This Master’s thesis examines library courses, a relatively new form of user education. Our focus is on the pedagogical point-of-views reflected in the text in these library courses. The primary purpose of the study is to analyze the pedagogical discourse displayed in the library courses to determine if the perspective is behavioural, cognitive, constructive or socio cultural. We are investigating if the pedagogical discourse differs from course to course, and if so, how are they different? In addition we aim to find out how the pedagogical discourse in the library courses relates to university websites and governmental and legal texts, at the discursive and social practice level. As a methodological point of departure we use critical discourse, and more specifically, Norman Fairclough’s analytical model. Our conclusion is that the pedagogical discourse is behavioural, cognitive, and constructive. The socio cultural pedagogy is absent. The pedagogical discourse on the discursive and social practice level is cognitive and constructive as was the discourse in two of the library courses. The majority of the library courses had a behavioural pedagogic discourse, which was not found at the discursive or social practice level. We also found that on the discursive and social practice level the socio cultural pedagogic discourse was present. We believe that the library courses make the librarians as educators visible to the public, which could be positive for the pedagogical role of the librarian. From this point of view we find it unfortunate that the majority of the courses contains a behavioural pedagogical discourse, which according to us, mediates an obsolete pedagogical discourse. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this Master thesis is to investigate how the relation between users and librarians is affected by higher education librarians’ talk about information literacy. The thesis uses Norman Fairclough’s critical discourse analysis in analysing four articles written by Swedish higher education librarians and in answering how information literacy, users and librarians are constituted. The analysis indicate that the questions have no distinct answers, there are discrepancies between, as well as within the texts. The results of the analysis are discussed in three different aspects with regards to the implications of them to the purpose of the thesis. What the users need to learn in order to become information literate is constituted either by use of a techno-managerial discourse, with the risk of limiting the way users perceive information and thereby constituting the relation as unequal, or a democratizing discourse, with the possibility of empowering the users by pointing to information as individually and contextually dependent. How the users are to become information literate is influenced in part by a user-centred pedagogical discourse, constituting the users as variably active co-creators in the educational process, thus creating the possibility of a more equal relation. This relation is somewhat hampered by the librarians’ emphasise of their own expertise in the struggle for acceptance as a pedagogic, educating institution. With regards to why the users should become information literate the librarian is at risk of reproducing unequal and ideologically invested structures both within the library and in society at large. / Uppsatsnivå: D

Denna uppsats undersöker hur musikjournalistik framställer manliga och kvinnliga artister inom genren rockmusik i syfte att undersöka hur dessa representeras i förhållande till deras kön. Studiens material baseras på sammanlagt tio artiklar från magasinen Pitchfork och Rolling Stone Magazine. För att synliggöra maktrelationer kopplat till genus används en kritisk diskursanalys med tyngdpunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell och Roger Fowlers teori om kritisk lingvistik. Den teoretiska ramen innefattar studier om representation, språk och diskursteori samt genus, performativitet och populärkultur. Studiens resultat indikerar att kvinnor och män inom rockmusik beskrivs på olika sätt baserat på normativa föreställningar om deras kön.

Syftet med den här studien är att undersöka hur man som lärare kan arbeta med kritisk läsning av skönlitteratur inom svenskämnet för att diskutera och uppnå läroplanens värdegrundsmål. Genom mitt arbete har jag försökt svara på frågor som vad det innebär att arbeta med värdegrundsmålen i skolan, hur man kan använda skönlittertur som medel för att uppnå värdegrundsmålen, vilken typ av skönlitteratur som passar sig för ändamålet och vad kritisk läsning egentligen är och hur det kan inkluderas i undervisningen. För att kunna lyckas med detta har jag själv läst och analyserat Sargassohavet av Jean Rhys ur ett postkolonialt, feministiskt och genusvetenskapligt perspektiv och satt detta i perspektiv till läsningsdidaktik inom skolan. Resultatet visar att Sargassohavet lämpar sig väl för ändamålet, men att annan litteratur som inte har samma tydliga postkoloniala och feministiska teman också kan fungera. Den största slutsatsen som dras är att kritisk läsning snarare handlar om läsning med en efterföljande kritisk diskussion eller boksamtal. Det är troligt att svenskämnet skulle gynnas av att man införde kritisk läsning av skönlitteratur i kursplanerna då detta lämpar sig väl för att dels nå större förståelse för vad man läser, men också för att gynna arbetet mot fördomar.

