En learning study om grundskoleelevers förklaring av vattenkokning och fasövergången har gjorts. Utifrån tidigare forskning har några delar av materians beskaffenhet och kokning av vatten valts ut och använts för att designa ett förtest som hjälper till att kartlägga elevernas tidigare kunskap. Alla elevers svar har analyserats och jämförts med varandra i likheter och skillnader. Några kritiska aspekter av lärandeobjektet valdes och en lektion som belyser de kritiska aspekterna av lärandeobjektet planerades. Genomförandet av lektionen filmades med fokus på att belysa kritiska aspekterna och filmen transkriberades för att studera samtalen under lektionen. Ett eftertest gjordes och resultatet av eftertestet analyserades och jämfördes med resultatet av elevernas svar på förtestet. Utfallet av studien har använts för att på en vetenskaplig grund designa en ny lektion som främjar lärandet.

This study examines how Sweden’s four biggest newspapers deal with the attacks in Oslo and on Utøya the 22nd of July 2011. This date, where the ethnic Norwegian Anders Behring Breivik, bombed the goverment headquarter and killed 69 people at a political camp, will be remembered for a long period of time.    With its critical perspective, this study examines a total of thirteen news articles published within eight days after the attacks in Oslo and on Utøya, to see in what way the Swedish news papers constructs Breivik as a person. Furthermore the study examines in what way the Swedish newspapers makes connections to Sweden and to what extent speculation is used in the news articles.   The theoretical premises for the study are the critical discourse analysis, and key elements within it that is used are ideology, discourse and micro- and macro analysis. The conclusion shows that Swedish newspapers are disposed to construct Breivik as a unique individual who falls outside the normative scopes in their explanations of a murderer or a terrorist. Furthermore this study concludes that Sweden and Norway is construct as a ‘We’ in the Swedish newspapers articles, and that a higher rate of speculation is established in the critical news reporting.

Samtida, kritisk design som företeelse är ett, om inte helt nytt, ändå moderniseratfenomen inom det designkulturella området som under kort tid blivit tämligen utbrett. Undersökningens syfte är att få en fördjupad kunskap för området för mig som blivande lärare inom design. Det känns viktigt att vara uppdaterad i samtida designrörelser för att ge undervisningen ett aktuellt perspektiv. För att söka kunskap om områdets profession undersöker jag med vilka intentioner formgivare har arbetat inom området samtida kritisk design. Litteraturstudier hjälper till att synliggöra utmärkande teman, frågeställningar och arbetssätt inom området. Genom semiotiska analyser av ett urval av verk inom samtida kritisk design, skapas en djupare förståelse för fältet. Med hjälp av analyserna utreder jag dessutom på vilket sätt formgivare genom betydelseförskjutningar av föremål, kan utmana rådande normer. Med bakgrund i företeelsen samtida kritisk design undersöker jag med vilket syfte frågeställningar, teman och arbetsmetoder inom kritisk design kan aktualiseras i en pedagogisk kreativ miljö. Med intentionen att hitta relevanta kopplingar till att behandla kritisk design i skolsammanhang använder jag mig av gymnasieskolans styrdokument. Litteratur som behandlar pedagogiska teorier blir också användbar för undersökningen. För att ge uppslag till hur en samtida företeelse på designfältet såväl kan tillämpas som problematiseras i skolans värld, genomför jag en designpedagogisk workshop på en gymnasieskola i Jakobsberg, Järfälla. Genom workshopen söker jag praktisk erfarenhet och kunskap av hur omformning av föremål kan vara fruktbar som estetisk läroprocess i skolan. Under workshopen får eleverna omforma en i skolan vanligt förekommande väggklocka. Genom omformningen ges eleverna en möjlighet att utöva kritisk design genom att utmana skolans normativa visuella miljö, och skapa mer personliga uttryck. Arbetet har resulterat i en förståelse för samtida kritisk design samt motivering för hur området är viktigt för gymnasieskolans estetiska undervisning. Gestaltningsarbetet består av samtliga elevernas färdiga klockor från workshopen. Visualiseringen syftar till att synliggöra mångfalden av individer, och de olika estetiska uttryck som befinner inom skolans opersonliga och neutrala väggar.

Med bakgrund i forskning kring lärares professionalisering, om de styrdokument som studeras och ämnena som de gäller för genomförs en jämförande kritisk interdiskursiv analys av kursplaner (Lpf94 reviderade år 2000) och ämnesplaner (Gy11). Utifrån en design som nyttjar förändrings- och referenspunktsstrategierna används en metod baserad på kritisk diskursanalys och kritisk realistisk ontologi samt den begreppsapparat som därmed följer. Nio diskursiva strategier med underkategorier identifieras och kopplas till lärares professionalisering och deprofessionalisering. En professionaliserings- och en deprofessionaliseringsdiskurs identifieras även och dessas interdiskursiva relation beskrivs i termer av artikulering, produktion och reproduktion av skiljaktigheter och olikheter samt diskursiv kamp. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att deprofessionaliseringsdiskursen i form av deprofessionaliserande diskursiva strategier har större utrymme i de studerade ämnesplanerna än i de studerade kursplanerna och därmed att utrymmet för lärares professionalisering minskat i ämnesplanerna jämfört med i kursplanerna.

