Det är väl känt att mediebranschen befinner sig i en tid av förändring. Tidningsredaktionernas ekonomiska situation har blivit allt sämre, och såväl frilansarvodena som andelen fasta anställda har minskat. När journalistiken inte betalar sig, kan frilansjournalister tvingas till alternativa ekonomiska lösningar. Sidouppdrag inom pr är en variant på sådana.  Syftet med vår studie var att ta reda på vilka incitament som fanns för att som frilansjournalist börja ta pr-uppdrag, samt hur de tillfrågade förhöll sig till sina dubbla yrkesroller. Vi ville även ta reda på vilka etiska dilemman frilansjournalister som tar pr-uppdrag möter, och om de upplever att de bryter mot den journalistiska yrkeskodexen. Vidare ville vi få en bild av vad de tillfrågade tror om utvecklingen av denna gränsöverskridande verksamhet. Vår teoretiska ram bygger på forskning kring objektivitetsbegreppet, journalisters ideal, allmänhetens förtroende för pr, samt kritisk-teoretisk forskning om mediebranschens utveckling. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats. Sex stycken frilansande kvälls- och dagstidningsjournalister som tar sidouppdrag inom pr har intervjuats. Deras svar har tematiskt analyserats med inspiration från hermeneutiken.   Studien visar att frilansjournalister i regel har ett förhållandevis pragmatiskt synsätt på sina dubbla verksamheter. Det är av ekonomiska skäl de tar sidouppdrag inom pr. Frilansjournalister håller dock sina journalistiska yrkesideal högt, och hävdar själva att de inte har några problem med att separera sina dubbla yrkesroller. Respondenterna hävdar att de själva sällan står inför några etiska dilemman, eftersom de ämnen vilka de gör pr för är såpass harmlösa. Vad gäller deras syn på framtiden är de alla överens om att gränsen mellan vem som är journalist respektive pr-konsult kommer att bli alltmer diffus. I en tid då journalistiken inte betalar sig tvingas journalisterna till att ta sidouppdrag av den här typen, vilket i sin tur kan ge anledning att ifrågasätta deras ställning som objektiva.

Syftet med denna studie är att undersöka hur historieläroböcker på gymnasiet skildrar Västerlandet jämfört med övriga världen. Läroböckerna är en viktig kunskapsförmedlare i skolan, särskilt i ämnet historia. En kritisk lingvistisk metod har använts för att studera relationen mellan Västerlandet och den övriga världen i historieläroböcker och upptäcka perspektiv och ideologiska budskap som inte är uppenbara från början. Resultatet visar att de icke västerländska samhällena får väldigt liten plats i historieböckerna vilket gör att många centrala världshistoriska skeenden inte berättas och boken blir då delvis eurocentrisk genom att de centrala världshistoriska ögonblicken för det mesta tillskrivs Västerlandet. Eurocentrisismen upprätthåller Västerlandets hegemoni genom att förfalska en historia som påpekar västs skiljaktigheter mot Österlandet. De undersökta historieläroböckerna kan sägas upprätthålla Västerlandets hegemoni genom att undvika att skildra historia om Österlandet. Läroböckerna tillskriver även felaktigt världshistoriska ögonblick till Västerlandet vilket forskare menar är typiskt för en eurocentrisk historieberättelse. Exempelvis den industriella revolutionen i Storbritannien, jordbruksrevolutionen i Europa under medeltiden och upptäckten av och resandet runt Afrika är något som enbart hänförs till Västerlandet istället för att även Österlandets betydelse påpekas. De undersökta läroböckerna förmedlar inte en mångsidig historia vilket försvårar skolans arbete med olikheter och mångfald. Historieundervisningen behöver något eller någon som kan problematisera och komplettera innehållet i böckerna för att ge en mer korrekt och mångsidig bild av historien.   Vid en jämförelse av resultaten av analysen av de undersökta läroböckerna med tidigare forskning ger denna studie ändå stöd åt tesen att historieläroböckerna i mindre utsträckning än tidigare är eurocentriska och att läroböckerna långsamt anpassas till modern forskning, åtminstone när det gäller eurocentrism.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SJ kommunicerar ut rätten till restidsgaranti till sina kunder via informationstexter publicerade på SJ.se. Detta gör jag genom att bland annat besvara frågorna: hur tilltalas mottagarna i texterna och på vilket sätt speglar texterna SJs policy som samhällsaktör, SJs roll inom allmänservice och som affärs- och vinstdrivande företag, sett i ljuset av de senaste årens avreglering av statliga företag i monopolställning. Som metod använder jag mig av Faircloughs kritiska diskursanalys och den interpersonella analysen. Materialet består av totalt tre texter från SJ som berör restidsgarantiersättningen. Resultatet visar att SJ växlar röstläge mellan att vara personlig och opersonlig. Inledningsvis speglas SJs kommunikation av ett personligt tilltal där SJ är ”vi” med resenären. Men ju längre texterna vecklar ut sig blir omtalet allt oftare ”SJ”,och ”vi”- omtalet används de gånger SJ framställer sig i positiv dager. Analysen av språkhandlingar visar att såväl text 1 som text 2 är påståendetunga. Många av påståenden är realiserade som erbjudanden där det går att urskilja två typer av erbjudanden: villkorserbjudanden och villkorslösa erbjudanden. Avslutningsvis diskuteras hur väl anpassade SJ är i sin roll som affärs- och vinstdrivande företag. Analysen tyder på att de många åren som statligt verk fortfarande verkar ha lämnat kvar spår i hur SJ kommunicerar.

