No description available.

SAMMANFATTNING   Lina Högemark ”Jag bor på Spanien” En studie om hur tvåspråkighetsutvecklingen av det svenska språket kan se ut i Spanien   “I live at Spain” A study on the bilingual development of the Swedish language might look like in Spain   Antal sidor: 47     Studiens syfte är att belysa olika aspekter av tvåspråkighet och ge en fördjupad kunskap inom ämnet. Den empiriska studien syftar till att se hur fyra olika pedagoger som undervisar i svenska i Spanien ser på tvåspråkighet och vad som krävs av pedagoger och föräldrar för att det svenska språket skall utvecklas. Stort intresse ligger i huruvida ett språk måste introduceras före en viss ålder för att utvecklas optimalt samt om det finns några generella språkfel och bakomliggande orsaker till detta fenomen. Observationer med två svensk/spansktalande barn har utförts för att ge studien en djupare inblick i ämnet. Resultatet från observationerna ger en fingervisning om hur olikartad språkutvecklingen kan se ut hos två barn och pekar på att varje barn och varje situation är unik. Därför går det inte att återge en generell bild av hur tvåspråkighet ”ska” se ut. Komplexiteten med tvåspråkighet diskuteras. Nyckelord: kritisk period, kodväxling, övergeneralisering och anomi

Syftet med studien är att analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning. Resultatet av datainsamlingen har analyserats utifrån Faircloughs tredimensionella modell som används i kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen visar att trots att lärare arbetar på samma skola kan arbetet med bedömning se mycket olika ut. Tidigare läroplaner lever kvar i undervisning och bedömning samt i de skriftliga omdömenas kommentarer. De nu gällande styrdokumenten ger också stort tolkningsutrymme av undervisningen vilket kan vara en förklaring till att lärare kan fortsätta att arbeta som de alltid har gjort. I studien lyfter lärarna fram och hänvisar till ord och begrepp i styrdokumenten. Även de skriftliga omdömena förhåller sig normativt till styrdokumenten. Vidare visar resultatet att det är av stor vikt att tid ges till reflektion och pedagogiska diskussioner så att gemensamt språk utvecklas inte bara vid implementering av nya riktlinjer utan kontinuerligt i lärarnas fortsatta arbete.

Ett mindre men mer användbart försvar ställer krav på tillgänglighet och användbarhet för ingå-ende förband. Försvarsmakten tog 2005 fram Spårbarhetsmodellen som ett verktyg för att säker-ställa rätt resurser på rätt plats och även som ett sätt att styra ambitionsnivåer. Resursen brosystem är en viktig del för att kunna lösa ut Försvarsmaktens krav på insatsförmåga och lösandet av för-svarsuppgifter enligt Spårbarhetsmodellen. Frågan är då om det finns balans mellan uppgifter och tillgängliga resurser?I uppsatsen analyseras vilket behov av brosystem som finns kopplat till uppgifter, doktriner och reglementen. Vidare så visas vilken tillgänglighet som finns avseende brosystem i nu gällande organisation. Genom att följa spårbarhetsmodellens uppbyggnad kan vi i uppsatsen följa För-svarsmaktens uppgifter som de ställs av statsmakten hela vägen ner till leverans av resursen brosy-stem.Uppsatsens resultat visar vilka krav som ställs på resursen brosystem för att understödja manöver-förbandens lösande av insatsförmågor vid ett väpnat angrepp. Härvid redovisas ett krav på till-gänglighet och förmåga med Logistik-, understöds – och anfallsbrosystem. Uppsatsens redovisade resultat visar att det finns en differens angående tillgänglighet och behov av brosystem i dagens organisation. Det finns inte bara en skillnad i antalet broar utan mer allvarligt är att befintliga brosystem inte är optimerade att lösa uppgifter över hela operationsområdet. Det som sticker ut mest är bristen på anfallsbroar vilket kan innebära att ett 3,5 meters dike stoppar manöverförban-den då förmåga till broslagning i hög hotmiljö saknas. Detta utgör en kritisk sårbarhet och är gränssättande för hur vi kan lösa tilldelade uppgifter vid ett väpnat angrepp mot Sverige.

