<p>Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu. Resultatet visar att det fanns föreställningar om homosexuella män och kvinnor som genusöverskridande, men att attityderna gentemot homosexuella mäns genusöverskridande var mer negativa. Detta eftersom det verkade ingå i maskulinitetsskapandet att ta avstånd från femininitet, och detta skedde just inom denna klassmässiga kontext ofta genom en hård jargong kring homosexuella män.</p>

<p>Genom analys av text och bildmaterial från Norrköpings kommun, varav främst turistbroschyrer är syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ändamål har uppsatsen två frågeställningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen använder jag mig av två stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av två representativa bilder framstår det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild är öde, och avbildas främst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i området samt historien. Industrilandskapet är enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-märkta byggnaderna och ”stadens livsnerv” –Strömmen. Enligt andra delar av det empiriska materialet är industrilandskapet större, men det är å andra sidan texter med en annan målgrupp. Industrilandskapet används tydligt för att marknadsföra den Fjärde storstadsregionen och jämförs återkommande med Mjärdevi science park i Linköping. Industrilandskapet i Norrköping har idag en helt annan verksamhet, från vapen och textilindustrier till dagens kunskapsintensiva verksamhet med Campus Norrköping i spetsen.</p>

<p>Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har använts som övergripande teori och metod där även tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande ämnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har främst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men även vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framträdande diskurserna i det analyserade materialet är förståelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam. Tidningens ståndpunkt ligger vid ett försvar av yttrandefriheten, och islam förklaras genom denna dikotomisering till stor del vara ”Vår” motpol. Bilden av en ”kamp” mellan Öst/islam/muslimer och Väst/kristna förekommer och dessa indelningar framställs till viss del som homogena, även om några texter nyanserar grupptillskrivningen. Uppmärksamheten kring dessa protester skulle kunna leda till ökad kunskap om islam och en debatt om muslimers livsvillkor, samtidigt skulle de till viss del förenklade bilder som framträder i Dagens Nyheter av muslimer som kollektiv kunna bidra till reproduktion av en orientalistisk tankestruktur.</p>

