Between April 1997 and November 1999, I followed eight socially excluded female drug users in an attempt to describe their lives and living conditions. The study employs an ethnographic approach with the focus being directed at the specific woman and her life in relation to the social context where this life is lived. The study’s objective has been to describe the lives and living conditions of the eight drug-using women, as well as the extent of the opportunities available to them, as being determined by mechanisms of social exclusion. Their lives are understood on the basis of a feminist and social constructionist perspective where perceptions of ‘the drug-abusing woman’ are regarded as the result of constructions of gender and deviance. The theoretical perspectives proceeds from the idea that one is not born a woman but rather becomes one. The fundamental idea is that women become women by means of processes of femininisation, in the context of which certain ways of interpreting and presenting oneself as a woman are regarded as good and others as bad. Our images of ‘the female drug addict’ are based on how we define and interpret deviance and on the cultural and social thought and behaviour patterns we ascribe to people on the basis of bodily differences. It is images of ‘the good woman’ that defines what we regard as characteristic of ‘the bad woman’ and vice versa. The findings are organised into three main topics: femininity, living conditions and social control. The main findings are: The women described themselves as women by relating to normative messages about how women “are and should be”, and their drug use constituted a means of coping with life from their social position. Their life revolved to a large extent around money via a constant struggle to find enough to cover the rent, food and other basic necessities. And finally, how the women’s relations to societal institutions were formed by their social position as ‘female drug addicts’ and how the asymmetry of these relations produced certain fixed patterns of action for the parties involved.

The object of this project is to investigate people’s fear of crime. By means of three studies, the dissertation illustrates how the fear of crime is understood in Anglo-Saxon and Nordic research, by a group of interview subjects and also how this fear is depicted in Stockholm’s daily press. In the research, fear of crime is viewed as an individual problem that is not linked to exposure to crime. Instead the fear is explained by reference to individual factors, situational factors and societal conditions. The views described in the research have changed over time, with inter alia an increasing number of groups being described as experiencing fear. The interview study is based on 28 in-depth interviews with persons living in different areas of Stockholm. In summary, the interview subjects are not afraid of crime, and they say they do not think about crime in the course of their daily lives. They may perceive fear in certain situations, in specific locations and when faced with unknown people. These situations are characterised by a lack of control, which tends to be linked to the fear of crime. This fear also appears clearly to be influenced by the media. In the press, the fear of crime is not only depicted in relation to public places, but also in the home and at the workplace. The absence of police is described as one of the reasons for this fear. It is also acceptable for men to express a fear of crime in the newspaper articles. The descriptions expressed in the interviews and in the press reflect some of the theories propounded on the risk society. Risk appears to be perceived as separate from fear. A reduction in crime would therefore be likely to lead to a reduction in the risk of exposure to crime, but not always in the fear of crime. This fear may instead probably be reduced by measures that increase people’s sense of control.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur intagna ser på framtiden som för närvarande behandlas inom kriminalvården. Undersökningens utgångspunkt är ett kvalitativt tillvägagångssätt med en halvstrukturerad intervjuguide, där urvalet omfattade tre interner och fyra anställda på fängelset. Resultatet visade att internerna har en positiv framtidssyn med planer på att studerar och arbeta efter frigivningen. För närvarande behandlas internerna med 12-­stegsprogrammet. Det fanns en tvådelad åsikt bland internerna om huruvida de saknade det gamla kriminella livet.  Två av internerna saknade det gamla livet, men den tredje gjorde inte det. Det viktigaste stöd har dem funnit hos sina kvinnliga anhöriga så som mödrar, döttrar och partners.

