Brister i följsamheten gentemot ordinerad läkemedelsanvändning medför stora kostnader för samhället samt onödigt lidande för berörda patienter. Syftet med denna studie var att undersöka och sammanställa orsaker till och åtgärder vid bristande följsamhet. Metoden var en litteraturstudie av artiklar som undersökt följsamheten hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet visade att patienters attityder, förväntningar och egna erfarenheter om sjukdom och läkemedelsbehandling, i kombination med bristande information och kunskap låg till grund för hur följsamheten utföll. Patientcentrerat arbetssätt (samsyn) där delaktighet och medbestämmande från patientens sida gavs central roll, ansågs vara nödvändigt för positivt följsamhetsresultat. / Inadequate compliance with medication seriously affects patients with suffering and the society with great expenses. The purpose with this project was to examine and summarize causes of and preventive measures for inadequate compliance. To gain the most information on this topic we performed a literature review over research articles examining compliance among patients with chronic diseases. The result showed that patients´ attitudes, expectations and experiences of their disease and medical treatment, in combination with inadequate information and knowledge, were fundamental for the result in medication compliance. Patient-centred concordance with participation and mutual decisionmaking was central and presumed necessary in accomplished positive results in compliance

Omkring hälften av alla kroniskt sjuka uppvisar bristande följsamhet till sin behandlingsplan. Med en äldre befolkning ökar prevalensen av kroniskt sjuka och komorbiditet vilket ställer höga krav på följsamheten. Patienters svårigheter att följa medicinska ordnationer och föreskrifter har traditionellt sett beskrivits som ett problem orsakat av patienterna själva. Idag menar förespråkare att ansvaret för att uppnå god följsamhet istället bör delas mellan patient och vårdpersonal. Syftet med denna litteraturöversikt är att genom ett patientperspektiv belysa faktorer som påverkar patienters följsamhet i samband med kroniska sjukdomar. Tillvägagångssättet för att finna relevanta studier har varit sökningar i databaserna PubMed och Cinahl. Enbart kroniska sjukdomar som är livsstilsförankrade och vars prognos är påverkbar av patientens egenvård ansågs relevanta för litteraturstudien. Av samtliga 10 kvalitetsgranskade och analyserade studier var två kvantitativa. Studiernas resultat analyserades för att finna kongruenta faktorer mellan de olika patientgrupperna. Materialet kategoriserades enligt fyra teman: Strukturella faktorer, Kommunikation, Kunskap samt Inre resurser. Gemensamt för många studier var att patienterna ansåg sig missnöjda med information och möjligheten att delta i behandlingen. Vidare begränsades patienterna av strukturella barriärer som bristande kontinuitet och begränsade kommunikationsmöjligheter med vårdpersonalen. Många patienter hade bristande kunskaper kring sjukdomssymtom, läkemedel och biverkningar vilket bidrog till förväxlingar och missförstånd. Litteraturöversiktens resultat tyder på att kroniskt sjuka patienter, oberoende av sjukdomsdiagnos, i stor utsträckning upplever likartade faktorer som påverkar deras följsamhet till föreskriven behandling. / About half of the patients with chronic diseases fail to comply adequately with their prescribed regimens. Increasing prevalence of chronic disease and comorbidity, places high demands on patients’ adherence. Patients’ difficulties to follow ordinations and prescriptions have traditionally been described as a problem caused by the patients themselves. Today, proponents believe that the responsibility for achieving good adherence instead should be shared between patients and health professionals. The purpose of this literature review is to, from a patient perspective, examine factors that influence patients' adherence associated with chronic diseases. The procedure for finding relevant studies has been searches in the two databases PubMed and Cinahl. Only chronic diseases affected by lifestyle changes and whose prognosis is influenced by patient self-care were considered appropriate. Of all 10 reviewed studies, two were quantitative. The results were analyzed to find congruent factors affecting adherence between the different patient groups. The material was categorized into four themes: Structural factors, Communication, Knowledge and Inner resources. Common to many studies was that patients felt dissatisfied with the information given and the opportunity to participate in treatment. Furthermore, patients were limited by structural barriers such as lack of continuity and limited communication with caregivers. Many patients had a lack of knowledge about symptoms, medications and side effects, which contributed to confusion and misunderstanding. The results indicate that chronically ill patients, to a large extent and independent of disease diagnosis, are experiencing similar factors that affect their adherence to prescribed treatments.

