Hållbarhet är en organisationsidé som utgår från både ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner. Länge har den sociala och ekologiska dimensionen åsidosatts till fördel för den ekonomiska, då organisationer i dagens konkurrensutsatta samhälle gör vad de kan för att nå ekonomisk lönsamhet. För att skapa en balans mellan hållbarhetsbegreppets tre dimensioner har högre utbildning setts som det främsta verktyget. Dock har flera rapporter utförda av regeringen visat att svenska högskolor och universitet misslyckas med att föra in en balanserad bild av hållbarhetsarbete för att studenten ska kunna använda sina kunskaper i framtida yrke. Syftet med denna studie är att undersöka hur personalvetare upplever att personalvetarutbildningen har utvecklat deras kunskaper kring att arbeta socialt hållbart, samt att få en förståelse för vilka utmaningar det finns för personalvetare att arbeta socialt hållbart i en organisation. För att besvara syftet har två frågeställningar tillämpats: Vilka kunskaper från personalvetarutbildningen anser personalvetaren att denne har mest användning för i sitt arbete? Samt, hur arbetar personalvetaren med jämställdhet, förebyggande av stress, mångfald och arbetsmiljö? Den metod som använts i studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats och sju intervjuer med yrkesverksamma personalvetare har utförts. Resultatet visar på att personalvetare inte anser sig ha fått konkreta verktyg från sin utbildning i att arbeta socialt hållbart men framhåller samtidigt att utbildning har gett dem förmågan att byta perspektiv och förstå mänskliga beteenden vilket de säger sig ha användning för i deras arbete. Vidare framställs en splittrad bild av informanternas yrkesutövning i relation till de sociala hållbarhetsaspekterna jämställdhet, mångfald, stress och arbetsmiljö. Det synliggörs även upplevelser av utmaningar med att arbeta socialt hållbart vilka anknyts till personalvetarens upplevda yrkesroll, identitet och status. De slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att informanterna trots sina upplevelser av att inte ha kunskaper för att arbeta socialt hållbart, utför handlingar med kritisk HRD som förhållningssätt vilka går att anknyta till social hållbarhet. Detta har kunnat urskiljas i informanternas redogörelser för hur de arbetar med jämställdhets-, mångfalds-, stress, - och arbetsmiljöfrågor samt de utmaningar som detta arbete medför.

Classifications are a crucial part of Library and Information Science (LIS). Classifications aim to organize information, making it easy to retrieve and access. Scholars have criticized the practice of organizing knowledge and the construction of classification systems, claiming it represents some phenomenon while leaving others out. According to some scholars, the practice of classification will always be bias, since it builds upon a subjective kind of worldview. This thesis – Abortion, pregnancy and childbirth in Dewey Decimal Classification – The representation of women in a normative system - focuses on the Dewey decimal classification system (DDC) and its representation of women, in relation to social and medical aspects. Three terms, traditionally linked to women, have been chosen; Abortion, Pregnancy and Childbirth. The three terms have been analyzed in three editions of the DDC to give an overview of a linear development of the representation of women in DDC. The editions are the 8th from the year 1913, the 12th abridged version from the year 1990 and finally the current upgraded version of the 23rd Swedish WebDewey. The question this thesis aims to answer is 1) How does the representation of women manifest in the chosen editions of DDC, in relation to terms linked to social and medical aspects? and 2) What kind of differences appear in the transfer of the international versions of the DDC to a Swedish social context? The editions of DDC are analyzed with the theoretical concept of the Swedish historian Yvonne Hirdman and the method of critical text analysis. Based on this, this thesis concludes that 1) the representation of women in DDC is inadequate and 2) the social aspects of the representation of women has undergone the greatest change in the transfer of the international version of the DDC to the current Swedish version.