Denna uppsats undersöker hur diskurser om kropp och skönhet tar sig uttryck i SVT:s tvprogram Kroppshets, samt genom vilka språkliga och visuella element kritiken mot rådande kroppsideal förmedlas i programmet. Intresset har bakgrund i fenomenet kroppsaktivism som har vuxit fram på nätet som motreaktion till kroppshets och kroppsångest. Det saknas kunskap kring hur fenomenet tar sig uttryck i television, och i synnerhet svensk television. Med utgångspunkt i feministisk medieteori och Erving Goffmans teorier om sjalvpresentation görs därför en multimodal kritisk diskursanalys på seriens första avsnitt. Resultatet visar att kroppsdiskursen till störst del tar sig uttryck genom uttrycklig ångest, ilska och negativ kroppsuppfattning. Diskurser om kroppen som instrument dominerar också det språkliga innehållet. Hela avsnittet genomsyras av en dualitet: å ena sidan synliggör den kroppar utanför normerna, å andra finns beaktandet av kvinnokroppen fortfarande kvar.

This study aims to examine how language in textbooks used in Swedish upper secondary school represent and construct gender. Three different textbooks used for the course Swedish 1 have been analyzed at a lexical level, where gender theory and critical discourse analysis constitutes the basis for the method. By comparing how often and in what context men and women are mentioned as well as evaluating which adjectives and participles are used to describe men and women, the study shows how gender is created and how it appears in the textbooks. The result shows that the traditional gender roles are reproduced as well as challenged in the textbooks. Overall men are overrepresented in all of the textbooks. Men are also more often associated with success and public discourses, while women more often appear in relation to home and family or to fill the role of a partner. The description of men and women shows that men and women are described with both positive and negative characteristics. The biggest difference between the genders appear in the description of clothes and looks, where the aesthetic looks of the females are more focused upon than that of their male counterparts. Another difference is that men more often are described as angry and violent than women.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de diskurser som manifesteras inom mediedebatten om Sfi 2018, samt synliggöra de underliggande budskapen inom dessa diskurser och förankra dem i rådande språkideologier. Studien ämnar besvara följande forskningsfrågor: Vilka diskurser kring Sfi kan identifieras i mediedebatten 2018? Vad sägs om andraspråksinlärning och andraspråksinläraren inom dessa diskurser? Vilka språkideologier framträder i debatten? Med teorier om språkideologi som bas och kritisk diskursanalys (CDA) som metod fokuserar studien på hur verkligheter konstrueras genom olika yttranden om Sfi. 17 tidningsartiklar från svensk media 2018 har analyserats. Resultaten visar att det finns fem framträdande diskurser i den mediala debatten om Sfi: bristdiskursen, driftformsdiskursen, strukturdiskursen, flerspråkighetsdiskursen och komplexitetsdiskursen. Trots de olika egenskaper varje diskurs besitter i sitt sätt att framställa och konstruera utbildningsformen Sfi, delar de alla, förutom komplexitetsdiskursen, en liknande syn på andraspråksinlärning och andraspråksinläraren. Andraspråksinlärning beskrivs allt som oftast i termer av effektivitet med arbete som slutgiltigt mål och andraspråksinläraren framställs främst som passiv och maktlös.  Resultaten visar vidare på hur att yttranden om Sfi inom samtliga diskurser bottnar i en enspråkig norm och i en språkideologisk idé om svenska språkets högre status. Trots ett på senare tid pluralistiskt skifte och en officiell betoning av språklig mångfald framträder i debatten om Sfi en puristisk språkideologi.

<p>Syftet med studien är att<strong> </strong>analysera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras; i en lärardiskurs, i diskursen i skriftliga omdömen samt historiskt i styrdokumenten Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94<strong>.</strong> För att studera hur fenomenen omdömen och bedömning konstrueras har kritisk diskursanalys använts. Datainsamling har skett med hjälp av en fokusgruppsintervju med lärare. Även skriftliga omdömen och styrdokument har studerats. I en fokusgruppsintervju får en grupp diskutera ett på förhand givet ämne; i denna studie har ämnet varit omdömen och bedömning. Resultatet av datainsamlingen har analyserats utifrån Faircloughs tredimensionella modell som används i kritisk diskursanalys. Resultatet av analysen visar att trots att lärare arbetar på samma skola kan arbetet med bedömning se mycket olika ut. Tidigare läroplaner lever kvar i undervisning och bedömning samt i de skriftliga omdömenas kommentarer. De nu gällande styrdokumenten ger också stort tolkningsutrymme av undervisningen vilket kan vara en förklaring till att lärare kan fortsätta att arbeta som de alltid har gjort. I studien lyfter lärarna fram och hänvisar till ord och begrepp i styrdokumenten. Även de skriftliga omdömena förhåller sig normativt till styrdokumenten. Vidare visar resultatet att det är av stor vikt att tid ges till reflektion och pedagogiska diskussioner så att gemensamt språk utvecklas inte bara vid implementering av nya riktlinjer utan kontinuerligt i lärarnas fortsatta arbete.<strong> </strong></p>

