A discourse analysis of Probation ADHD projects

Zelander, Annika January 2016 (has links)
The aim of this study was to understand how ADHD medication designed as a suitable solution within the prison in terms of treatment. The study had a qualitative disposition and I have used a discourse analysis. My theoretical starting point was extracted from Foucault’s theory about power and knowledge and his discourse concept. The result shows how ADHD portrayed as a factor that is strong linked to crime and various forms of social marginalization. A further result is how the ADHD clients are constructed from untreatable to treatable and how the ADHD medication act as treatment and prevents recidivism. The results show this production of ADHD linked to crime, the ADHD clients as untreatable and the medications as a remarkable treatment method works together to make ADHD medication is a perfect solution to treat criminals and prevent crime.
27

Var rädd om dig! : Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner och dagspress / Take care! : Fear of crime in the research literature, interviews and the daily press

Heber, Anita January 2007 (has links)
<p>The object of this project is to investigate people’s fear of crime. By means of three studies, the dissertation illustrates how the fear of crime is understood in Anglo-Saxon and Nordic research, by a group of interview subjects and also how this fear is depicted in Stockholm’s daily press.</p><p>In the research, fear of crime is viewed as an individual problem that is not linked to exposure to crime. Instead the fear is explained by reference to individual factors, situational factors and societal conditions. The views described in the research have changed over time, with inter alia an increasing number of groups being described as experiencing fear.</p><p>The interview study is based on 28 in-depth interviews with persons living in different areas of Stockholm. In summary, the interview subjects are not afraid of crime, and they say they do not think about crime in the course of their daily lives. They may perceive fear in certain situations, in specific locations and when faced with unknown people. These situations are characterised by a lack of control, which tends to be linked to the fear of crime. This fear also appears clearly to be influenced by the media.</p><p>In the press, the fear of crime is not only depicted in relation to public places, but also in the home and at the workplace. The absence of police is described as one of the reasons for this fear. It is also acceptable for men to express a fear of crime in the newspaper articles. The descriptions expressed in the interviews and in the press reflect some of the theories propounded on the risk society. Risk appears to be perceived as separate from fear. A reduction in crime would therefore be likely to lead to a reduction in the risk of exposure to crime, but not always in the fear of crime. This fear may instead probably be reduced by measures that increase people’s sense of control.</p>
28

Den flygande maran : En studie om åtta narkotikabrukande kvinnor i Stockholm

Lander, Ingrid January 2003 (has links)
<p>Between April 1997 and November 1999, I followed eight socially excluded female drug users in an attempt to describe their lives and living conditions. The study employs an ethnographic approach with the focus being directed at the specific woman and her life in relation to the social context where this life is lived.</p><p>The study’s objective has been to describe the lives and living conditions of the eight drug-using women, as well as the extent of the opportunities available to them, as being determined by mechanisms of social exclusion. Their lives are understood on the basis of a feminist and social constructionist perspective where perceptions of ‘the drug-abusing woman’ are regarded as the result of constructions of gender and deviance. The theoretical perspectives proceeds from the idea that one is not born a woman but rather becomes one. The fundamental idea is that women become women by means of processes of femininisation, in the context of which certain ways of interpreting and presenting oneself as a woman are regarded as good and others as bad. Our images of ‘the female drug addict’ are based on how we define and interpret deviance and on the cultural and social thought and behaviour patterns we ascribe to people on the basis of bodily differences. It is images of ‘the good woman’ that defines what we regard as characteristic of ‘the bad woman’ and vice versa.</p><p>The findings are organised into three main topics: femininity, living conditions and social control. The main findings are: The women described themselves as women by relating to normative messages about how women “are and should be”, and their drug use constituted a means of coping with life from their social position. Their life revolved to a large extent around money via a constant struggle to find enough to cover the rent, food and other basic necessities. And finally, how the women’s relations to societal institutions were formed by their social position as ‘female drug addicts’ and how the asymmetry of these relations produced certain fixed patterns of action for the parties involved.</p>
29

<em>Teorin som omgärdar den "fula kriminologin"</em>  : – Cultural criminology, en introduktion.

Sundquist, Johanna January 2010 (has links)
<p>ABSTRACT</p><p>Titel: <em>Teorin som omgärdar den fula kriminologin - Cultural criminology, en introduktion.</em></p><p>Författare: Johanna Sundquist</p><p>Nyckelord: Cultural criminology, world risk society, risksamhälle.</p><p> </p><p>Dagens medialandskap är grundad i det skriftbaserade samhället och har därför stora möjligheter till samhällskritik. Vi som mediakonsumenter har också idag större möjlighet att kritisera media men också att kritisera via media än tidigare. Dagens samhälle genomsyras också av en mediekonsumtion av aldrig tidigare sedda mått (Christie, 2004:69). Vi pumpas med information i TV, i radio, på Internet - via bloggar, twittrar, communities och forum. Aldrig förr har heller kriminalitet getts sådan uppmärksamhet i media (Jewkes, 2004:141). Inte bara information kring kriminalitet erbjuds via de olika mediekanalerna utan även ett nöjeskapande kring brottsligheten. Trots att människan alltid varit fascinerad av det normbrytande så har intresset för kriminalitet alternativt brottsbekämpning aldrig varit så populärt. Vår kultur absorberar kriminaliteten som underhållning. Samtidigt har vi heller aldrig varit så rädda för att utsättas för brottslighet. Cultural criminology utforskar de sätt som dagens kultur har kommit att internalisera kriminalitet och brottspreventiva medel. Cultural criminology pekar på den centrala roll som ugly criminology har i porträtteringen av brottslighet och det budskap som medföljer den porträtteringen. Den allmänna synen, som konstruerad av populärkulturen, på kriminalitet och brottsprevention, den gemensamma oron inför den konstruerade bilden av kriminalitet i samhället, uppfattningen av risken att bli utsatt för brott samt civila brottspreventiva åtgärder blir fokus i modern kultur. </p><p> </p><p>Uppsatsens är utförd i form av en litteraturstudie inom vilken en av författaren utförd mindre mediastudie också ges plats. Uppsatsens syfte är att avhandla vad som i de anglosaxiska länderna benämnts "cultural criminology". En ansats görs även att introducera begreppet cultural criminology i en svensk kontext. Ett övergripande syftet är även att driva den tes som talar för hur så kallade "ugly criminology" och ett vad jag väljer att kalla kulturgörande av kriminologi bidrar till framfarten för vad Beck benämner "risksamhället". </p><p> </p><p>Uppsatsen finner att kulturaliserandet av kriminalitet genom starkt ökad medial uppmärksamhet har gjort att vår vardag påverkas av ugly criminology; avhandlade av kriminalitet, i någon form. Även om vi inte aktivt söker den i form av information eller förströelse så når den oss via analog eller digital media. Den finner att kulturaliserande i form av ökad medieexponering också påverkar vår uppfattning av hot och risk i samhället. Vi ger mening till vår rädsla genom att läsa tidningen i vilken vi ser att rädslan är befogad. Det är genom den mediebefogade rädslan som vårt riskkalkylerande befästs och vår tro på det otrygga samhället lever vidare. Författaren hävdar att cultural criminology likt bland annat det mediala planet i samhället efterliknar den anglosaxiska modellen också är på stark frammarsch.  </p>
30

Kriminalvård med inriktning på behandling : Internernas framtidssyn

Sucur, Maja January 2010 (has links)
<p>Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.  Två av internerna saknade det gamla livet, men den tredje gjorde inte det. Det viktigaste stöd har dem funnit hos sina kvinnliga anhöriga så som mödrar, döttrar och partners.</p>

Page generated in 0.0633 seconds