Bakgrund: Kroniska sjukdomar ökar med ålder. Personer med kroniska sjukdomar skrivs ut snabbare från sjukhus vilket menar att flera får vård hemma. Ehälsa kan vara ett sätt att ge stöd till personer med kroniska sjukdomar i hemmet. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa patienters erfarenheter att få vård via ehälsa vid kronisk sjukdom.Metod: En litteraturstudie baserad på femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Datainsamling gjordes i två databaser, Pubmed och Cinahl.Resultat: Sex teman uppstod, av vilka fyra gav fördelar med ehälsa: ökad trygghet, delaktighet och kontroll, ökad förståelse för sin sjukdom, ehälsa som stöd i sin sjukdom. De övriga två uttalade nackdelarna med ehälsa: värdet av fysisk kontakt och utmaningar i användning.Konklusion: Resultatet i litteraturstudien visar på att majoriteten patienter med kronisk sjukdom använder ehälsa som hjälpmedel. Majoriteten av patienterna blev mer delaktiga i sin vård vilket bidrog med en bättre förståelse för sin sjukdom. Vid en ökad medvetenhet förbättrades även egenvården hos patienterna. Flertalet av patienterna fann många fördelar med ehälsa dock uttryckte en del att de värderade den fysiska kontakten med vårdpersonalen. Resultatet visade att patienterna upplevde ehälsa som ett positivt komplement till traditionell vård. / Background: Chronic illnesses increase with growing ages. People having chronic illnesses get discharge from hospital more quickly, which means that they get little care at home. Ehealth can be a way to support people with chronic diseases at home.Aim: The aim of present literature study is to illustrate patients´ experiences of getting health care through ehealth with chronic illness.Method: This study is a literature review based on fifteen scientific studies with qualitative method. Data was collected from two databases: Pubmed and Cinahl.Results: Six themes emerged, four of which expressed advantages with ehealth: increased security, patient participation and control, increased understanding of their illness, ehealth as a support in their illness. The remaining two expressed disadvantages with ehealth: the value of physical contact and challenges in use.Conclusion: Literature review shows that many patients having chronic disease use the eheath as a support. Most patients had positive experiences after using ehealth. Understanding about their disease condition and patient participation has increased due to ehealth. In addition, this played a big role in self-management. Some patients valued the old traditional care method of having physical contact with their health professionals. Our result showed that ehealth is a good complement to traditional care.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Background: People with a chronic illness such as asthma / COPD (chronic obstructive pulmonary disease), diabetes and congestive heart failure/hypertension are now a days returning to home from hospital a lot earlier than before and therefore need more support, advice, and help from the primary care nurse to be able to manage the disease Aim: The aim of the study was to describe the nurse´s strategies in the meeting with the patient in order to create the best preconditions for a good self-care. Method: A qualitative study was set up. Eight nurses with specialist responsibility within the area of asthma / COPD (chronic obstructive pulmonary disease), diabetes or congestive heart failure/hypertension were interviewed. The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis. Results: From the analyzed interview material four categories with each three sub-categories emerged. The four categories that appeared was: To be based on the patient´s needs, to see the whole individual, to reach the patient through means and to move forward when things does not work out as planned. Common for these four categories is the rule of the nurse guiding the patient in the realization of a good self-care. Conclusion: All nurses in the study stresses the importance of seeing and meeting the patient on his level, in order to be able to support, help and provide the tools needed for the realization of a good self-care. / Bakgrund: Många patienter med kroniska sjukdomar såsom astma/KOL, diabetes och hjärtsvikt/hypertoni kommer hem allt tidigare från en sjukhusvistelse och behöver därför mer support, råd och hjälp från sjuksköterskan inom primärvården för att kunna hantera sin sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans strategier för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för en bra egenvård hos patienten. Metod : En kvalitativ studie genomfördes. Åtta sjuksköterskor med specialistansvar som astma/KOL, diabetes eller hjärtsvikt/hypertonisjuksköterska på vårdcentral intervjuades. En kvalitativ innehållsanalys av insamlad data genomfördes. Resultat: Ur det analyserade intervjumaterialet växte fyra kategorier med vardera tre tillhörande subkategorier fram. De fyra kategorierna som framkom var: Att utgå ifrån patientens behov, Att se hela individen, Att nå patienten genom användning av hjälpmedel och Att komma vidare när det inte blir som planerat. Som en röd tråd genom dessa kategorier går sjuksköterskans roll i att vägleda patienten i genomförandet av en god egenvård. Slutsats: Samtliga sjuksköterskor i studien framhåller vikten av att se och möta patienten på dennes nivå. Detta för att nå fram till patienten och kunna stötta och ge den hjälp och de redskap patienten behöver i genomförandet av egenvård.

