<p>Abstract</p><p>TITLE Birdflu in the press – a critical discourse analysis on the tabloid</p><p>newspaper Expressen</p><p>AUTHOR Per Vågebrant</p><p>SUPERVISOR Malin Sveningsson</p><p>PURPOSE The purpose of this essay is to find out how the Swedish tabloid newspaper Expressen writes about the birdflu H5N1. To be more precise the purpose is to find out how the discourse is constructed. The Birdflu or H5N1 witch is its real name is something that could affect us all, yet very few people know a lot about it. To achieve this purpose I constructed one primary research question:</p><p>o How has Expressen, in the public media discourse, treated the phenomena we know as the birdflu?</p><p>This primary research question holds three more specified research questions:</p><p>o What does Expressens discourse about the birdflu look like?</p><p>o What actors are participating in the articles?</p><p>o Why does the discourse look like this?</p><p>THEORY The theory chapter of the essay contains four different parts. First I give the reader a lesson on the critical discourse analysis. This is followed by an explanation of the discourse concept. Then I turn to Kent Asp to explain what kind of power the media possesses. The last part of this chapter deals with the social constructionist perspective.</p><p>METHOD To answer my questions I used a type of text analysis called the critical discourse analysis. I used the critical discourse analysis to analyse articles about the birdflu written between the first of January 2006 and the fiftieth of February 2006.</p><p>CONCLUSION The discourse resembles on many occasions to that of fiction and imaginative literature. The journalists use different strategies to make this happen: personification, expertise actors, colourful language, intertextuallity and last but not least a feeling of “we and them”. The reason to why the discourse look like this has to do with the commercialisation of the media. It’s more important to sell then to write “proper” articles.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>TITEL Har Expressen fått pippi? – en kritisk diskursanalys av Expressen rapportering kring fågelinfluensa</p><p>FÖRFATTARE Per Vågebrant</p><p>HANDLEDARE Malin Sveningsson</p><p>SYFTE Syftet med denna uppsats är finna svar på hur tidningen Expressen skriver om fågelinfluensa H5N1. Mer exakt hur diskursen kring fågelinfluensa ser ut. Fågelinfluensa är något som kan komma att påverka oss alla, ändock är det få som vet speciellt mycket om viruset. För att uppnå mitt syfte konstruerades en frågeställning:</p><p>o Hur har tidningen Expressen, i det offentliga mediesamtalet, behandlat fenomenet fågelinfluensa?</p><p>I denna mer övergripande frågeställning inryms de mer specificerade frågeställningarna:</p><p>o Hur ser Expressens diskurs angående fågelinfluensan ut?</p><p>o Vilka aktörer tillåts medverka i artiklarna?</p><p>o Varför ser diskursen ut som den gör?</p><p>TEORI Uppsatsens teorikapitel innehåller fyra delar. Först ges en genomgång av den kritiska diskursanalysen. Efter detta följer en förklaring av diskurs begreppet. Sedan förklara jag, med hjälp av Kent Asp, förhållandet mellan medierna och dess publik och innehåll. Teorikapitlets sista del lämnas åt att förklara det social konstruktivistiska perspektivet.</p><p>METOD För att besvara min forskningsfråga användes en typ av textanalys nämligen den kritiska diskursanalysen. Jag använde denna metod för att analysera artiklar publicerade mellan den första januari 2006 och den femtonde februari 2006.</p><p>SLUTSATS Många av de analyserade artiklarna påminner mycket om fiktion och skönlitteratur. Detta uppnås genom att journalisten använder sig av vissa grepp: personifiering, expertaktörer, värdeladdade ord, intertextualitet samt en känsla av ”vi och de andra. Anledningen till att diskursen ser ut som den gör beror på kommersialiseringen av media vilket gör att det blir viktigare att sälja än att skriva ”bra”.</p>