Intresset för denna studie började med tanken på musik som social rörelse och på vilket sätt detta medium framställer en verklighet av sociala problem och orättvisor. Denna studie om kvinnliga hiphop artisters musiktexter ämnar att lyfta fram hur olika diskurser produceras och reproduceras, förhandlas, utmanas och förändras, hur verkligheten konstrueras i texterna samt vilka möjliga subjektspositioner banar de identifierade diskurserna i musiktexterna väg för. Det är främst genom dessa subjektspositioner som kvinnor kan identifiera sig med. Undersökningen består av en kritisk diskurspsykologisk analys av musiktexter för att kunna genom ett mikroperspektiv fokusera på den mer närliggande lokala diskurserna samt använda metodens tre huvudbegrepp; tolkningsrepertoarer, ideologiska dilemman samt subjektspositioner. Genom min frågeställning: Hur konstrueras verkligheten i kvinnliga hiphopartisters musiktexter kommer det empiriska materialet belysa en upplevd verklighet genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar att de kvinnliga artisternas upplevda verklighet innehåller sociala problem med relationssvårigheter, kärlek, styrka och vänskap i fokus.

Syftet med vår studie är att lyfta fram hur media beskriver en person som utför en självmordsattack. Själva utgångspunkten i studien är det terrorattentat som den 11 december 2010 drabbades Sverige, då självmordsbombaren Taimour Abdulwahab utlöser en hemmagjord bomb mitt i centrala Stockholm. Vi har gjort en kvalitativ studie, metoden som vi har använt oss av för att analysera vårt material är kritisk diskursanalys, materialet består av nyhetsartiklar från två dagstidningar och två kvällstidningar. Resultatet visar på att beskrivningen av Taimour Abdulwahab som en idealisk gärningsman är allra vanligast. Det finns beskrivningar av Taimour Abdulwahab som det idealiska offret i vårt material men dessa är inte särskilt många till antalet och det är heller ej lika målande eller skiftande i sina beskrivningar. Ytterligare en slutsats som vi kommit fram till är att man i några fall valt att beskriva honom utifrån ett mer neutralt perspektiv, varken som gärningsman eller offer. Vi har valt att kalla den beskrivningen för ”Amatören”.

No description available.