<p><strong>Syfte:</strong> Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgångsfaktorer för implementeringen av affärssystem i e-handelsföretag.</p><p><strong>Forskningsfråga:<em> </em></strong>Beaktas samma kritiska framgångsfaktorer vid implementering av ett affärssystem i stora fysiska företag som små e-handelsföretag?</p><p><strong>Metod:</strong> En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat två respondenter. En vetenskaplig förhållningssätt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktär.</p><p><strong>Teori:</strong> Inledningsvis redogörs för vad affärssystem är och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering. Därefter har totalt nio kritiska framgångsfaktorer sammanställts: <em>Skapa tydlig strategi och vision, Ha en väl kompetent och sammansatt projektgrupp, Skapa tydligt stöd från högsta ledningen, Effektiv kommunikation, Bra möjligheter till utbildning och träning, Bra projekthantering, Processförändring och Integrering av olika system & minimal anpassning.</em></p><p><strong>Empiri:</strong><em> </em>Svar från två respondenter har presenteras under respektive kritisk framgångsfaktor och kompletterats med respondenternas egna kommentarer.</p><p><strong>Slutsats:</strong><em> </em>Endast två av de kritiska framgångsfaktorerna har beaktats i fallföretagen enligt författare. Ytterligare tre har delvis beaktats medan fyra inte alls beaktats i något av fallföretagen. </p> / <p><strong>Purpose:</strong> Analyse and discuss whether theories about critical success factors when implementing enterprise resource planning system in physical companies are used in e-commerce companies. Identify success factors when implementing enterprise resource planning systems in e-commerce companies.</p><p><strong>Question:</strong> Are the same critical success factors for big physical companies regarded in small e-commerce companies when implementing enterprise resource planning system?</p><p><strong>Method:</strong> A qualitative method was used which lead to a case study with two respondents. The study was influenced by positivism but mostly hermeneutics and has a deductive characteristic.</p><p><strong>Theory:</strong> First off a short presentation of what enterprise resource planning system is and what differs in e-commerce companies followed by one possible process of implementing it. Then nine critical success factors was established: <em>Create clear strategy and vision, Have a well competent and composed project group, Create clear support from the highest management, Effective communication, Good possibilities for education and training, Good project management, Process change and Integration of different systems and minimal adjustment</em>.</p><p><strong>Empirical foundation:</strong> Answers from two respondents has been presented for each critical success factor and complemented with their own comments.</p><p><strong>Conclusion:</strong> Only two of the critical success factors were regarded in the case companies according to the author. Another three were partly regarded while four were not regarded at all in any of the case companies.</p>

<p>Med utgångspunkt i den litterära tidskriften 10TALs nummer ”Vässa kritiken!” och depåståenden som där dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvändande av så kallade ”boklistor”, är denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gångna tioårsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrågeställningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhävs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; På vilket sätt harantalet boklistor förändrats mellan år 2000 och 2009?För att besvara dessa frågor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrånRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995). Urvalet består av fyra slumpmässigt utvaldaveckor, år 2000, 2003, 2006 och 2009.Den teoretiska bakgrunden bygger på Bill Kovach och Tom Rosenstiels The Elements ofJournalism (2007), Josefine Sternviks I krympt kostym. Morgontidningarnasformatförändring och dess konsekvenser (2007), Tomas Forsers Kritik av kritiken (2002),Kristina Widestedts Ett tongivande förnuft. Musikkritik i dagspress under två sekler (2001)samt i viss mån Viktor Sjöbergs magisteruppsats i biblioteks- och informationsvetenskapframlagd vid Bibliotekshögskolan i Borås: Kritikens plats på Dagens Nyheters kultursidor1997 och 2007.Resultatet av den kvantitativa översikten visar att det skett en uppgång i antalet boklistorde senaste åren, dock ingen stadig sådan. Olika sorters boklistor har använts under olikatidsperioder, år 2009 används definitivt flest boklistor samt flest sorters boklistor.De kvalitativa fallstudierna visar på fyra olika diskurser: Den sanna, Den reflekterande,Den informerande samt Den kreativt upplysande. Slutsatsen visar att DN Kulturs boklistorinte lever upp till de normativa kriterier för kritik som teorin målar upp och att boklistornauttrycker en förenkling av värdeomdömen vilken inte alltid gagnar läsaren.</p><p> </p><p>Nyckelord:Dagens Nyheter Kultur, litteraturkritik, boklistor, kritisk diskursanalys, kvantitativ översikt.</p>