This study investigates how the civic values of gender equality, and social and economic equality, are represented and implemented in three different textbooks designed for the course English 6, in chapters that are centred on older literary texts. The study uses critical discourse analysis to analyse these texts based on the above-mentioned values, and Bloom’s taxonomy to categorise the associated exercises according to learning processes. The study seeks to find whether the textbooks provide means for working with the above-mentioned values, whether the exercises encourage this work, and how pupils are expected to engage with the texts. The results show that all analysed texts provide means for some value-related work, and that most analysed chapters include exercises with a potential to encourage it, but that some further adaptation is often needed to reach this potential. The results also show that the majority exercises are centred around reading comprehension, and that further adaptation is generally needed to engage pupils in additional ways.

Att tillämpa critical literacy i undervisningen har enligt forskning visat ge positiv respons och utvecklar bland annat förståelsen för omvärlden, läsförståelse samt den kritiskt granskande och tolkande förmågan. Det är dock inte utrett huruvida detta förhållningssätt faktiskt tillämpas i undervisning. Därför ämnar denna studie undersöka i vilken utsträckning lärare i årskurs F-6 på 14 skolor i en kommun beskriver att de använder critical literacy-praktiker i undervisning med textarbete, genom att besvara följande frågeställningar: Hur många lärare har hört talas om critical literacy? Hur uppfattar lärare begreppet critical literacy? I vilken utsträckning använder lärare i en kommun critical literacy-praktiker vid arbete med texter? Studien är en triangulering mellan en digital enkätundersökning med 52 besvarande lärare och semistrukturerade intervjuer med två lärare verksamma inom årskurs F-6. För att analysera insamlat material är analysen inspirerad av den hermeneutiska teorin. Slutsatserna som kan dras utifrån studiens resultat är att de flesta lärare är bekanta med critical literacy, men att de inte vet vad det innebär. De lärare som är bekanta med critical literacy beskriver det som ett källkritiskt språkutvecklande arbete där text och information granskas och tolkas. Det kan utifrån studiens resultat också konstateras att samtliga lärare i studien på något vis tillämpar critical literacy, men att det varierar i vilken mån det tillämpas samt om dessa lärare är medvetna om att det tillämpas. / According to science, the use of critical literacy in classroom context has shown to have a positive outcome and improves the understanding of the surrounding world, reading comprehension and the ability to analyze and interpret. If this approach actually is being used in classroom context is however not established. The purpose of this study is therefore to investigate to what extent critical literacy is described to being used in classroom text work by teachers in 14 lower and middle schools in a municipality by answering the following questions: How many teachers has heard of critical literacy? How do teachers describe the concept of critical literacy? To what extend do teachers in a county use critical literacy when working with texts in the classroom? This study is a triangulation between a digital survey with 52 responding teachers and a semi-structured interview with two teachers active within the lower and middle school years. The data analysis is inspired by the hermeneutical theory. The conclusions reached of the results of the study are that most teachers are familiar with critical literacy, but without knowledge of what it means. The teachers who are familiar with critical literacy describe the approach as a critical language development where text and information are being researched and questioned. The results show that every teacher of the study in one way or another use critical literacy, although it depends to what extend it is being used and if those teachers are aware of its usage.

Socialtjänsten uppmärksammas i samband med individfall i såväl tidningar och sociala medier som television och radio. Medias granskande roll är central när det gäller en enskild individs upplevelse av statens agerande. Sällan har socialtjänsten möjlighet att bemöta kritik som framförs i media med tanke på den starka sekretess som myndigheten omfattas av. Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt media beskriver socialtjänsten i medialt uppmärksammade fall under olika tidsperioder samt undersöka om det går att utläsa en förändring i beskrivningen av socialtjänsten över tid. De teoretiska utgångspunkterna för studien vilka hjälper till att besvara syftet är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, dagordningsteori samt Ulrich Becks teori om risksamhället. Kritisk diskursanalys används även som metod. Studiens resultat visar att medias beskrivning av socialtjänsten främst är negativ. Media spelar en roll i att porträttera socialtjänsten på ett negativt sätt och bilden överförs till allmänheten. Över tid förändras beskrivningen av socialtjänsten och blir än mer negativ. Resultatet förstås bland annat som att vi lever i ett risksamhälle.

