Den här Uppstatsen undersöker hur ”media” kan överföra stigmatiserande rumsliga representationer av bostadsområden. Det område som denna studie fokuserar på är stadsdelen Gottsunda i Uppsala, där artiklar publicerade av Upsala Nya Tidning analyseras. Studiens syfte är att undersöka och analysera de mediala diskurser som finns kring Gottsunda, hur dessa påverkar den generella bilden samt i vilken grad detta kan bidra till rumslig stigmatisering av området. Detta görs utifrån en socialkonstruktivistisk ansats där kritisk diskursanalys används som metod för att analysera artiklar relaterade till Gottsunda. Utifrån teorier om de Andra undersöks det om andrafieringsprocesser förekommer i materialet där Gottsunda blir till en rumslig Andre medan Gottsundabor blir de Andra. Resultatet visar att det i vissa sektioner av tidningen förekommer material som har stigmatiserande effekter genom att platsen och dess invånare görs till de Andra. Detta är tydligast inom brottsjournalistiken samt i de artiklar där politiker får komma tills tal i samband med valet år 2014, här framstår Gottsunda i vissa artiklar som ett farligt och oönskat område. På kultursidorna ser däremot framställningen av Gottsunda annorlunda ut. Det finns fortfarande tecken på att andrafieringsprocesser förekommer vilket gör Gottsunda till en rumslig Andre med invånare som är de Andra, skillnaden är att det här ges en mer positiv bild av stadsdelen.

Denna uppsats belyser på vilka sätt etnocentrism och kommersialism kommer till uttryck i analyserat resejournalistiskt undersökningsmaterial. Med hjälp av metoden kritisk lingvistik har utvalda svenska textreportage analyserats för att finna underliggande värderingar som kommersialism och etnocentrism bidragit till. Varje textanalys kompletteras med en mindre bildanalys. Studien är komparativ och jämförelser sker dels mellan dagstidning och magasin, dels över en tidsperiod av 20 år. Frågeställningar som besvaras är vilka uttryck finns för etnocentrism respektive kommersialism i de utvalda reportagen samt finns skillnader i tendenser mellan dagspress och magasin och hur har det utvecklats över tid. Undersökningsmaterialet består av reportage med tillhörande bilder från 1993, 2003 och 2013 från DN, SvD, Vagabond och RES. Av resultaten går att dra slutsatsen att etnocentriska uttryck och föreställningar ökar när kommersialiseringen ökar. Det studerade materialet visar hur etnocentrism och kommersialism inom svensk resejournalistik kan agera i symbios.

Denna uppsats har undersökt hur totalitära ideologier framställs inom läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Metoden som har utgjort grunden för analysen har varit Faircloughs kritiska diskursanalys som genomsyrats av ett poststrukturalistiskt perspektiv. Materialet har varit tre stycken samhällsböcker riktade mot kursen Samhällskunskap 1B. Olika avgränsningar som definition på totalitarism har gjorts och avgränsningar mot andra ämnen för att kunna konkretisera undersökningsfältet. Uppsatsen har kunnat blottlägga att läroböckerna behandlar tre totalitära ideologier, socialism (kommunism), fascism och nationalsocialism. Dessa olika totalitära ideologier behandlas även olika i avseende av framställning, utrymme och ideologisk genomgång. Sovjetisk socialism (kommunism), fascism respektive nationalsocialism beskrivs utifrån händelser medan marxistisk socialism beskrivs utifrån ideologiska grunder. Den marxistiska socialismen har en positiv bild medan de andra ideologierna har en negativ bild representerad i texterna. Uppsatsen största resultat är att läromedlen inte erbjuder några kunskap om vad fascism och nationalsocialism står för ideologiskt utan endast vilka historiska händelser dessa två ideologier har utfört som till exempel förintelsen. Även kan sägas att resultatet i uppsatsen inte är generaliserbart då för få läroböcker undersöks samt att man inte vet hur eleverna, läraren eller klassrummet använder böckerna och går igenom ämnena. Endast i dessa tre läroböcker kan resultatet vara gällande.

Bakgrund: Inom intensivvård transporteras patienter till och från avdeningen för att genomgå olika undersökningar. Det är väl känt att transporter är förenade med risker och kritiska situationer uppstår ofta på grund av den mänskliga faktorn. Genom upprepad utbildning av personal, tillexempel genom simuleringsövningar med informanter ur olika yrkeskategorier kan det vara ett användbart verktyg för att uppnå ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva vad en simuleringsövning innebär för intensivvårdspersonal för att bemästra en kritisk situation. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats har genomförts. Femton personer, varav sex ST-läkare, sex sjuksköterskor och tre undersköterskor inom intensivvård har intervjuats. Konventionell kvalitativ innehållsanalys enligt Hsieh och Shannon har använts för analys av materialet. Resultat: Analysen av materialet ledde till att nio stycken subkategorier utvecklades och som delades in i två kategorier, vilka beskriver informanternas upplevelser i situationen och betydelsen av lärandet. Resultatet visar på vikten av en väl organiserad och genomförd simuleringsövning, vilken skapar en ökad förberedelse hos individen men ävenförståelse för vikten av ett fungerande team. Det mynnade även ut i förändringar på avelningen och har kunnat påvisas att informanter haft nytta av utbildningen i verkliga händelser. Konklusion: Studien visar att simuleringsövningar är lämpliga för att synliggöra brister på olika nivåer, tillexempel materiella, individuella eller organisatoriska. Genom övning kan både individen och även organisationen utarbeta olika strategier för att hantera samt åtgärda brister. Simuleringsövning är ett användbart verktyg för att öka patientsäkerheten och därmed en ökad vårdkvalitet.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.

