Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen om Wikileaks och Julian Assange undersöka hur Assange framställts i två svenska tidningar 2010-2011. Undersökningen analyserar i synnerhet hur Assange konstrueras i relation till Wikileaks och åtalet om sexualbrott i Sverige. Totalt analyseras 31 artiklar från de två svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, framtaget genom ett händelseorienterat urval. Uppsatsen utgår från teorier om nyhetsjournalistikens roll att konstruera en mediepersonlighet. Vidare vilar analysen på Dyer och Hall’s teorier om stereotyper samt utgår från Allern och Pollaks teori om medierad skandalisering. Ansatsen är kvalitativ och metoden är Faircloughs kritiska diskursanalys. Undersökningen visar att det går att utläsa ett förenklat narrativ av Assanges liv, där det finns ett generellt fokus på problematik. Därtill har rapporteringen utvecklats från att 2010 ha beskrivit Assange som ett nomadiskt geni till att 2011 framställa honom som en narcissistisk rockstjärna.

In this essay there will be four text books from grade 1 studied, the first one are from the year 1976 and it will be going forward to the year 2012. The aim of this study is to see how the genders are depicted and represented, as well as what roles the genders are given. I do also want to see if there is a notable change in this over time. I will be doing a study based on the quantity of the contents, and I will also be doing a critical discourse analysis. The result of the study showed that there were more gender-based constructions that referred to women in all of the four books, which indicates that women are represented more often in these reading books. It is most common to portray the genders in their stereotypical roles, which again are present in society, but sometimes these roles are depart from what’s present in society. My study did not show any noticeable differences over time. My study is also too small to be able to give me any results that can be view as general. My study in comparison to earlier reports on genus in text books , sexes in child books as well as genus in a progressive text book does not point at any obvious similarities to these aforementioned reports. This may have a direct result in the fact that my study is too small and does not depict the general results that is shown in the early research that has been conducted. / I den här uppsatsen studeras fyra läseböcker för barn i årskurs 1 från år 1976 till år 2012. Syftet med studien är att se hur kön framställs och representeras och vilka könsroller som tillskrivs könen genom språket. Jag vill även studera om det går att urskilja någon förändring över tid. Jag utför både en kvantitativ innehållsanalys och en kritisks diskursanalys. Resultatet visade att det var flest könsmarkerade konstruktioner som refererade till kvinnor i alla fyra läseböcker, vilket tyder på att kvinnor representeras mest i läseböckerna. Det är vanligast att framställa könen i de stereotypa könsrollerna som finns i samhället men ibland bryts dessa könsroller också. Av denna studie är det svårt att urskilja några påfallande förändringar över tid. Detta kan bero på att min studie är för liten för att ge några generella resultat. Min studie i förhållande till tidigare forskning om genus i läseböcker, kön i småbarnsböcker, genus i en progressiv lärobok visar inte på några markanta likheter, detta kan också bero på att min studie är för liten och skildrar inte de generella resultat som framkommer i den tidigare forskningen.

Syftet med studien är att utöka kunskapen om i vilken omfattning samhällsfaktorer kan ha påverkat Charles Darwin vid utformandet av teorin om det naturliga urvalet. Studien vill på så sätt, utifrån ett sociologiskt perspektiv, bidra till kunskapen om hur den nya synen på naturens evolutionsprocesser kunde växa fram, genom abstraktioner som centrala verktyg i kunskapens produktionsprocess. Utgångspunkten för analysen är Herbert Spencers antagande att samma lagbundna utveckling som gäller för samhällen också gäller för levande organismer. Analysen av Darwins avhandling Om arternas uppkomst begränsas till två centrala kapitel. Dessa kapitel har valts då de bedömts vara centrala för en positionering av sociologin inom evolutionsbiologin. I dessa kapitel utvecklas Darwins syn på det naturliga urvalet och variationen, nämligen kapitel IV ”Det naturliga urvalet” och kapitel V ”Lagarna för variationen”. I studien undersöks vilka nödvändiga egenskaper den verklighet bör ha haft som utgjort grunden för den nya evolutionsbiologins världsbild, och vilka underliggande generativa mekanismer i samhället, som bidragit till att forma Darwins teori om det naturliga urvalet. Sammanfattningsvis måste studien anses ha funnit stöd för att anta hypotesen att ett samband kan påvisas mellan å ena sidan Darwins teori om det naturliga urvalet och å andra sidan sociala mekanismer i det dåtida samhället.

