Alkohol är en stor del av den svenska kulturen på många olika sätt. Utifrån en kvalitativ innehållsanalytisk metod undersöker denna studie hur artisterna Plura Jonsson och Kikki Danielsson representeras i relation till alkoholbruk i artiklar. Syftet med studien är att kartlägga likheter och skillnader i representationerna och diskutera dem ur ett genusperspektiv, i avseende att öka förståelsen för vilka normer som (re)produceras kring alkoholbruk i media, och på vilka sätt det sker. I undersökningen studeras hur de gestaltas, vilka egenskaper de tillskrivs, vilka likheter och skillnader som förekommer och resultaten tolkas sedan ur ett genusperspektiv. Teorier som studien grundar sig på är representationsteori, genusteori med fokus på genussystemet, teori om femininitet och maskulinitet samt teori om stereotyper. Materialet består av totalt sex onlineartiklar från tidningen Expressens webbsida, artiklarna ingår i nöjesgenren. Metoden som används är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, med fokus på kritisk lingvistik och lexikal analys. Utöver det görs en kompletterande semiotisk bildanalys. Resultaten visar att det finns likheter i form av att de båda delvis gestaltas i negativa termer i relation till alkoholbruket. Men att skillnaderna är fler och består av en i högre grad negativ gestaltning av Danielsson än av Jonsson. För henne är det farligt, dåligt, oacceptabelt och för Jonsson är det mer normalt och godtagbart. Slutsatser som dras är att artiklarna genom vokabulär, lexikal stil och bild (re)producerar normer kring Danielssons och Jonssons alkoholbruk vilka präglas av genussystemets idéer om kvinnligt och manligt. Det förekommer till viss del stereotypa drag i vilka egenskaper de tillskrivs med undantag för några få aspekter.

I denna uppsats undersöks det visuella materialet i ett läromedel för GRNSVA. Målet med undersökningen har varit att kunna urskönja både till vilken mängd vita respektive icke-vita kroppar syns i det visuella materialet samt vilken roll de tilldelas i bildmaterialet. Utifrån insamlade data har en både kvantitativ och kvalitativ analys gjorts med hjälp av kritisk diskursanalys. Resultatet visar att vita kroppar är överrepresenterade i det undersökta materialet. Utifrån detta resultat kan slutsatsen dras att läromedel i sig och val av läromedel kräver mer granskning och analys för att lärare ska kunna göra genomtänkta val för sina elever.

Studiens syfte är tudelat. Dels undersöks vilka religionsvetenskapliga förståelser som framkommer i samtida svenska läroböcker på gymnasial nivå. Dels undersöks vilka eventuella implikationer denna förståelse kan få för elevernas förståelse av religion utifrån kritisk religionsvetenskap och didaktisk forskning. För att analysera läroböckerna används kritisk diskursanalys, huvudsakligen Norman Faircloughs trestegsmodell, för att analysera läroböckerna medan eventuella implikationer av läroböckernas framställningar av religion undersöks med hjälp av ett kritiskt religionsvetenskapligt perspektiv. Resultatet visar skillnader mellan läroböckerna samtidigt som några centrala och generella diskurser återspeglas i merparten av det undersökta materialet. Studien visar att de undersökta läroböckerna utgår från en kristocentrisk begreppsapparat och presenterar religion utifrån en luthersk förståelse. Religionsfenomenologiska och essentialistiska perspektiv framträder huvudsakligen i läroböckerna, även om kritiska ansatser också förekommer om än i mindreutsträckning. Dessutom används kategoriseringar i form av ”abrahamitiska religioner”, ”asiatiska religioner” och ”världsreligioner” på ett, för det mesta, oproblematiserat sätt. Religionsvetenskaplig teori och metod förekommer sällan explicit vilket skulle kunna resultera i en avsaknad av förståelse för hur läromedlens material producerats. Undersökningen ifrågasätter om och hur religionsvetenskapliga syften kan kombineras medreligionskunskapsundervisningens och skolans övergripande syften.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur olika litteraturdidaktiska val främjar alternativt begränsar gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Valet av ämne grundar sig i de motstridiga formuleringarna mellan läro- och ämnesplan gällande elevens förmåga att kritiskt granska och vems ansvar det är att främja utvecklingen av denna förmåga. Valet av ämne grundar sig även i vår syn på critical literacy som en essentiell förmåga i ett pluralistiskt samhälle. Genom litteratursökning har tio källor, efter relevans- och kvalitetsgranskning, valts ut. Källorna innefattar både svensk och internationell forskning med fokus på svenskämnet respektive modersmålsundervisning. Genom tematisk analysmetod har vi analyserat materialet och förhandlat fram fyra teman. Resultatet visar att det finns en koppling mellan didaktiska val och gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Slutresultatet visar bland annat att huruvida eleverna erbjuds tolkningsutrymme är en avgörande faktor för främjandet av gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. Att ställa öppna frågor som inte implicerar ett givet svar öppnar upp för elevernas olika tolkningar och kan således vara ett didaktiskt val som främjar utvecklandet av critical literacy. Litteraturdidaktiska val som fokuserar på färdighetsövningar och kunskapsreproduktion som inte ger eleverna utrymme att tänka kritiskt begränsar däremot gymnasieelevers utvecklande av critical literacy. En annan begränsande faktor är undervisning som baseras på normerande uppfattningar om vad eleverna behärskar. Slutligen uppmanar vi till vidare forskning på ämnet.