The aim of this study is to apply a power perspective upon textbooks used in the upper secondary school course of Swedish as a second language 3. Three different textbooks have been analysed from three perspectives regarding content, addressivity and activities. The analysis focuses firstly on to which extent and in which way the textbook authors connect language use on the basis of gender, social background and cultural belonging to aspects of power. Secondly, the ways in which the textbook authors invite pupils to negotiate about actualized conditions are examined. Ultimately, the balance between the four orientations constituting Janks (2010) interdependent framework for critical literacy education is described based on the textbooks’ tasks. The result shows that social background is prominent when two of the textbooks write about connections between language and power, whereas gender is assigned a marginalized position in all textbooks. The connections to power are mainly made by emphasizing the importance of mastering the dominant language, described as key to linguistic and cultural capital. The textbook authors often engage the pupil’s as well as external voices in their texts and rarely ascribe themselves roles of authorities. Regarding the framework for critical literacy, a problematic imbalance is caused by the lack of tasks that engage pupils in activities aiming to redesign their worlds in terms of social action.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur spelbolag på den svenska spelmarknaden kommunicerar ansvarsfullt spelande och vad det innebär för deras positionering i samhället, samt om det finns skillnader mellan reglerade och oreglerade spelbolags kommunikation om ansvarsfullt spelande. Med reglerade spelbolag avses aktörer som har statlig licens att bedriva spelverksamhet i Sverige och kontrolleras av svenska myndigheter. Med oreglerade spelbolag avses aktörer som baserat sin verksamhet utanför Sverige och därmed inte regleras av svenska myndigheter. För att undersöka detta bygger uppsatsens metod på en kombination av den systemisk-funktionella grammatiken (SFG) och Faircloughs kritiska diskursanalys. Uppsatsen är i grunden språkvetenskaplig och lägger därför stor vikt vid att analysera materialets systemisk-funktionella grammatik. Materialet består av fyra webbtexter som informerar om ansvarsfullt spelande, vilka är hämtade från fyra olika spelbolag. Av de fyra texterna är tre publicerade av oreglerade spelbolag och en av ett reglerat spelbolag, vilket är Svenska spel. Resultatet har visat att framför allt de oreglerade spelbolagens texter stödjer sig på en markandsföringsdiskurs och att spelbolagen i sina texter lägger mycket fokus på att framhäva vad de gör för att minska negativa aspekter av spelande. Vidare använder spelbolagen genomgående typiskt säljande kommunikationsstrategier när de presenterar kostnadsfria tjänster och funktioner som sägs motverka spelmissbruk. Resultaten visade även på ett par tydliga skillnader mellan de oreglerade spelbolagens texter och det reglerade spelbolaget Svenska spels text. Svenska spels text stödde sig till exempel inte lika mycket på en marknadsföringsdiskurs som de oreglerade spelbolagens texter och visade sig även använda ett mer distanserat tilltal och omtal än de andra spelbolagen. Avslutningsvis har resultaten diskuterats mot bakgrund av faktorer i samhället som kan påverka spelbolagens kommunikation. Ett exempel på en sådan faktor är en pågående statlig utredning som undersöker hur den svenska spelmarkanden skulle kunna förändras genom lagändring.

I den här uppsatsen har jag studerat hur Försäkringskassan, kunden och relationen mellan dem konstrueras på den offentliga webbplatsen under perioden september - december 2015. Det teoretiska ramverket med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och socialkonstruktionostiskt perspektiv har tillsammans med tidigare forskning belyst hur sociala kategorier av identiteter och roller konstrueras samt vilken betydelse detta har för relationen mellan Försäkringskassan och kunden. I studien framträder implicita kategoriseringar av identiteter och roller som har konstruerats i motsatsförhållande mellan kunden och Försäkringskassan, men också en otydlighet kring ansvar som tillskrivits de båda aktörerna. Analysen visar även att konstruktionen av kundens och Försäkringskassans identitet och roll möjligen följs av den samhällsutveckling som nu sker med en ökad digitalisering och ett behov av att regelverken inom trygghetssystemen anpassas i enlighet med den digitala ekonomin samt att myndigheten är med och bidrar till en utveckling av det nya digitaliseringssamhället.