Detta arbete behandlar internetbedrägeriers utveckling i Sverige mellan åren 2006 och 2011. Syftet med arbetet är att ge en bild av hur internetbedrägerier har utvecklats genom åren, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka åtgärder som kan förhindra att internetbedrägerier begås. Fokus i detta arbete ligger på privatpersoners utsatthet av internetbedrägerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. Frågeställningarna i detta arbete är: Hur har internetbedrägerierna utvecklats mellan åren 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrägerier? Vilket motiv använder gärningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka åtgärder kan implementeras för att försvåra internetbedrägerier? För att uppnå syftet och kunna besvara frågeställningarna är arbetet baserat på en statistisk genomgång av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med två poliser med god insyn i internetbedrägerier genomförts. Detta för att ge en fördjupad bild av det statistiken visar. Resultatet analyseras med hjälp av rutinaktivitetsteorin och neutraliseringstekniker samt tidigare forskning. Slutsatser som dras i detta arbete är att internetbedrägerier är ett brott som uppkommit genom en samhällsförändring; internets centrala roll i dagens samhälle. Bedrägeriet i sig är inget nytt fenomen, det handlar om ett traditionellt bedrägeri med ett nytt tillvägagångssätt. För att bryta den ökade trenden av internetbedrägerier behöver privatpersoner, företag och banker få en förståelse för vad det egentligen handlar om. Ett kollektivt ansvarstagande och kollektiva insatser för att förhindra och försvåra internetbedrägerierna är att eftertrakta, likaså att privatpersoner får en ökad medvetenhet för den egna utsattheten och tar ett eget ansvar för sitt internetanvändande.

Titel: ”Jag sa nej. Hur säger man ett nej så att det blir mer nej?”   Författare: Kristin Westesson och Johanna Westergård   Kurs, termin och år: C-uppsats, HT 2013   Antal ord i uppsatsen: 16 785   Problemformulering och syfte: En av de våldtäkter som kvällstidningarna bevakade 2013 var en gruppvåldtäkt på en 15-årig flicka i Tensta. Den fick stor uppmärksamhet i kvällspressen efter att de misstänkta, sex jämnåriga pojkarna, friades i hovrätten. Krönikörer, debattörer och ledarskribenter vaknade till liv och recenserade det domslut många tyckte var felaktigt. Politiker engagerade sig, folk skrev på protestlistor och det var nakenprotester utanför Svea Hovrätt. Det här fallet har alltså berört många i Sverige. Hur skildrade Sveriges största kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, händelsen? Tog de någons parti? Vem var offer och vem var egentligen gärningsman? Tenstafallet väckte många frågor och ligger till grund för den här fallstudien. Brottsjournalistik upptar en stor del av kvällstidningarna, samtidigt som forskning om medier och brott är knapphändig utifrån ett genusperspektiv. Att studera hur media skriver om brott, inte minst om våldtäkter, är viktigt då människans verklighetsuppfattning i allt högre grad formas av massmedier. Syftet med den här studien var att undersöka hur offret/flickan och gärningsmännen/pojkarna framställdes i Tenstafallet i Aftonbladet och Expressen, samt om gestaltningarna stämmer överens med de myter som finns i forskningen kring gärningsmän och offer.   Metod och material: Fallstudien baserades på en kvalitativ textanalys där samtliga texter i de båda tidningarna om våldtäkten – nyhetsartiklar, ledare, debattartiklar, kolumner och krönikor – analyserades.   Huvudresultat: Resultaten av denna studie visar att varken offret eller gärningsmännen beskrevs särskilt ingående, samt att rapportering om våldtäkter förändrats. Offret får ingen skuld i det inträffade och gärningsmännens skuld pendlar från att vara framstående i början av fallet till att vara mindre i slutet. De frias dock aldrig helt av media trots att de friats av hovrätten. I slutet av medierapporteringen är det hovrätten och hela samhället som är skurken. Hovrätten, som har gjort en felaktig bedömning och inte ställer sig på flickans sida, och samhället som har dåliga lagar och inte förmår hjälpa pojkar som kan göra sådana här saker. Att kritiskt granska och lyfta fram varför hovrätten har gjort den här bedömningen görs inte i många artiklar.   Nyckelord: Journalistik, våldtäkt, offer, gärningsman, Aftonbladet, Expressen, genus, brott, kvällstidning, kriminologi.