Genom kritisk diskursanalys syftar det föreliggande examensarbetet till att undersöka hur den litteraturhistoriska epoken upplysningen framställs i tre läroböcker som riktar sig till de studieförberedande programmen i gymnasieskolan. Syftet är vidare att undersöka i vilken utsträckning läroböckerna har en didaktisk potential att utveckla elevers kritiska förmåga. Resultatet visar att såväl urval som innehåll i de analyserade läroböckerna domineras av vita, västerländska manliga författare. Resultatet visar vidare att läromedelsförfattarnas framställning av materialet tyder på en låg didaktisk potential att utveckla en kritisk förmåga. Slutligen visar analysen att uppgifterna i de valda läroböckerna präglas av utvecklingen av formaliserade, textbaserade färdigheter eller uppgifter som relaterar till elevernas erfarenheter och personliga utveckling. Eleverna erbjuds således inte möjligheten att kritiskt ifrågasätta innehållet. Genom den kritiska diskursanalysen har vi identifierat att den didaktiska potentialen att utveckla en kritisk förmåga är låg i samtliga av de analyserade läroböckerna.

This thesis examines the discourse within both national and international strategies to analyse the processes through which the seabed becomes securitized, aiming to enhance the knowledge of Seabed Warfare. Additionally, the study underscores the significance of critical undersea infrastructure (CUI) concerning national security, geopolitics, and global power dynamics.      Strategies published by France, the United Kingdom, NATO, and the EU are examined through a critical analysis based on securitization theory, merged with the WPR method. The findings uncover the necessity for resilience to confront contemporary threats, emphasizing the need for comprehensive approaches, updated strategies, evolved situational awareness, enhanced information sharing, and the development of capabilities to enable measures at significant oceanic depths.      Finally, a discursive trend emerges, addressing threats necessitates unified action, whether through partnerships, alliances, or unions. Seabed Warfare is not an isolated problem within the maritime domain, it affects and requires cross-sectoral and multidimensional solutions.