IT-branschen är ett starkt mansdominerat område där väldigt få kvinnor befinner sig. Ur ett jämställdhetsperspektiv är detta ett problem, speciellt med tanke på att IT-branschen ofta beskrivs som framtidens bransch. I denna undersökning har vi valt att undersöka dessa få kvinnor som finns i IT-branschen och hur de konstruerar sin identitet. Närmare bestämt har vi undersökt kvinnliga programmerares identitetskonstruktion. Metoden som vi har använt oss av är kritisk diskurspsykologi. Därtill har vi valt att utgå från ett genusperspektiv med en samling teoretiska begrepp som hör till eller kan kopplas till detta perspektiv. Vi har använt oss av teorier om socialt kön och makt av Butler, Foucault och Connell. I resultatet kom vi fram till fyra teman som innefattade tre subjektspositioner och dess tolkningsrepertoarer och ett ideologiskt dilemma. Det första temat heter originalitetens glädje och handlar om hur kvinnorna konstruerade sin identitet som unik och fördelaktig på arbetsmarknaden. Det andra temat kallade vi multipla ideal och pekar på de förväntningar kvinnorna menar att de måste leva upp till som kvinnlig programmerare. Det tredje temat heter den kritiska rösten och handlar om hur kvinnorna blir negativt särbehandlade och väljer att reagera på detta antingen genom att göra motstånd eller att anpassa sig. Det sista temat heter primadonna eller utstött och handlar om det ideologiska dilemma som skapas när kvinnorna beskriver sin identitet som kvinnlig programmerare både som en unik fördel på arbetsmarknaden men även som en orsak för negativ särbehandling.

Styrning av medborgarnas hälsa har skett under lång tid i det svenska samhället, både inom skolan och andra områden. Hur denna styrning har sett ut och vad den har syftat till har dock varierat under årens lopp (Olsson 2009, Ljunggren 1999 m.fl.). Forskning (Öhman 2007, Stoltz 2009, Greco 2009) visar att dagens övergripande hälsoarbete samt skolans undervisning i ämnet idrott och hälsa kan ses som ett led i en styrningspolitik som är inriktad mot att individen förväntas handla utefter samhällets norm. Hur undervisningen bedrivs färgas därmed inte bara av politiska beslut utan det sker också en yttre påverkan från många delar av samhället. Ämnet idrott och hälsa kan uppfattas ha en diffus inriktning och har fått en krympande del av timplanen (Stråhlman 2001). Föreningsidrotten har under senare år haft en stor påverkan på ämnets utformning (Sandahl 2004).Studiens syfte är att analysera hur riksdagspartierna konstruerar ämnet idrott och hälsa i grundskolan samt vilken styrningspolitik dessa konstruktioner ger uttryck för. Detta görs genom en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell av sex riksdagspartiers aktuella dokument i ämnet. I analysen används Foucaults teorier om hur undervisning kan användas som maktmedel för att styra eleven, subjektet, mot ett bestämt mål.Resultatet visar på en vilja hos samtliga partier att elevernas fysiska aktivitet under skoltid bör öka. Motiven till varför den bör öka skiftar mellan partierna, från att förbättra den fysiska hälsan, öka jämställdhet mellan könen, förbättra skolresultaten till att skapa ett jämlikare samhälle. Analysen visar på paralleller mellan partiernas konstruktioner av ämnet idrott och hälsa i grundskolan och partiernas ideologier. De analyserade texterna uppvisar tecken på den styrningspolitik som betecknas governmentality, det vill säga att ämnet idrott och hälsa bör användas för att eleverna ska förmås sträva mot samhällets norm.

Detta är en sociolingvistisk undersökning av svensk skönlitteratur inom genren kriminalfiktion. Undersökningen är indelad i tre olika analyser som belyser olika delar av det valda materialet, två böcker inom genren kriminalfiktion. Den första analysen är en berättarteknisk analys baserad på dramaturgiska begrepp och principer. Vi undersöker dels vilka berättartekniker som används i de valda böckerna, dels hur rollistan är uppbyggd i respektive bok. Den andra analysen är en genusteoretisk analys av genus i det valda materialet och personerna som förekommer i texten. I den första delen av genusanalysen diskuterar vi olika aspekter av kön och genus som förekommer i respektive bok. I den andra delen undersöker vi på vilket sätt personernas egenskaper är könskodade och hur de förhåller sig till stereotyper. Den tredje analysen är en kritisk diskursanalys som undersöker vilka diskurser som förekommer i böckernas teman. Temana är valda från böckernas undertexter och är därmed inte konkret utskrivna i texten. Den undersöker också vilka maktrelationer det finns mellan diskurserna inom ett tema och hur motsvarande diskurser fungerar i samhället samt vilken maktrelation som förekommer mellan läsaren och boken.