Today the society is bombarded with advertisement, and therefore it is a great challenge fororganizations to reach the audience with their message. One way for organizations to distinguish themselves from others is to create a story and build their marketing around that story. This is called Corporate storytelling and has today become a prosperous strategy for many companies and organizations around the world. Corporate storytelling is a marketing strategy that in many ways create a positive feeling, but at the same time it is conveying an image of society through the unexpressed that the advertising basically rest on. The purpose of this study is to analyze the online community Airbnbs use of Corporate storytelling using a multimodal critical discourse analysis. I study three of Airbnbs “community stories”. The conclusion of this study is showing that the stories are composed of typical narrative tools, and that they use a language that creates an equalistic dialog with the viewer. Furthermore the results show that there exist differences in how the stories create the man and the women.

Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie III undersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IV undersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II och III användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer. / This dissertation’s objective is to explore the possibilities of an integrated research perspective on male violence and exemplify how such research can be conducted. The specific objective is to increase awareness of how men’s childhood experiences, socialization, masculinity and emotions are related to their violence against other men, against themselves and against women (Paper III and IV) and how therapeutic interventions against violence can be analyzed and developed in correspondence with this knowledge (Paper I and II). The research was conducted through qualitative studies. The data collection methods comprised a theoretical review (Paper I), group-interviews (Papers II and III) and interviews (Paper IV). Altogether, 25 men participated in the studies. Qualitative content analysis was used to analyze the group-interviews (Paper II and III) and biographical analysis wasused to when analyzing the mens life-histories (Paper IV). The findings showed that an integrative perspective can reduce the risk of ecological fallacies and develop the understanding of the complex interaction between the factors behind men’s violence. These findings may also contribute to the development of violence therapies. The theoretical review article (Study I) exemplifies how the theoretical and methodological driven research on social bonds can be adjusted to treatment against male violence. The applied study on a CBT-therapy (Study II) exemplifies how operationalized indicators of pride and shame can be used to determine the quality of the social bonds between therapist and client. The comparison between two groups of men in two opposite masculinity positions (Study III) shows that both groups are carrying ambivalent attitudes towards violence and violence against women. Nevertheless the group’s masculinity constructions and attitudes towards violence correspond with their access to economic, social, political and cultural resources. The biographical focused qualitative study of men in violence treatment (Study IV) shows that the men who have been subjected to severe violence in their childhood are more shame-prone and tend to bypass shame with aggressions and violence. The other men generally describe their violent reaction as controlled. The findings point to the general conclusion that the further development of the understanding of men’s violence, and the development of effective therapies against violence are depending on our ability to integrate research from different scientific perspectives.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur diskursen i nyhetsrapporteringen av vargjakt såg ut på både lokal och nationell nivå och huruvida rapporteringen var vinklad på ett sätt som påverkade relationen mellan landsbygd och storstad. Detta undersöktes genom följande frågeställningar: 1. Hur representeras jakten, vargen och andra aktörer i rapporteringen? 2. Hur upprätthåller eller förändrar diskursen traditionella maktförhållanden som påverkar relationen mellan stad och landsbygd? 3. Med hänsyn till ovanstående punkter, finns det skillnader, och i sådana fall vilka är de, i den lokala och rikstäckande rapporteringen? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes en kvalitativ innehållsanalys där 20st artiklar om vargjakt behandlades. Artiklarna kom från den värmländska lokaltidningen Värmlands Folkblad och från den rikstäckande Dagens Nyheter. Analysen som genomfördes är baserad på Faircloughs kritiska diskursanalys. Utöver den kritiska diskursanalysen begagnade sig studien även av gestaltningsteorin och teorin representation. Resultatet visade att de olika rösterna i artiklarna ofta ställdes i kontrast mot varandra genom konjunktioner som “men”, “trots” och “däremot”. Att det rörde sig om en konflikt var alltså någonting som tydligt accentuerades i artiklarna. Den här konflikten kunde också uttydas i de outtalade antaganden rörande jakten som artiklarna byggde på. Studiens slutsatser var att jakten framställdes som omtvistad och ifrågasatt, framförallt av djur- och miljöorganisationer och av EU. Framställningen av vargen var motsägelsefull och innefattade element som att den var en hotad art, att den inte var en hotad art, att det fanns anledning att vara rädd för den, att det inte fanns anledning att vara rädd för den, att det fanns alldeles för många vargar i Sverige och att det fanns alldeles för få vargar i Sverige. Vidare framställdes aktörerna jägare och boskapsägare som kompetenta, respektive missgynnade. Därutöver framkom det att vargjaktsrapporteringen visserligen representerade grupper som känner sig förbisedda i vargjaktsfrågan, såsom boende på landsbygden, men att de inte representerades på ett sätt som förändrar traditionella maktförhållanden. Avslutningsvis var de huvudsakliga skillnaderna som framträdde mellan Värmlands Folkblad och Dagens Nyheter att olika aktörer gavs olika stort utrymme i rapporteringen. I Värmlands Folkblad var jägare en kategori som ofta fick uttala sig, medan de sällan fick göra det i Dagens Nyheter. I Dagens Nyheter fick däremot forskare inom olika områden flera chanser att komma till tals, något som sällan skedde i Värmlands Folkblad. Därmed kunde en skillnad urskiljas i vem som gav möjlighet att beskriva vargen och vargjakten utifrån sina ord och uppfattningar. / The aim of this study was to analyze the discourse about wolf hunting in both local and nationwide newsmedia and whether the reporting was framed in a way that affect the relationship between the urban and rural. The following questions were asked: 1. How do the newspapers represent the hunt, the wolf and other main figures? 2. Does the discourse maintain or challenge traditional relations of power that affect the relationship between the urban and rural? 3. With question 1 and 2 in mind; Are there differences, and if so what are they, in the local and nationwide newsmedia? In order to answer these questions a qualitative content analysis of 20 articles about wolf hunting was performed. The articles were from the local newspaper Värmlands Folkblad and the nationwide newspaper Dagens Nyheter. The analysis was based on Fairclough’s theory and method critical discourse analysis and in addition the theories framing and representation was applied for further depth and understanding. The result showed that voices were put in contrast to each other with conjunctions such as “but”, “in spite of” and “however”. Thus the newspapers framed the issue as a conflict. This conflict also manifested itself in various presuppositions. The study conclude that the hunt was represented as controversial and questioned by animal- and environmental organizations as well as the UN. The representation of the wolf was full of contradictions, such as being an endangered species/not being an endangered species, it should be feared/should not be feared and there are too many wolves in Sweden/there are too few wolves in Sweden. The main interest groups hunters and livestock owners were represented as competent (the hunters) and disadvantaged (the livestock owners). Other groups, who previous research mean feel overlooked, are represented in the newspapers but not in a way which challenge traditional relations of power. Lastly, the main differences in the local and nationwide newsmedia was how much influence the different voices had in the articles. In Värmlands Folkblad’s atricles the hunters were the prominent voice whereas in Dagens Nyheter’s articles hunters were neglected. However, scientists were one of the most salient voices in Dagens Nyheter’s but were absent in Värmlands Folkblad’s articles. Thus a difference could be found in who were given the opportunity to comment the issue.

Mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund och i syfte att främja en inkluderande bildundervisning behandlar denna uppsats bildlärares bildbruk ur ett postkolonialt perspektiv. För att ta reda på huruvida bilder som inkluderas i den samtida bildundervisningen reproducerar koloniala synsätt undersöks vilka bilder dagens bildlärare använder sig av i sin undervisning samt hur rasifierade människor framställs i dessa bilder. I undersökningen appliceras kritisk diskursanalys och visuell metodik på bildmaterial insamlat av sju yrkesverksamma bildlärare för att synliggöra koloniala och imperialistiska maktstrukturer. Då undersökningen vilar på en socialkonstruktionistisk grund analyseras även de sociala konsekvenser som bildmaterialets framträdande diskurser kan generera i skolan som institution. Resultatet av analysen visar att de bildlärare som bidragit till studien främst använder sig av bilder skapade av vita västerlänningar där också vita människor figurerar. Analysen visar även att den visuella representationen av rasifierade människor är begränsad och att den i vissa fall verkar emot den svenska skolans värdegrund genom att reproducera koloniala diskurser. Undersökningen ligger även till grund för ett gestaltande arbete som består av en ABC-bok där varje bokstav representerar olika sätt som det koloniala och imperialistiska arvet tar sig uttryck i en modern svensk kontext. Gestaltningen är inte bara en kommentar på resultatet av undersökningen utan även ett medel för att förflytta den postkoloniala diskursen från en akademisk till en mer allmän kontext.