Vi exponeras dagligen för rapporter om börsutvecklingen och andra ekonomi- och marknadsrelaterade nyheter från världens alla hörn. Individens världsbild kan i dag påstås vara genomsyrad av föreställningen att världens ekonomi och politik är global snarare än nationell. Syftet med detta arbete är att med diskursanalys som ansats visa på hur svensk media språkligt och diskursivt gestaltar globaliseringens ekonomi samt vidare diskutera hur dessa konstruktioner kan tänkas bidra till vår förståelse för och hur vi tänker kring fenomenet i fråga. En vidare ambition är att studera om media förefaller göra anspråk på diskurser kring globalisering och ekonomisk makt. Analysunderlaget omfattar artiklar från svensk dagspress, närmare bestämt Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet, samtliga artiklar publicerade under år 2010. Analysen har genomförts utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv med premisserna som ligger till grund för kritisk diskursanalytisk metod, i synnerhet Norman Faircloughs modell av denna. Resultatet har sammanfattats under fyra teman, Globala utmaningar – beroende makt och konflikter, Sverige - Kunskapslandet, Omställning – tillväxt och utveckling respektive Diskursiv inordning – behovet av anpassning. Globaliseringen, med betoning på den ekonomiska dimensionen av fenomenet, framstår i artiklarna som ett mångfacetterat och i flera avseenden motsägelsefullt projekt i artiklarna. Språkbruket ter sig därtill inte sällan hotfullt, vilseledande och mångtydigt. Huvudsakliga lösningar och svar på globaliseringen som lyfts fram i artiklarna syftar till ekonomisk tillväxt, kunskapsutveckling, konkurrens och investeringar. Ekonomipolitiska omställningar och anpassning är ytterliga centrala moment. Genom sättet att presentera, artikulera och förklara den globaliserade ekonomin förefaller media göra anspråk på diskurser kring globalisering och ekonomisk makt.

Uppsatsen är baserad på kritisk diskursanalys och syftar till att undersöka hur maskulinitet och femininitet representeras inom media. Det empiriska materialet består av två artikelserier från Insidan i Dagens Nyheter och behandlar ämnena boendets roll samt föräldrars sexualitet. Uppsatsen granskar hur skribenters språkbruk kan uppmuntra till nytolkningar av genus samtidigt som det även kan återskapa föreställningen om det traditionella könet. Målet med uppsatsen är att påvisa språkets makt över människors beteenden och tankesätt.