Genom analys av text och bildmaterial från Norrköpings kommun, varav främst turistbroschyrer är syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ändamål har uppsatsen två frågeställningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen använder jag mig av två stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av två representativa bilder framstår det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild är öde, och avbildas främst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i området samt historien. Industrilandskapet är enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-märkta byggnaderna och ”stadens livsnerv” –Strömmen. Enligt andra delar av det empiriska materialet är industrilandskapet större, men det är å andra sidan texter med en annan målgrupp. Industrilandskapet används tydligt för att marknadsföra den Fjärde storstadsregionen och jämförs återkommande med Mjärdevi science park i Linköping. Industrilandskapet i Norrköping har idag en helt annan verksamhet, från vapen och textilindustrier till dagens kunskapsintensiva verksamhet med Campus Norrköping i spetsen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till språklärare på gymnasienivå. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lärare med engelska som undervisningsämne. Utgångspunkten för vår studie är frågan om vilken syn på fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest på fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sätt på vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan påverka hur materialet används, och därmed få konsekvenser för både lärare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och även bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning på området. Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lärare i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vår uppsats i en kontext ur vilken vi hämtade utgångspunkterna för vår undersökning. Vi läste och tolkade sedan, med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som ansats, åtta utvalda texter ur en fortbildningskatalog. Vårt resultat visade att fortbildningen är situerad, omöjlig att kategorisera, och kan ha många olika innebörder. Vidare tolkade vi att talet om fortbildning i vårt analysmaterial kom till uttryck främst i form av individuell utveckling, behovsmättnad och muntration.

Syftet med denna uppsats var att analysera hur begreppet arbetarparti konstruerats i Moderaternas texter som en strategi för det Moderata samlingspartiet att locka till sig väljare. Den fråga författarna ställde sig i relation till syftet var: • Hur konstrueras begreppet arbetarparti i de aktuella texterna med tanke på språk och intertextualitet? I uppsatsen utgick författarna ifrån att texter, däribland politiska texter utgör en påverkan på hur förändring eller reproduktion av sociala strukturer, normer och värderingar sker. Utifrån detta synsätt använde sig författarna av Fairclough´s tolkning av den kritiska diskursanalysen. Materialet bestod av delar ur Moderaternas valkampanj, däribland reklamtexter och internetsidor samt delar ur Moderaternas handlingsprogram och idéprogram. I analysen har fokus lagts på språkanvändning och intertextualitet. I analysen av uppsatsen kom författarna fram till att Moderaterna använt begrepp som traditionellt sätt använts av Socialdemokraterna och kombinerat dessa med argument som talat för liberala reformer. Ett exempel på detta är då partiet använt begrepp såsom välfärd och social trygghet, samtidigt som texterna gav uttryck för en positiv inställning till den fria marknaden. I slutsatsen framkom det att den nya profilering Moderaterna använt sig av i form av ”Sveriges nya arbetarparti” var tydlig i reklamtexterna samt på internetsidorna men förekom inte alls i Moderaternas handlingsprogram respektive idéprogram. Författarna ifrågasätter om partiets grundläggande ideologiska grunder förändrats genom partiets nya profilering.

Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu. Resultatet visar att det fanns föreställningar om homosexuella män och kvinnor som genusöverskridande, men att attityderna gentemot homosexuella mäns genusöverskridande var mer negativa. Detta eftersom det verkade ingå i maskulinitetsskapandet att ta avstånd från femininitet, och detta skedde just inom denna klassmässiga kontext ofta genom en hård jargong kring homosexuella män.

Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har använts som övergripande teori och metod där även tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande ämnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har främst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men även vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framträdande diskurserna i det analyserade materialet är förståelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam. Tidningens ståndpunkt ligger vid ett försvar av yttrandefriheten, och islam förklaras genom denna dikotomisering till stor del vara ”Vår” motpol. Bilden av en ”kamp” mellan Öst/islam/muslimer och Väst/kristna förekommer och dessa indelningar framställs till viss del som homogena, även om några texter nyanserar grupptillskrivningen. Uppmärksamheten kring dessa protester skulle kunna leda till ökad kunskap om islam och en debatt om muslimers livsvillkor, samtidigt skulle de till viss del förenklade bilder som framträder i Dagens Nyheter av muslimer som kollektiv kunna bidra till reproduktion av en orientalistisk tankestruktur.

Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk analys av ett Hälsoprofilsbedömningsinstrument (HPB) för att i förlängningen kunna vidareutveckla instrumentet, som efter dagens förutsättningar, bättre uppmuntrar individer till ett livslångt lärande inom hälsa. HPB är en metod som mäter fysiologiska aspekter och levnadsvanor. I hälsofrämjande arbete fokuseras det på både individ och miljö. Metoden som har använts har varit en form av litteraturstudie, sökningarna av material gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av tidsskrifter och litteratur. Resultatet av studien visade på att alla variabler som HPB mäter hade mer eller mindre samband med hälsa. Det vill säga faktorerna motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och socialt stöd. Vidare visade resultatet på andra faktorer som är viktiga för hälsa som borde implementeras i instrumentet, dessa var: ekonomi, utbildning samt mobbning och konflikter. Exempel på framtida forskning inom ämnet är studier som empiriskt prövar de tillkomna faktorerna samt utvecklar frågornas och svarsalternativens utformning i självskattningsformuläret.

Sverige för en narkotikapolitik som ideologiskt grundar sig i visionen om ett narkotikafritt samhälle, ofta omtalat som nolltolerans. Ett annat synsätt som anammats på flera andra håll i världen, bland annat i Storbritannien, grundar sig i principen om skademinimering. Skademinimering innebär att fokus ligger på att reducera drogernas skadeverkningar snarare än utrota drogerna i sig. Vi hade en hypotes om att nolltoleransen borde kunna skönjas i svensk journalistik då vi upplever att rådande politik inte ifrågasätts i någon större utsträckning. Som jämförelsepunkt ville vi även se hur det såg ut i Storbritannien. Ländernas journalistik representeras av tidningarna Dagens Nyheter och The Guardian. Våra frågeställningar blev således: Vad och hur skrivs det om narkotika i Dagens Nyheter och The Guardian? Återspeglas ländernas narkotikapolitik i journalistiken? Hur? För att besvara den första frågeställningen har vi använt oss av kvantitativ innehållsanalys som metod. Den andra frågeställningen besvarades med hjälp av kritisk diskursanalys. Vår förståelse av begreppen diskurs, ideologi och hegemoni samt den kritiska diskursanalysen har vi främst hämtat från van Dijk, Fiske och Berglez. I resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen kunde vi se att det tycks mer kring ämnet narkotika i Dagens Nyheter än i The Guardian. Det skrivs även mer om konsekvenserna av droganvändning i Dagens Nyheter, samtidigt som det skrivs aningen mer om utlandshändelser i The Guardian. Resultatet från vår kritiska diskursanalys visade att ländernas respektive narkotikapolitiska ideologier i hög utsträckning återspeglades i det undersökta materialet. Resultatet av vår studie leder oss till att dra slutsatsen att medierna till viss del hjälper till att befästa rådande ideologier i folks medvetanden, särskilt vad gäller Sverige.

Under 2000-talet har den xenofobiska publikopinionen växt, i såväl styrka som mängd. Främlingsfientliga och rasistiska stereotyper används ideligen i diverse mediekanaler och i och med yttrandefrihetens förflyttning till bland annat digitala plattformer möjliggörs ett allt grövre språk (Ekman 2011:2). Syftet med denna studie var att ta reda på hur bloggen Exponerat, en av de största invandringskritiska sajterna i Sverige, ur ett främlingsfientligt perspektiv representerar och remedierar invandrar-och invandringsrelaterade nyheter från etablerade mediekanaler. Vidare ville vi skapa en förståelse för xenofobins kognitiva dimensioner genom att diskutera och problematisera enskilda kommentarer till blogginläggen. Uppsatsens metodologiska ram utgick ifrån kritisk diskursanalys (CDA) med element ur konversationsanalys (CA). Vårt material bestod av 9 stycken blogginlägg och deras tillhörande förlagor, vilka valdes ut för vidare analys efter att vi tagit del av en veckas inlägg på bloggen, cirka 250 stycken. Dessa nio inlägg fördelades sedan under kategorierna brott, ekonomi och mångkultur med tre inlägg i varje kategori. Samtliga blogginlägg fokuserar på invandrar-och invandringsrelaterade frågor och består av reproducerade och remedierade nätartiklar från etablerade mediekanaler. Studien visar att det råder en explicit gränsdragning mellan ”vi” (den vita infödda svensken) och ”de Andra” (invandraren) då grupperna representeras på olika premisser. De röster och aktörer vi har tolkat på bloggen är överlag subjektiva där frågor som rör invandrare och invandring beskrivs ur ett missgynnat och fientligt perspektiv. Bloggen kan identifieras som en explicit främlingsfientlig diskurs där inläggens författare och kommentarsdeltagare producerar och remedierar en stereotypifiering och gränsdragning av ”de Andra”.