Studien behandlar hur den svenska nyhetsrapporteringen konstruerar terrordåden i Paris respektive bombattentaten i Bagdad för att belysa eventuella skillnader. Syftet är att genom en analys av diskurserna skapa en medvetenhet kring rapporteringens konstruktioner av terrordåd i en större kontext. Studiens teoretiska ramverk består av kritisk diskursanalys som teori, postkolonialism, orientalism och medielogik för att skapa förståelse för varför det finns likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen kring terrordåden i Paris respektive bombattentaten i Bagdad. För att ta sig an det utvalda materialet används kritisk diskursanalys som metod. Valet av nyhetsmedier gjordes utefter en effektorienterad urvalsprincip där Sveriges största morgon- och kvällstidning ligger till grund för det insamlade materialet som sammanfattat består av 12 artiklar. Resultatet består av fyra teman: förövare, offer, orsak och hot. Studien innefattar också en analys av aktörer och diskursiva strategier. Det orientalistiska perspektivet med vi och dem-tänket i fokus, samt medielogikens tekniker, tillämpas sedan i slutdiskussionen för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet bevisar att skillnader i rapporteringen kring terrordåd i olika geografiska och kulturella områden existerar. Rapporteringen om dåden i Paris intensifieras och uppmärksammas därför mer. Vidare framställs offer och offer, samt förövare och förövare väldigt olika, vilket det orientalistiska perspektivet i slutdiskussionen spekulerar kring.

The focus of this essay is the civic engagement of Swedish upper secondary school students. In light of recent studies showing Swedish youth to be less politically engaged in comparison to other countries, and young adults as underrepresented in representative politics, a divide can be seen between the political world of the adult and the political world of youth. This essay aims to collect political experiences of young people, through the use of focus group discussions, in order to better understand the political interest of students as well as the schools work with civic engagement from a student point of view. By observing the political discussions of students through a theoretical lens of critical pedagogy as expressed by Peter McLaren and Paulo Freire, the purpose of the essay is to increase understanding of young peoples political praxis and of how they engage in politics at school. The main results of the essay indicate that students political focus is not primarily on issues of class and that the students express an individualized form of political activism. Furthermore the results indicate that students are able to participate in school decision making and that they are allowed to be political in a school setting but that political discussion is far from common in their school work.

Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie IIIundersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IVundersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II ochIII användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer. / This dissertation’s objective is to explore the possibilities of an integrated research perspective on male violence and exemplify how such research can be conducted. The specific objective is to increase awareness of how men’s childhood experiences, socialization, masculinity and emotions are related to their violence against other men, against themselves and against women (Paper III and IV) and how therapeutic interventions against violence can be analyzed and developed in correspondence with this knowledge (Paper I and II). The research was conducted through qualitative studies. The data collection methods comprised a theoretical review (Paper I), group-interviews (Papers II and III) and interviews (Paper IV). Altogether, 25 men participated in the studies. Qualitative content analysis was used to analyze the group-interviews (Paper II and III) and biographical analysis wasused to when analyzing the mens life-histories (Paper IV). The findings showed that an integrative perspective can reduce the risk of ecological fallacies and develop the understanding of the complex interaction between the factors behind men’s violence. These findings may also contribute to the development of violence therapies. The theoretical review article (Study I) exemplifies how the theoretical and methodological driven research on social bonds can be adjusted to treatment against male violence. The applied study on a CBT-therapy (Study II) exemplifies how operationalized indicators of pride and shame can be used to determine the quality of the social bonds between therapist and client. The comparison between two groups of men in two opposite masculinity positions (Study III) shows that both groups are carrying ambivalent attitudes towards violence and violence against women. Nevertheless the group’s masculinity constructions and attitudes towards violence correspond with their access to economic, social, political and cultural resources. The biographical focused qualitative study of men in violence treatment (Study IV) shows that the men who have been subjected to severe violence in their childhood are more shame-prone and tend to bypass shame with aggressions and violence. The other men generally describe their violent reaction as controlled. The findings point to the general conclusion that the further development of the understanding of men’s violence, and the development of effective therapies against violence are depending on our ability to integrate research from different scientific perspectives. / Män med våldsproblematik – Problem, interventioner och förändring / Känslors betydelse för framgången hos terapeutiska interventioner mot mäns våld