<p>Syftet var att undersöka hur eleverna på en högstadieskola använder sina datorer, både till social kommunikation och till skolarbete och hur tekniken</p><p>påverkar dem.</p><p>I studien har vi tillämpat kvalitativ metod kombinerat med en kvantitativ undersökning. Det empiriska materialet har huvudsakligen samlats in genom personliga intervjuer och observationer. Vi har även använt en webbaserad enkät.</p><p>Eleverna på den undersökta skolan har i projektets inledande fas anammat den tilldelade datorn på ett effektivt sätt. Nya möjligheter till social interaktion och studiesätt har öppnat upp sig. Eleverna har till stor del implementerat datorn i sitt dagliga liv, datorn fungerar som ett gränsöverskridande multiverktyg både inom skolvärlden och i den privata sfären. I våra intervjuer visade det sig att eleverna brukar ha med sig datorn hem, och de påpekade även att det var lättare att utföra skolarbeten hemifrån. Skolmiljön och fritiden smälter samman och ur detta bildas en ny form av lärande. Det dominerande kommunikationssättet bland eleverna är via IM-klienten Msn. Med den kan de förena både nytta och nöje lättare då kommunikationen sker i realtid. Detta kommunikationsmedel har dock inte ersatt den fysiska sociala interaktionen, utan existerar som ett väl använt komplement.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. </p><p>Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. </p><p>Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att göra en kritisk analys av ett Hälsoprofilsbedömningsinstrument (HPB) för att i förlängningen kunna vidareutveckla instrumentet, som efter dagens förutsättningar, bättre uppmuntrar individer till ett livslångt lärande inom hälsa. HPB är en metod som mäter fysiologiska aspekter och levnadsvanor. I hälsofrämjande arbete fokuseras det på både individ och miljö. Metoden som har använts har varit en form av litteraturstudie, sökningarna av material gjordes i olika databaser samt genom manuell genomsökning av tidsskrifter och litteratur.</p><p>Resultatet av studien visade på att alla variabler som HPB mäter hade mer eller mindre samband med hälsa. Det vill säga faktorerna motion, kost, tobak, alkohol, symptom, stress och socialt stöd. Vidare visade resultatet på andra faktorer som är viktiga för hälsa som borde implementeras i instrumentet, dessa var: ekonomi, utbildning samt mobbning och konflikter. Exempel på framtida forskning inom ämnet är studier som empiriskt prövar de tillkomna faktorerna samt utvecklar frågornas och svarsalternativens utformning i självskattningsformuläret.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till språklärare på gymnasienivå. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lärare med engelska som undervisningsämne. Utgångspunkten för vår studie är frågan om vilken syn på fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest på fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sätt på vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan påverka hur materialet används, och därmed få konsekvenser för både lärare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och även bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning på området.</p><p>Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lärare i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vår uppsats i en kontext ur vilken vi hämtade utgångspunkterna för vår undersökning. Vi läste och tolkade sedan, med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som ansats, åtta utvalda texter ur en fortbildningskatalog.</p><p>Vårt resultat visade att fortbildningen är situerad, omöjlig att kategorisera, och kan ha många olika innebörder. Vidare tolkade vi att talet om fortbildning i vårt analysmaterial kom till uttryck främst i form av individuell utveckling, behovsmättnad och muntration.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att analysera hur begreppet arbetarparti konstruerats i Moderaternas texter som en strategi för det Moderata samlingspartiet att locka till sig väljare.</p><p>Den fråga författarna ställde sig i relation till syftet var:</p><p>• Hur konstrueras begreppet arbetarparti i de aktuella texterna med tanke på språk och intertextualitet?</p><p>I uppsatsen utgick författarna ifrån att texter, däribland politiska texter utgör en påverkan på hur förändring eller reproduktion av sociala strukturer, normer och värderingar sker. Utifrån detta synsätt använde sig författarna av Fairclough´s tolkning av den kritiska diskursanalysen. Materialet bestod av delar ur Moderaternas valkampanj, däribland reklamtexter och internetsidor samt delar ur Moderaternas handlingsprogram och idéprogram. I analysen har fokus lagts på språkanvändning och intertextualitet.</p><p>I analysen av uppsatsen kom författarna fram till att Moderaterna använt begrepp som traditionellt sätt använts av Socialdemokraterna och kombinerat dessa med argument som talat för liberala reformer. Ett exempel på detta är då partiet använt begrepp såsom välfärd och social trygghet, samtidigt som texterna gav uttryck för en positiv inställning till den fria marknaden. I slutsatsen framkom det att den nya profilering Moderaterna använt sig av i form av ”Sveriges nya arbetarparti” var tydlig i reklamtexterna samt på internetsidorna men förekom inte alls i Moderaternas handlingsprogram respektive idéprogram. Författarna ifrågasätter om partiets grundläggande ideologiska grunder förändrats genom partiets nya profilering.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sedan Skola för bildning (1992) och Läroplan för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) står värdegrunden i centrum för skolans och lärares uppdrag. I utformandet av värdegrundsarbetet har bland annat fokus riktats mot nynazism och främlingsfientliga tendenser i samhället. Dessa har sedan kopplats till antisemitism och Förintelsen genom statsminister Göran Persson och Forum för Levande historia. Därför är det relevant att undersöka hur värdegrundens koppling till Förintelsen gestaltas i undervisningen.</p><p>I uppsatsen fokuseras konstruktionen av Förintelsen i en lokal gymnasiekurs: Förintelsen — ett folkmord att förklara och förstå, 100 poäng. Förintelsen granskas utifrån det material lärarna använder i kursen, som sätts i relation till förintelseforskning, didaktik och konstruktion av undervisningens innehåll.</p><p>Med hjälp av en teoretisk förankring i kritisk diskursanalys och under användning av den kritiska diskursanalysens textanalytiska undersökningsmetod undersöks främst hur ”Förintelsen” konstrueras i förintelsekursernas textmaterial. Detta syfte konkretiseras i undersökningsfrågor som handlar om vilka aktörer och objekt som fokuseras respektive marginaliseras och vilka motiv till aktörernas handlingar texterna erbjuder. Frågorna undersöks främst med referens till texternas sanningsanspråk och den deliberation som möjliggörs respektive omöjliggörs.</p><p>Undersökningens resultat är framför allt att texterna innehåller en relativt tydlig konstruktion av ”Förintelsen” som en händelse som främst berör ”judar” och som motiveras av antisemitismen. Andra beskrivningar av offren förekommer endast undantagsvis och är således marginaliserade. Förövarna förblir även de relativt ogripbara, med andra ord beskrivs de som grupp eller som ideologi ("nazister" respektive "nazismen") som i sin tur främst definieras genom sin antisemitism. Detta innebär att deliberativa samtal om motiv, förklaringsmodeller och handlingsvägar i nuet försvåras.</p>