Syftet med följande undersökning är att ge ett kunskapsbidrag om hur läroböcker i Svenska 1 möjliggör för elever att utveckla förmågan att kritiskt granska texter. Undersökningen utgår från ett Critical literacy-perspektiv. Teorin som använts är en reviderad version av repertoarmodellen samt en begreppsapparat hämtad ur Critical literacy. Metoden som används är utarbetat från teorin och utgår från en form av närläsning. Resultatet visar att de undersökta läroböckerna i viss mån möjliggör för elever att utveckla förmågan att kritiskt granska texter. Studien kan bidra med information gällande kritik som rektorer och lärare kan fundera över vid val av läroböcker. / The aim of the following study is to contribute to knowledge regarding how textbooks that address the course Swedish 1 in upper secondary school enables students to develop the ability to critically examine texts. The theoretical framework in this essay have been a revised version of the four resources model and a conceptual apparatus derived from Critical literacy. The method in use is derived from the theoretical framework and a form of close reading.  The results show that the examined textbooks to some extent enables students to develop the ability to critically examine texts. The study can contribute with information regarding critique for principals and teachers to ponder regarding the choice of textbooks.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vadsom händer med dramapedagogiknär den är en tillfälligbesökare i skolangenom regeringssatsningen Skapande skola. Studien undersöker vad som händer med dramapedagogikens processinriktade arbetssätt när den ska rymmas inom en målinriktad projektverksamhet som Skapande skolavars syfte är att möjliggöra professionell konst i för-och grundskola. Med socialkonstruktionistiskansats genomförs en kritisk diskursanalys för att belysa hur dramapedagogiken konstrueras inom ramen för Skapande skola projekt. Föremål för detta arbete är studier av texter producerade av regeringen samt intervjuer av dramapedagoger med erfarenhet frånSkapande skola. Resultatet bearbetas utifrån ett maktperspektiv med stöd av Faircloughs modell för kritisk diskursanalys samt diskuteras utifrån Tönniers begrepp gemeinschaft och gesellschaft.Studien visar på att Skapande skola och dramapedagogikhar lärande som gemensam nämnare. Det är i det praktiska arbetet som Skapande skola och dramapedagogik kan hamna i maktkamp eftersom det kan saknas enighet om hur lärande definieras och iscensätts.Studien identifierar reflektion, holistiskt och transformativt lärande, fördjupande processer ochmöte genom interaktionsom dramapedagogiska nyckelord för att definiera lärande. Studien visar på att dessa nyckelkomponenter ofta försvinnernär ramarnaför Skapande skola är allt för strama.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur ADHD-medlen Ritalin, Concerta och Strattera skildras i massmedia. Specifikt studeras den töjbara gränsen mellan läkemedel och drog med avseende på ADHD-medlen. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i socialkonstruktionismen och den kritiska diskursanalysen. Sammanlagt analyserades 183 tidningsartiklar som förekom mellan 2002-2015 i åtta av de största svenska dags- och kvällstidningar. Resultatet visar att Ritalin, Concerta och Strattera konstrueras som läkemedel i massmedia genom att; 1) benämna dessa som läkemedel; 2) tilldela förespråkare för en ökad förskrivning av medlen plats på nyhetssidorna medan kritiker förläggs till debattsidorna; 3) tilldela framförallt psykiatriker som intar en biomedicinsk diskurs större massmedialt utrymme; och 4) underrapportera om biverkningar. Konstruktionen av Ritalin, Concerta och Strattera som läkemedel ska ses som en bidragande orsak till den ökade förskrivningen av ADHD-medel.

Syfte: Undersökningar visar på ett gap mellan personer som anser sig vara positivt inställda till organdonation och de som faktiskt anmäler sig till donationsregistret. Pågrund av detta är det relevant att undersöka hur organisationen Mer organdonation arbetar för att få fler positiva att också ta tiden till att anmäla sig till donationsregistret. Studiens frågeställning är följande: Vilka kommunikativa strategier använder sig Merorgandonation av? Material och metod: Materialet som ligger för grund till analysen består främst av tre affischer från kampanjen #VadVäntarDuPå, samt MOD:s hemsida. De teoretiska perspektiv som kommer anläggas på studien är främst kampanjstrategier. Vid analysen av materialet kommer kritisk retorikanalys att användas. Huvudresultat: Den kritiska retorikanalysen visade på att den främsta strategin som används är den då personliga berättelser används för att ge budskapet styrka. Det är ett resultat som är i linje med de resultat tidigare forskning visat på.