Syftet med studien är att undersöka hur ofta den kollegiala metoden klassrumsbesök används för kompetensutveckling och vilka faktorer som lärare anser påverkar deras möjlighet att använda sig av metoden, samt om de anser att den bidrar till deras professionella utveckling. Studien är en kvantitativ och kvalitativ undersökning. Metoden som används för att besvara studiens frågeställningar är dels data från TIMSS 2015 lärarenkät årskurs 4 och data från en webbaserad enkät i vilken respondenterna har fått besvara både öppna och slutna frågor. Resultaten från det insamlade empiriska materialet ställdes sedan mot redovisad forskning, litteratur och ramfaktorteorin. Studiens resultat visar att 22 av 28 lärare som deltog i studiens webbenkät sällan eller aldrig besöker någon annans klassrum för att lära sig, till skillnad från 4 lärare som svarade att de ibland använder sig av metoden. TIMSS materialet visar dock att 43,2 % av 266 lärare ibland använder klassrumsbesök för att auskultera, vilket är en större andel än det som framkom i webbundersökningen. Utifrån det här resultatet kan man dra slutsatsen att det inte är så vanligt förekommande att lärare använder klassrumsbesök för att auskultera, vilket studiens webbenkät och TIMSS materialet tillsammans understödjer. Resultatet från webbenkäten visar även att fler än hälften av studiens lärare mycket sällan eller aldrig använder metoden klassrumsbesök för kritisk granskning och återkoppling, men på grund av det låga antalet respondenter i webbenkäten så kan inga generella slutsatser dras. Av studiens resultat framgår att lärare har ett antal ramfaktorer att förhålla sig till och att faktorer såsom tid, ekonomi och kultur påverkar möjligheten attnvända sig av klassrumsbesök. Den känslomässiga aspekten, som i studien kopplas till den kulturella ramfaktorn, uppfattades som en styrande faktor där lärare uttryckte en oro över att ”trampa varandra på tårna”. Resultatet i studien visar även att de lärare i studien som använder sig av metoden klassrumsbesök upplever att den bidrar till deras professionella utveckling och de flesta lärarna skulle vilja använda metoden klassrumsbesök oftare.

The aim of this study is to examine how two Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, described the US occupation of Iraq (2003) and the Russian annexation of Crimea (2014). The questions examined are: How did DN and SvD form their news report regarding the US occupation of Iraq and the Russian annexation of Crimea? How were the involved countries (The US, Russia, Iraq and Crimea (Ukraine) etc.) portrayed? What kind of ideological messages can be told from the articles?  Using the analysis method of Berglez (2019), as well as the method of critical discourse analysis (CDA) by Norman Fairclough (1995), ten news articles from each newspaper were analyzed. Theories used are the Gramscian theory of hegemony, the Bourdieu field theory and framing theory. The study shows that there are differences in how the two interventions were portrayed. The newspapers correspondents appeared to picture the conflicts in a way that may reflect the reporters own view of the conflict. Especially the SvD reporters appeared to be critical of the US war in Iraq. Both newspapers were prone to portraying Russia in a negative way as well as the US as a legitimate power. DN, to a greater extent than SvD, reproduced Russian stereotypes.