Abstrakt Den här studiens syfte har varit att undersöka det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmågor eleverna får med sig. Undersökningen bygger dels på elevrapporter, dels på fotografier som tagits under projektets gång. Studien fokuserar på den estetiska lärprocess eleverna själva beskriver och söker svar på vad eleverna anser att de har lärt sig. Studiens titel ”Lite flum har ingen dött av, eller?” anspelar på de an-taganden som påstår att skolan av idag är en skola där man inte lär sig någonting på grund av att undervisningen är ”flummig”. Den här studiens utgångspunkt är, att den form av undervis-ning som anses ”flummig” – där flum ofta är liktydigt med mjuka värden som kan kopplas till vekhet varifrån det inte är långt till att förknippas med slapphet – innehåller viktiga lärande-aspekter. I mitt arbete utgår jag från socialkonstruktionism som teori och diskursanalys som metod, genom att använda mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Med hjälp av den kritiska diskursanalysen söker jag belysa de diskurser som framträder i materialet samt beskriva hur elevernas egen diskursiva praktik ser ut.Studiens resultat visar att det arbetssätt Stockholms Bild- och formklasser bedriver med ett fokus på estetiska lärprocesser, bidrar till att elever upplever att de skaffar sig ett fördjupat lärande med bestående kunskaper och förmågor.

Sverige rankas år 2011, enligt United Nations Development Program, som världens mest jämställda land.Mediautgör emellertid en arena som är kritiserad och anklagad för att förmedla en bild av kvinnan som innebär att hennes kropp och utseende är allt. I den här uppsatsen används en kritisk diskursanalys för att belysa hur diskursiva processer, i ett medialt material, kan uttydas lingvistiskt och hur dessa processer utgör ett socialt problem. I detta integreras en analys av vilka subjektspositioner som erbjuds läsaren av detta material. Materialet som varit föremål för analys är den svenska versionen av månadsmagasinetCosmopolitan, som säger sig tillhandahålla en formel för framgång i livet för unga tjejer. Diskurser som är involverade i det sociala problem somCosmopolitansrepresentationer av kvinnan utgör är: heterosexualitet som enda möjliga sexualitet, postfeminism och konsumism. Dessa formar representationer av en kvinna som är beroende av män, men också hävdar sin självständighet - vilken hon demonstrerar med hjälp av konsumtion.

The purpose of this study is to investigate whether the schools’ pupils have the capacity to understand societal change through social consciousness. In order to investigate that a theory has been developed specifying what social consciousness means and how it is used. The theory has been used as a tool in an ideology critical analysis of the steering documents on which the schools’ work is based. The results of the study show difficulties when it comes to providing the prerequisites which are necessary to create social consciousness among the pupils in school today. Subsequently, the pupils acquire an instrumental view of how democracy operates and therefore lose the comprehension of the intrinsic meaning of democracy itself.

I uppsatsen undersöks hur genetiska grödor uppfattas i sammanhanget av dem som en lösning på hungerfrågan. Analysens material består av artiklar publicerade i svensk dagspress från januari 2008 till och med november 2011. De artiklar som ingått i studien har alla berört hungerfrågan och hur gentekniken kan påverka denna. I uppsatsen har analysmetoden kritisk diskursanalys använts, denna har kompletterats med biopolitiskt teori. Frågeställningar i uppsatsen var;Vilka diskurser finns i tal om GMO som lösning på hungerfrågan? Hur konstrueras dessa diskurser? Hur kan dessa diskursers effekter på samhället förstås ur ett biopolitiskt perspektiv?Analysen visar att det råder en motståndsdiskurs mot GMO som lösning på hungerfrågan och en förespråkande diskurs. Den förespråkande diskursen har konstruerats genom en mängd möjlighetsdiskurser om GMO. Motståndsdiskursen har konstruerats genom riskdiskurser, men även möjlighetsdiskurser i form av ekologiska diskurser och diskurser om välfärd. Ur ett biopolitiskt perspektiv framstår inte den genmodifierade grödans vara eller icke-varande som fullt så betydelsefull för hungerfrågan som låts påskina i texterna, istället framstår biomakten som avgörande för hungerfrågan. Då Foucault menar att orättvisor, ojämlikhet och segregation är en del av biomakten (2002:142) därigenom kan frågan ställas om existensen av GMO eller dess motstånd löser hungerfrågan.