This study examines how literature can be used in value system education in the Swedish high school. It uses anti-oppressive theory to focus gender issues in three literary works, Jane Eyre (1847) by Charlotte Brontë, Orlando (1928) by Virginia Woolf and Mira (2016) by Eija Hetekivi Olsson. The novels are chosen with historical diversion so that they can be compared according to changing norm systems. The study is organized in two parts where the first, the literary analysis, examines how the characters relate to gender norms. The second part contains a didactic discussion on how the results from the literary analysis can be applied in the classroom. The study shows that the literary characters, even though they come from different times, deal with much the same kinds of power structures. The study argues that the characters can be used in different ways to discuss anti-oppressive questions and theory in the classroom, examples are the performative theories of Judith Butler and Iris Marion Young, and that value system education can be helped by providing students with theoretical approaches. It also argues that the supposed conflict between facts and value system knowledge is not inherent in the curriculum and can be solved by combining reading and literary analysis with anti-oppressive theory. It shows that Jane Eyre and Miira have many similarities in their relation to gender norms, while Orlando is an outsider among outsiders. Thus, Orlando can be used as a contrast to the other two in illustrating norms and in pinpointing how norms change while maintaining its regulating functions. The didactic discussion uses socio-cultural theory and critical literacy to argue that reading should take place in a social context where writing and class room dialogue are key parts of the learning process.

No description available.

This is a study of seven Swedish textbooks for the course Swedish 1. The main point of this study was to determine how source criticism is managed in different textbooks. The study focused on where in the textbook source criticism was placed, how source criticism was defined in the textbooks, what knowledge the textbooks conveyed about source criticism, how students was encouraged to work with source criticism and what differences and similarities it was in the management of source criticism in the textbook. The result show that the management of source criticism differs between the textbooks. Source criticism is often placed in the beginning or the middle of the book and in correlation to text writing, information search and media. All the textbooks encourage the students to be critic to their sources but five of the seven textbooks doesn’t define what source criticism is or how to use it. Most of the textbooks also encourage the students to ask questions that is the same or similar to what the Swedish institution Skolverket wants the students to ask to their source material. The exercises that the textbooks proposes is foremost about analysing an article in a newspaper and assess a internet site or compare a site against another.

Med hjälp av en kritisk diskursanalys ämnar vi åt att analysera de tre största partiernas diskurs om integration efter flyktingkrisen 2015 och även problempresentationer som förekommer i diskursen. Vårt tillvägagångssätt har varit att analysera 4 debattprotokoll som behandlar fenomenet integration. Debattprotokollen avhandlar civilsamhällets betydelse för integration, frågor gällande etablering och mottagning av de nyanlända invandrare samt samhällsorientering och samhällsinformation. Vid analys av utvalda debattprotokoll, har vi valt att implementera Carol Lee Bacchis analysmetod, What’s the problem represented to be? och Faircloughs tredimensionella modell. Vårt fokus har varit partiernas diskurs och framställning av problem samt antagande bakom diskursen. Vidare använder vi studiens teoretiska ramverk som ett komplement för analysens resultat och forskningsfrågor.I studiens huvudsakliga slutsats kom vi fram till att både Socialdemokraterna och Moderaterna främjar mångfald i samhället jämfört med Sverigedemokraterna som var emot idén om mångfald och istället främjar assimilering. Vi kom även fram till att det finns fler skillnader än likheter mellan de tre partiernas problemrepresentation. Slutligen visar studiens slutsats att diskursen om integration tyder på att nyanländas förmåga och kunskap inte anses vara i samma nivå som svenskarna i samhället. Detta resulterar i förekommer en diskriminering gentemot den gruppen.

Det politiska klimatet i Europa har de senaste åren blivit allt mer konservativt och det går idag att läsa hur den liberala demokratin på sina håll utmanas av icke-liberala samt konservativa ideologier. Nationalism är ett fenomen med förankring till historiska processer vilka bygger på komplexa uppfattningar om folket, nationen och tillhörigheten. I makt eller politiskt sammanhang används nationalismen av majoriteten för legitimering av politisk nationell ordning. Media är underordnad politisk, ekonomisk och juridisk reglering och har en betydande roll i samhället. Media kan både bidra till mediekonsumenternas verklighetsuppfattning, men kan även fungera som ”gatekeepers” för vilken information som väljs ut. Syftet med studien är att undersöka hur svensk dags- och kvällspress presenterar och konstruerar uppfattningar och attityder om nationalism i Sverige. Den valda metoden är kritisk diskursanalys med Norman Faircloughs tredimensionella modell, i kombination med det socialkonstruktionisitiska perspektivet samt centrala teoretiska begrepp. De framträdande diskurserna är, svenska värderingar, nationalism som hot mot liberal demokrati samt förskjutningsdiskursen. De framträdande uppfattningarna om nationalism, som utläsas i analysens olika dimensioner, är; att nationalism är förknippat med särskiljande av personer beroende på trostillhörighet och etnicitet, att nationalism är icke-liberal, att nationalism inte är förenlig med svenska värderingar, att nationalism är fientlig samt att nationalism förespråkar en homogen samhällsstruktur. De attityder om nationalism som framkommit är genomgående negativa och nedvärderande gentemot nationalism, avståndstagande samt att nationalism tillskrivs med negativa egenskaper.