When we define something as real it will also have real consequences. Media society is developing rapidly; the media’s more central role in our society means that their interpretations and portrayals of the world will have a greater impact on how we look at ourselves and our society. When Swedish Princess Estelle was born in February 2012 she was the first Swedish heir to be been born in what is known as “the computer age”. This paper aims to examine the reporting of the birth of Princess Estelle and how it was conducted by Swedish news sites, from an ideological perspective. The study is based on qualitative method with ideational analysis and Norman Fairclough’s critical discourse analysis. In conclusion, the news sites portray a positive image of Princess Estelle’s birth and the Swedish monarchy and strengthen the status of the Crown Princess family. The birth is described as a joyful event that unites the royal family with the Swedish people and strengthens the nation. The Crown Princess family is portrayed in three different ways: they have a strong family unit, they are popular and authentic and is attributed to stardom. The news sites avoid political debate: Princess Estelle is attributed to a defenseless role which means she cannot be subject for criticism. Instead of discussing the meaning of her birth for the political community, the sites focus on the royalties as private individuals which gives the reader the sense of togetherness that helps construct the feeling of solidarity within the nation.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det går att finna relevanta skillnader i framställandet av mannen över tidsperioden 1999 till 2011. Om en förändring har skett vill vi försöka ta reda på hur den ser ut. Utifrån en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och med hjälp av begreppsliga redogörelser av genus, maskuliniteter och homosocialitet ämnar vi analysera de båda livsstilsmagasinen Café och Slitz. Vi kommer särskilt ta fasta på studier om massmedia och dess inverkan på människors vardagliga liv. Metoden som används för att vi närmare ska kunna analysera materialet är kritisk diskursanalys, som går ut på att skärskåda textens grundläggande meningssammanhang. Materialet vi utgår ifrån är begränsat till alla Cafés och Slitz utgåvor från 1999. För att se om förändring skett analyserar vi två utgåvor av Café från 2010 och sex från 2011, samt sex utgåvor av Slitz från 2009 och tre från 2011. Därigenom är vår ambition att försöka presentera en intressant bild av denna mångnyanserade kontext och dess diskursiva aspekter. Det generella resultatet är följande: i Slitz har vi inte funnit någon relevant skillnad, men däremot i Café finner vi en diskursiv skillnad från 1999 till 2011. / The purpose of this essay is to examine whether it is possible to find relevant differences in the presentation of the man over the time period from 1999 to 2011. If a change has occurred, we want to try to find out how it looks like. From a social constructivist approach and using conceptual explanations of gender, masculinity and homosociality, we intend to analyze the two Swedish lifestyle magazines Café and Slitz. We will take particular note of studies on mass media and its impact on people's everyday lives. The method used to enable us to further analyze the material is critical discourse analysis, which is to scrutinize the basic sentence context of the text. The material we assume is limited to all Café’s and Slitz’ editions from 1999. To see if changes are made, we analyze two editions of Café from 2010 and six from 2011, and six editions of Slitz from 2009 and three from 2011. Thus, our aim is to try to present an interesting picture of these multi-nuanced contextual and discursive aspects. The general results are as follows: in Slitz, we found no relevant difference, but in the Café, we find a discursive difference between 1999 to 2011.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter gestaltat de tre kärnkraftolyckorna i Harrisburg 1979, Tjernobyl 1986 och Fukushima 2011. I undersökningen jämförs de båda tidningarna med varandra samt förändringen som skett mellan 1979 och 2011. Författaren söker också efter spår av kärnkraftens ideologiska sammanhang i texterna, som i denna studie kopplas till ekologismen. Studien utgår från en ideologisk teori. En ideologi är en samling idéer som tillsammans skapar en övertygelse. Anhängare till ideologin strävar efter att så många som möjligt ska dela denna övertygelse, så att den blir dominerande i samhället. Som metod för att besvara frågeställningarna används kritisk diskursanalys och komparativ analys. En kritisk diskursanalys används för att avslöja omedvetna strukturer som finns dolt i en text. En komparativ analys jämför olika texter med varandra. Resultaten visar att det finns många skillnader i rapporteringen. Det mesta förklaras av tidningarnas olika möjlighet till bevakning vid olyckorna och opinionens förändring från 1979 till 2011. Det ideologiska sammanhanget som eftersöks går inte att spåra.

Det övergripande syftet för denna studie är att problematisera GIS som ett positivistiskt instrumentför samhällsplanering och geografiforskning samt praktiskt anamma en kritisk, queerteoretisk ochkvalitativ tillämpning på GIS-baserade analyser. För att detta ska vara genomförbart kräver det enkvalitativ analys av hur människor utanför det härskande narrativet faktiskt använder och uppleverstadsrum och vilka konsekvenser de normativa strukturerna har genom att analysera hurhomosexuella män i Stockholm upplever och använder stadsrum. Genom en seriefokusgruppssamtal med homosexuella män bosatta i Stockholm har studien visat hur kvalitativadata kan inkorporeras och vara underlag för kvalitativa analyser i GIS. Studien har visat hur enepistemologisk och praktiskt integration av kritisk geografi och GIS kan bidra till en mer nyanseradbild av GIS. Vidare visar studien hur ett GIS kan användas för att visualisera maktförhållanden ochkritiskt utmana det härskande narrativet. Konklusivt kan denna uppsats ses som ett bidrag till ettmer nyanserat förhållningssätt till GIS som verktyg och metod för kvalitativa och kritiska studier.

Studien syftar till att belysa synen på arbetslöshet som samhällsproblem, genom att studera begreppet ”arbetslinjen”. Studien har tre fokuspunkter: synen på den arbetslöse, värdet av arbete respektive hur staten kan motverka arbetslöshet.  Studien utgår ifrån en massmedial arena under valrörelsen år 2006 och med ett empiriskt material hämtat från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien tar sin grund i ett socialkonstruktionistiskt synsätt och använder sig av metoden kritisk diskursanalys. I studien framkommer två bilder av synen på arbetslöshet; antingen är det individens skyldighet att vara anställningsbar eller statens plikt att skapa en arbetsmarkand som anpassas till individen. Studien avslutas med en diskussion kring relationen mellan staten och dess medborgare utifrån synen på arbetsmoral samt hur statens åtgärder för att bekämpa arbetslöshet blir legitima.