Denna studie berör hur Fattigvårdsstyrelsens föreställningar om resande tog sig i uttryck i Tattarutredningen. Materialet består av Tattarutredningen och 36 monografier, ett opublicerat underlag till utredningen, som alla är inhämtade från Arkivhuset i Jönköping. Studiens syfte är att undersöka föreställningarna om resande och vilka egenskaper, utseenden och beteenden som tillskrevs dessa människor med utgångspunkt i den så kallade Tattarutredningen. Metoden som använts för att besvara detta är en CDA, kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk är inspirerat av diskursanalysen, forskningen om ”bilden av den andre” och begrepp som etnicitet och ras.   Materialet har analyserats med hjälp av Norman Faircloughs CDA, där studiens teoretiska ramverk har styrt analysen. Dessa analysverktyg har möjliggjort en kvalitativ kritisk studie av språket i materialet. I studien identifierades olika mönster i materialet som har delats in i fem olika teman. ”Tattare” är inte som svenskarna, ”Tattare” är mindre begåvade, ”Tattare” är våldsamma, ”Tattare” är lata och ”Tattare” är orena. Dessa teman går att koppla till de föreställningar som Fattigvårdsstyrelsen hade om resande utifrån studiens metod, teori och den tidigare forskningen. Studiens resultat visar att resande tillskrevs olika egenskaper, utseenden och beteenden som byggde på föreställningar och fördomar. Resultatet visar också att det fanns en önskan om att särskilja resande och svenskar från varandra. / This study views how Fattigvårdsstyrelsen conceptions about Travelers where expressed in Tattarutredningen. The material in this study is based on Tattarutredningen and 36 monographs, all of which have been obtained from Arkivhuset in Jönköping. The purpose of this study is to investigate the conceptions about Travelers and the characteristics, appearances and behaviors that was attributed to these people on the basis of the so-called Tattarutredningen. The method used to answer this is CDA, critical discourse analysis. The theoretical framework is based on the CDA, the image of the other and concepts such as ethnicity and race.   The material has been analyzed with the help of Norman Fairclough’s CDA, where the study’s framework has guided the analysis. These analytics tools have made it possible to do a qualitative critical study of the language of the material. In the study, various patterns have been identified in the material that have been divided into five different themes. “Tattare” are not as Swedes, “Tattare” are less talented, “Tattare” are violent, “Tattare” are lazy and “Tattare” are dirty. The most essential theme is that Travelers are not as Swedes, where Fattigvårdsstyrelsens conceptions about Travelers is exemplified trough out the study. The study’s results shows that the attributes characteristics, appearances and behaviors were based on beliefs and perceptions. The result also shows that there was an underlying desire to distinguish Travelers and Swedes from each other.

I denna studie undersöks vad som är kritiskt för elever när ett historiskt talsystem ska användas i undervisningen. Syftet med studien är att identifiera kritiska aspekter som elever behöver urskilja för att kunna utveckla sin taluppfattning genom undervisning där det egyptiska talsystemet används. Syftet besvaras med hjälp av två forskningsfrågor; Vilka aspekter är kritiska? Vilka variationsmönster kan synliggöra de kritiska aspekterna? Studien baseras på variationsteorin och metoden learning study. Studien har utförts i två klasser i årkurs fyra. Studien består av ett för- och eftertest, samt en lektion som hållits i båda klasserna. Resultatet visar på att det fanns fyra kritiska aspekter för denna elevgrupp. Lektionen innehöll tre olika variationsmönster som resultatet påvisar ha belyst de kritiska aspekterna, eftersom eleverna presterat bättre i samtliga delar som testats. I vissa delar har andelen elever som svarat rätt ökat från 13% till över 50%. I studien dras slutsatsen att användning av historiska talsystem är ett effektivt sätt att utveckla elevers taluppfattning samt att de variationsmönster som använts i denna studie har lyckats belysa de aspekter som var kritiska för eleverna så att de har kunnat urskilja dem.

SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kärleksrelationer konstrueras på ett ensidigt sätt i läromedel, med ett starkt kärnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det främst är kvinnor som skildras i den privata sfären (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstående eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelämnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snävt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte är att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarläromedel för sfi. I analysen används Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). Utgångspunkten för analysen är frågeställningar utarbetade från språkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006). Analysen har även ett transdisciplinärt anslag, då den lutar sig mot begreppet hegemoni samt relaterade koncept.Resultatet visar att den vita kärnfamiljen med olikkönade föräldrar utgör subjektet och utgångspunkten i läroböckerna. Frånsteg från detta ideal används som en pedagogisk resurs för att mana till diskussion och förmedla berättelser på ett sätt som sätter de avbildade grupperna i objektposition samt stärker deras minoritetsstatus. Samkönade relationer inkluderas i endast ett av läromedlen. Där konstrueras de som objekt för diskussion och analys samtidigt som personerna varken framträder som individer eller får ta plats i läromedlets narrativa huvudfåra. Denna selektivitet präglar även läromedlens avbildning av etnisk och kulturell variation samt ensamstående föräldrar. Ur ett genusperspektiv är slutligen kvinnor mest framträdande i processer som anknyter till barn och relationer. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

The aim of this Master’s thesis is to examine the profession of librarianship by studying tasks in Swedish public libraries. The method is a textual analysis of articles inspired by the critical discourse analysis of Norman Fairclough. The theory applied consists of the profession theory of Andrew Abbott and the gender theory of Yvonne Hirdman. The questions raised are: how do librarians speak about their tasks, which discourses can be constructed and how can profession theory and gender theory explain the result. 61 articles from three Swedish library journals, Biblioteksbladet, DIK-Forum and bis, from the period 1990 to 2000 are analysed. Three discourses concerning the tasks of librarians are identified: a traditional discourse, an information technology discourse and a market economy discourse. The traditional discourse focus on traditional public librarian values with an anxiety towards the new technology as threatening to the profession. The information technology discourse sees the new technology merely as a tool to simplify the work and to make time for more demanding professional tasks. The market economy discourse centres on service and satisfying the demands of the users, who are seen and treated as customers. Application of profession theory results in showing how the information technology discourse is being part of a progress of the librarian profession, whereas the traditional discourse indicates a remaining position and the market economy discourse results in a professional decline. Application of gender theory results in showing how the gender contract is being renegotiated when information technology is introduced at the workplaces. / Uppsatsnivå: D

The subject of this master thesis is the school library and how we find its potential unutilized. We look at this problem in connection to the democratic assignment that the Swedish school has. The purpose is to elucidate what the democratic assignment consists of and to establish the role that the school library ought to have in this assignment. To describe the democratic assignment we examine and interpret the documents that regulate school and library activities today, including UNESCO/IFLA School Library Manifesto and United Nations Convention on the Rights of the Child. We use critical ideology analysis because we consider democracy to be a sort of ideology and have a critical view of how the school library is used or rather not used in school. To help us fulfil the purpose we have three questions:What role should the School Library have in school’s democratic assignment?a)What does the democratic assignment consist of?b)How is the School Library’s role described in the regulative documents of school and library activities and in IFLA/Unesco’s School Library Manifesto?The analysis is done by trying to interpret what’s said and what’s implicit. According to this master thesis the school library is not a natural part of school society and the existence of a school library is very much dependent on the headmasters view on school libraries. It’s quite clear that the school library can be a tool and a pedagogic resource in helping school to achieve the aims of the democratic assignment. / Uppsatsnivå: D