Inledning Detta är en analytisk uppsats som har som syfte att ta reda på hur de sociala medierna både används och framställs i svensk nyhetsrapportering av världspolitiska händelser. Med de sociala medierna åsyftas de tre kanske största: Facebook, Youtube och Twitter. De händelser som anses vara världspolitiska har alla att göra med de revolutioner som startade i Nordafrika och Mellanöstern i början av 2011. I dessa konflikter har de sociala medierna spelat en erkänd stor roll vilket motiverar ämnets relevans till syftet. För att göra undersökningen möjlig har sju stycken artiklar valts från de största aktörerna i svensk dagspress: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Valet av tidningar gjordes då dessa kan sägas vara de största i landet, kan de även sägas repsentera svensk nyhetstextmarknad i stort. Sju stycken artiklar ger en lagom mängd material att analysera, och bidrar även till möjligheten att utläsa skillnader mellan aktörerna.   Frågeställningar ·        Hur används de sociala medierna i artiklarna? ·        Hur förhåller sig journalisten kritiskt till de sociala medierna? ·        Hur framställs de sociala medierna som källor i artiklarna? ·        Går det att se någon skillnad mellan tidningarna hur de sociala medierna används?   Teori Konvergenskultur: de sociala medierna är en ny form av medialt format som kolliderar med äldre. Detta fenomen kallas för konvergens och när denna förgrening påverkar marknaden och dess konsumenter börjar man tala om en konvergenskultur. De gamla medierna uppträder oftast fientligt mot de nya, och om det visar sig finnas negativa referenser i artiklarna kring de sociala medierna går detta att hänvisa till denna teori.   Kritisk diskursanalys: begreppet diskurs syftar till att alla texter är invända i situationer, kulturer och ideologier, vilket gör dem till något mer än bara en fristående text: de är del av en betydligt större process. Inom denna teori studerar man hur man kritiskt ska förhålla sig till textmaterial för att blottlägga dessa mönster, och man kan då säga något om skribentens potentiella underliggande agenda eller helt enkelt hur dennes kultur och åsikter har påverkat texten. Denna teori är användbar för att se hur de sociala medierna framställs i artiklarna.   Metod Kritisk diskursanalys kommer att användas för att analysera artiklarna. Detta inkluderar redogörelser för rapporteringens huvudsakliga innehåll, makronivå: nyhetstextens tematiska och schematiska struktur, mikronivå och sociokulturella kontextualiseringar   Analys Analysen visar på ett varierat förhållande till de sociala medierna. Deras roll i världspolitiken framställs som stor och positiv sådan, men de anses inte vara tillräckligt trovärdiga plattformar för källor enligt flera artiklar, som hellre hänvisar till etablerade nyhetsbyråer.   Slutsatser och diskussion Frågeställningarna har alla blivit besvarade. Diskussion följer huruvida mediernas relativt negativa framtoning i artiklarna är ett resultat av konvergenskulturen, d.v.s. att tidningarna fruktar konkurrens, eller om de helt enkelt inte kan ses som tillräckligt trovärdiga. Slutsatsen är att de sociala medierna återges med aningen negativ framtoning i svensk nyhetspress.

Det blir mer vanligt att familjen uppfyller den döendes sista önskan, att få dö i sitt eget hem. Vården i hemmet gör att familjen få inta ledarrollen i omvårdnaden av familjemedlemmen. Familjen har en stor betydelse för den döende familjemedlemmens sista tid i livet blir. Syftet med denna uppsats var att lyfta fram familjens upplevelser av att vårda en familjemedlem i palliativt skede i hemmiljö. Metoden som användes var litteraturstudie där aktuell forskning inom palliativ vård sammanställdes Databassökning gjordes i CINAHL, Medline, PubMed och ELIN@Kalmar. De artiklar som svarade mot syftet kvalitetsgranskades och resultatet bygger på nio vetenskapliga artiklar. Fyra teman påvisades, familjens upplevelser av delaktighet, familjens upplevelser av information, familjens upplevelser av stöd och familjens upplevelser av situation. Familjen har en önskan att få information om sjukdomen och dess utveckling för att känna sig delaktiga i vården. Familjen kände att de hade ett stort ansvar för sin sjuka familjemedlem för att orka med så behöver familjen ett stöd från professionella vårdare. Fortsatt forskning inom samma område men utifrån familjemedlemmens perspektiv där den döendens upplevelser presenteras.