Denna uppsats är baserad på kvalitativa intervjuer med personer som säljer sexuella tjänster på internet. Syftet med uppsatsen har varit att ta reda på hur dessa personer upplever och resonerar kring sin trygghet och otrygghet i samband med sexsäljandet. Jag ville också se om det var vissa mötesplatser som ansågs som mer säkra i samband med kundträffar, om sexsäljarna hade några säkerhetsstrategier och om de hade erfarenhet av sexarbete på andra arenor än internet. Vidare ville jag ta reda på huruvida de resonerar kring offerskap i förhållande till sexsäljandet och analysera känslan av trygghet/otrygghet i förhållande till kön. Studien visade att personerna använder sig av olika typer av säkerhetsstrategier i sitt arbete. Studien har visat att känslan av trygghet och otrygghet är otroligt individuell, liksom var man föredrar att möta kunder, vad man har för säkerhetsstrategier, och vad man har för tankar om offerskap. / This essay is based on qualitative interviews with people who are selling sexual services on the internet. The aim of the essay was to find out how these people experience and how they reason about their safety regarding sexwork. I also wanted to know if certain meeting points were seen as more safe than others while meeting the customers, if they had any safety strategies and if they had sold sex on other places than via the internet.The essay revealed different safety strategies among the sex workers, partly about where they prefer to meet the customers, but also the pre-work some are doing before meeting the customers.The essay has showed that the feeling of safety is very individual, as well as where one prefer to meet the customers, what kind of safety-strategies one has, and what thoughts one has about victimhood.

Skolan är en fördelaktig plats att bedriva brottsförebyggande arbete på. Men ansvaret ska inte bara behöva ligga på skolans axlar. I denna uppsats diskuteras lokal samverkan mellan skola och polis som ett exempel på brottsförebyggande arbetssätt. Denna studie är gjord på en av grundskolorna i ett av Helsingborgs riskområden. Uppsatsen ämnar att ge grundskolepersonalens bild av hur de: 1) upplever den nuvarande samverkan med polisen och 2) uttrycker önskan för hur de skulle vilja att samverkan såg ut. Studien har utförts hjälp av en kvalitativ webenkät. Resultatet visar att nuvarande samverkan är minimal eller icke existerande. Deltagare i studien har uttryckt en vilja om samarbeta med polisen, men utan resultat. Något som resultatet visar beror på faktorer både från skolans och polisens sida. För att få en samverkan att fungera pekar litteraturen på att struktur, god kommunikation och engagemang behövs. Vidare kan man genom gemensamma mål skapa ett långsiktigt hållbart brottspreventivt arbete. I slutdiskussionen argumenteras hur Helsingborgs riskområden skulle gynnas av närmare samverkan mellan skola och polis. Vid fortsatta studier på området rekommenderas fokus på polisens perspektiv på brottsförebyggande samverkan med skolan i Helsingborgs riskområden. / The school is an advantageous place to conduct crime prevention. However the responsibility should not only be on the shoulders of the school. This paper discusses local collaboration between school and police as an example of crime prevention practices. This study is conducted at an elementary school in one of Helsingborg's risk areas. The aim is to give a picture of how the elementary school employee 1) experience the current collaboration with the police, and 2) how they would like the cooperation to be. The study has been conducted using a qualitative web survey. The result shows that current collaboration is minimal or non-existent. Participants in the study have expressed their willingness to cooperate with the police, but without any results. Something that the results shows to be due to factors both by the school and the police. In order to make an interaction work, literature points to the need for structure, good communication and commitment. Furthermore, through common goals, a long-term sustainable crime-prevention work can be reached. The final discussion argues how Helsingborg's risk areas would win on a closer cooperation between the school and the police. Further studies in the field recommend focusing on the police perspective on crime prevention cooperation with the school in Helsingborg's risk areas.