Under barndomen sker en intensiv psykosexuell utveckling. Om ett barn föds eller drabbas av en kronisk sjukdom kan det påverka den psykosexuella utvecklingen till följd av behandlingar och/eller undersökningar samt att barnet kan missa tillfällen med jämnåriga att utforska sin sexualitet. Tidigare forskning är bristfällig i vilken information om sexuell hälsa barnen får kopplat till sjukdomen. Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av sexologiskt stöd för personer som haft en långvarig sjukdom under barndomen. Samt, om det sexologiska stödet varit otillräckligt, utforska vilket sexologiskt stöd personerna hade behövt och varifrån det skulle ha givits. Som stöd för att tolka resultatet används Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt PLISSIT-modellen. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Empirin har därefter bearbetats med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att informationen om hur sjukdomen kan påverka sexualiteten var bristfällig. Mer information hade behövts eftersom sjukdom, behandlingar och undersökningar kunde påverka sexualiteten. Barns röst och behov blir inte alltid hörd i förhållande till vuxenvärlden och informanterna hade behövt att vuxna initierade samtal om sexualiteten under barndomen för att bekräfta, normalisera och informera innan saker sker. En person som hade barn-, medicinsk- och sexologisk kompetens menade informanterna hade varit lämpad att ge information. Likaså att ha forum för att kunna prata med jämnåriga i liknande situation, hade också varit gynnsamt.

Bakgrund: Under de senaste åren har behovet av vård och omsorg förändrats. Detta på grund av den demografiska utvecklingen och övergång från främst sjukhusvård till insatser i primärvården. Det finns många studier som beskriver upplevelser av vårdpersonal inom vård och omsorg i hemmet, men färre studier som belyser vårdtagarens upplevelser. Syfte: Den här studien beskriver äldre personers upplevelse av professionell vård och omsorg i ordinärt boende vid kronisk sjukdom. Metod: 20 artiklar valdes ut och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: Känslan av att inte få vara delaktig, Känslan av ouppfyllda behov, och Känslan av ökad trygghet i vardagen. Resultatet visar att personer som tar emot vård och omsorg i sina hem kan uppleva otillräcklig delaktighet i sin egen vård och omsorg, men att denna upplevelse minskar ju mer vårdpersonalen jobbar utifrån ett personcentrerad arbetssätt. Slutsats: Detta förtydligar vikten av personcentrerad vård även när det gäller vård och omsorg i ordinärt boende, och att fortsätta utvecklingen av rutiner och organisationsformer som stödjer detta arbetssätt. För att säkerställa adekvat och personcentrerad vård och omsorg i denna miljö kommer det krävas nya mått för kvalitet som även tar hänsyn till patientupplevelser och -delaktighet.