No description available.

Syfte: Analysera och diskutera huruvida teori om kritiska framgångsfaktorer vid implementering av affärssystem för fysiska företag beaktas i e-handelsföretag. Identifiera framgångsfaktorer för implementeringen av affärssystem i e-handelsföretag. Forskningsfråga: Beaktas samma kritiska framgångsfaktorer vid implementering av ett affärssystem i stora fysiska företag som små e-handelsföretag? Metod: En kvalitativ metod antogs vilket innebar att en fallstudie genomförts som omfattat två respondenter. En vetenskaplig förhållningssätt som var influerad av positivism men framförallt hermeneutisk. Slutligen har studien en deduktiv karaktär. Teori: Inledningsvis redogörs för vad affärssystem är och vad som skiljer i e-handelsföretag följt av en möjlig process för en implementering. Därefter har totalt nio kritiska framgångsfaktorer sammanställts: Skapa tydlig strategi och vision, Ha en väl kompetent och sammansatt projektgrupp, Skapa tydligt stöd från högsta ledningen, Effektiv kommunikation, Bra möjligheter till utbildning och träning, Bra projekthantering, Processförändring och Integrering av olika system & minimal anpassning. Empiri: Svar från två respondenter har presenteras under respektive kritisk framgångsfaktor och kompletterats med respondenternas egna kommentarer. Slutsats: Endast två av de kritiska framgångsfaktorerna har beaktats i fallföretagen enligt författare. Ytterligare tre har delvis beaktats medan fyra inte alls beaktats i något av fallföretagen. / Purpose: Analyse and discuss whether theories about critical success factors when implementing enterprise resource planning system in physical companies are used in e-commerce companies. Identify success factors when implementing enterprise resource planning systems in e-commerce companies. Question: Are the same critical success factors for big physical companies regarded in small e-commerce companies when implementing enterprise resource planning system? Method: A qualitative method was used which lead to a case study with two respondents. The study was influenced by positivism but mostly hermeneutics and has a deductive characteristic. Theory: First off a short presentation of what enterprise resource planning system is and what differs in e-commerce companies followed by one possible process of implementing it. Then nine critical success factors was established: Create clear strategy and vision, Have a well competent and composed project group, Create clear support from the highest management, Effective communication, Good possibilities for education and training, Good project management, Process change and Integration of different systems and minimal adjustment. Empirical foundation: Answers from two respondents has been presented for each critical success factor and complemented with their own comments. Conclusion: Only two of the critical success factors were regarded in the case companies according to the author. Another three were partly regarded while four were not regarded at all in any of the case companies.

<p>The aim of this study is to analyze the discussion on the publication of twelve caricatures of the prophet Muhammad, in two Swedish newspapers – Dagens Nyheter and Sydsvenska Dagbladet. The caricatures were originally published in the Danish newspaper Jyllands-Posten, in September 2005. Even though the violent protests and attacks against Danish interests gained major media attention in Sweden few – if any – major Swedish newspapers published the caricatures.</p><p>Using Fairclough’s Critical Discourse Analysis (CDA), a theory and a method that critically examines the relationship between text, the discourse practice in which text is produced and consumed, and the wider social practice, this study examines why Swedish newspapers chose not to publish any caricatures.</p><p>The study concludes that the relationship between orders of discourse continuously affect, and is also affected by, Swedish media content. However, CDA cannot present the “truth” behind the decision not to publish the caricatures. It can only draw hypothetical conclusions, in which it is suggested that – due to the fact that the powers of media institutions continue to grow – the media is forced to take on a greater responsibility as a political actor. Thus, Swedish newspapers decided not to publish in order for Sweden not to become involved in that international conflict.</p>

I den här uppsatsen undersöks genom kritisk diskursanalys hur Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN) och Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) konstruerar begreppet missbrukare och hur dom ser på missbrukaren och dennes relationer. Uppsatsen bygger på organisationernas egna material, främst deras tidningar Anhörig (FMN) och Oberoende (RFHL) från åren 2012-2014. I uppsatsen redogör vi för hur FMN konstruerar missbrukaren som en kriminell, farlig person som själv bär ansvaret för sitt missbruk, medan RFHL konstruerar missbrukaren som en person med en sjukdom som fallit offer för omständigheter denne inte kunnat påverka. Författarna menar att hur vi skriver och pratar om saker får betydelse för vad vi tycker och tänker om sagda fenomen och därmed hur vi handlar gentemot dessa. Därför är det enligt oss viktigt att undersöka hur organisationer med makt att påverka den samhälleliga diskursen konstruerar begrepp som missbrukare eftersom detta kan få konsekvenser för hur vi behandlar missbrukare i vårt samhälle, till exempel genom den narkotikapolitik som förs.