Illegal fildelning är ett världsomfattande problem som har skapat heta debatter i många länder. I Sverige är den illegala fildelningen ett vanligt förekommande fenomen. För att komma till rätta med denna verksamhet har vår egen upphovsrättslag uppdaterats och den omdiskuterade IPRED-lagen införts. Trots detta är företeelsen illegal fildelning fortfarande vanligt förekommande i dagens Sverige. Den här studien har haft som syfte attundersöka varför personer fortfarande fildelar samt vad som skulle få dem att sluta med dennaverksamhet. Resultatet av studien visar bl a att man inte upplever risken för upptäckt och straff som stor. Gratis tillgänglighet av digitalt material på nätet i kombination med dagens snabba och smidiga bredbandsuppkopplingar inbjuder också till fortsatt fildelning. Två kriminologiska teorier; Situationell handlingsteori och Rutinaktivitetsteorin framkommerur denna kvalitativa studie som förklaring till fildelarnas handlande. Utifrån fildelarna självaskulle illegal fildelning kunna fås att upphöra om det infördes fler lagliga alternativ för ”streaming” (strömning) av media eller om kostnaderna för digitalt material på Internet sänktes till en lägre och rimligare nivå. Studien visar således varför den illegala fildelningen fortfarande är vanligt förekommande samt redovisar också några alternativ till den illegala fildelningen. En handling som har gjorts straffbar och därmed en stor del av vår befolkning kriminell.

The aim of the essay was to see what the population thought were reasonable punishments for different crimes and to see if there were influences that influenced these views. The method used was a quantitative survey. One of the most important findings was that crimes resulting in physical harm generally had high proportions who wanted more severe punishments. Another important result was that the crimes that youth often commit had a very large proportion who favored lighter sentences. Regarding the abolition of the youth discount, a majority were positive, a relationship could be discerned where the youth of legal age were less positive than those who were not of legal age. Finally, the youth considered that their opinions are influenced by friends and parents, but no relationship between this influence and opinions could be discerned. / Syftet med uppsatsen var att se vad populationen tyckte var rimliga straff för en rad olika brott och att se om det fanns influenser som påverkat dessa åsikter. Metoden soanvändes var en kvantitativ enkätundersökning. Ett av de viktigaste resultaten var att brott som resulterar i fysisk skada generellt hade höga andelar som ville ha strängare straff. Ett annat viktigt resultat var att de brott som ungdomar ofta begår hade en mycket stor andel ungdomar som förespråkade lindrigare straff. Gällande slopandet av ungdomsrabatten var en majoritet av ungdomarna positiva, ett samband kunde urskiljas där de myndiga ungdomarna var mindre positiva än de som inte var myndiga. Slutligen ansåg ungdomarna att deras åsikter påverkas av vänner och föräldrar, däremot kunde inget samband mellan denna påverkan och åsikter urskiljas.

Syftet med studien är att undersöka hur de två kvinnliga huvudkaraktärerna, prinsessan Aurora och den onda fen Maleficent framställs som offer och/eller gärningspersoner i Törnrosa (1959) och Maleficent (2014). Det teoretiska ramverket består av Nils Christies idealtyper och begreppet normativ femininitet. Med hjälp av tidigare forskning främst bestående av skildringar av kvinnliga karaktärer i populärkultur, samt ett semiotiskt angreppssätt studeras bland annat färger, vinklar, och ljus för att komma åt underliggande föreställningar om offer- och förövarskap liksom om gott och ont. Studiens resultat och analys visar att karaktärerna framställs mer idealiskt och stereotypt när det kommer till offer- och förövarskap i Törnrosa medan dessa givna och distinkta positioner luckras upp allt mer i Maleficent. I Maleficent tenderar de normativa och idealiska rollerna istället att frångås och bli mer flytande, framförallt sett till Maleficent som karaktär, och ett görande av en avvikande femininitet synes i högre utsträckning hos båda karaktärerna. Vidare förstås studiens fynd och slutsatser i en bredare kontext och visar på samhällets till viss del förändrade syn på kvinnor och femininitet, samt offer- och förövarskap.