Introduktion: 10–20 procent av unga lever med en kronisk sjukdom. Ungdomstiden är en tid av stor förändring och att då leva med eller drabbas av en kronisk sjukdom kan vara en stor påfrestning. Unga med kronisk sjukdom drabbas i högre grad av psykisk ohälsa och kan ha svårigheter i att klara av sin vardag. För att klara de påfrestningar sjukdomen orsakar hos personen är copingstrategier av stor betydelse. Copingstrategier är de sätt en person använder för att hantera en situation, händelse eller stressor. Syfte: Studiens syfte var att undersöka copingstrategier hos unga med kronisk sjukdom. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa originalartiklar inkluderade efter sökningar i databaserna Pubmed, PsycINFO och CINAHL.  Resultat: Det utformades totalt fem kategorier för copingstrategier. Socialt stöd, aktivitet och lindring av symtom som ökade förutsättningarna till en god livskvalitet och till ett ökat välbefinnande. Vidare fanns dysfunktionella copingstrategier såsom ignorerande av kroppen signaler eller dålig hantering av medicin som de unga använde sig av, vilket medförde ökade symtom eller försämrad hälsa.   Slutsats: Denna studie visade på flertalet copingstrategier unga använde sig av i hantering av sin kroniska sjukdom. De unga valde copingstrategi efter sina förutsättningar och beroende av sin omgivning. Copingstrategin gav antingen förutsättningar till en ökad livskvalitet eller så kunde det också påverka den unge och dennes liv negativt.  Nyckelord: Copingstrategier, kronisk sjukdom, ungdomar / Introduction: 10–20 percent of young people live with a chronic condition. Youth is a time of great change and to additionally live with or become affected by a chronic illness may be a major strain. Young people with a chronic disease are to a greater extent affected by mental illness and may experience challenges in managing their everyday life. In order for them to manage the demands caused by the disease, coping strategies may be of great value. Coping strategies are ways in which a person handles a situation, event or a stressor.  Aim: The study aimed to investigate coping strategies of youth living with chronic conditions. Method: A descriptive literature review based on 13 qualitative original articles included from the databases Pubmed, CINAHL and PsycINFO. Results: Five categories were identified for coping strategies. Social support, activity and symptom relief which increased ability for quality of life and increased well-being. Furthermore, there were dysfunctional coping strategies where the adolescents and young adults ignored their body’s signals or managed their medications in a hazardly fashion which led to an increase of symptoms or a decrease in health.  Conclusion: This study presented several coping strategies utilized by young people in management of their chronic illness. Youth chose coping strategies according to their prerequisites and depending on their circumstances. The chosen coping strategy either gave conditions for an increased quality of life or could negatively affect the young person and their life.  Keywords: Chronic disease, coping strategies, youth

Bakgrund: Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Crohns sjukdom och ulcerös kolit. De senaste åren har en ökning av de kroniska sjukdomarna skett bland annat i Sverige. Sjukdomarna går i skov och drabbar olika lager av tarmens slemhinna. För att hjälpa personerna att uppleva hälsa, trots kronisk sjukdom, bör sjuksköterskan känna till hur de upplever det att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Vid sökning i databaserna Cinahl och PubMed valdes nio artiklar ut för att användas i studien. Bearbetningen av resultatet inspirerades av innehållsanalys. Resultat: Resultaten visade emotionella upplevelser såsom skuld, vanmakt, rädsla, hopp, stress och oro. Sjukdomen gav begränsningar i det dagliga livet i form av att personerna inte kunde delta i aktiviteter, kostrestriktioner, etcetera. Symtomen gav en ständig påminnelse om sjukdomen och ledde till förändrad självbild. Det fanns olika sätt att hantera sin sjukdom på och stöd upplevdes för det mesta positivt. Konklusion: Personerna påverkas av sjukdomarna även när dem är i remission. Närvaro av ett stödjande nätverk har betydelse för personernas dagliga funktion. / Background: Inflammatory bowel diseases include Crohn's disease and ulcerative colitis. In recent years, an increase of these chronic diseases occurred partly in Sweden. The diseases are relapsing, and affect different layers of the bowel mucosa. To help the persons to experience health, despite chronic illness, the nurse should be familiar with their perception of living with the disease. Purpose: The purpose of this overview was to describe the persons experiences of living with an inflammatory bowel disease. Method: When searching the databases Cinahl and PubMed, nine articles were selected for use in the study. The processing of the results was inspired by content analysis. Results: The results showed emotional experiences such as guilt, helplessness, fear, hope, stress and anxiety. The disease caused restrictions in daily life such as not being able to participate in activities, dietary restrictions, etcetera. The symptoms gave a constant reminder of the disease and led to altered self-image. There were different ways to manage their illness and support was perceived positively for the most of the time. Conclusion: The persons are affected by the diseases even when they are in remission. The presence of a support network is important for the persons daily functioning.

Problemställning: Fler barn och ungdomar med kroniska sjukdomar övergår till vuxensjukvård då medicinsk och medicinteknisk utveckling blivit mer avancerad. Detta ställer krav på vuxensjukvården att kunna ta över ungdomar som kommer från barnsjukvården så att de upplever en god och tillfredställande vård. Det finns dock lite forskning kring hur övergången till vuxensjukvård upplevs av ungdomar med kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur ungdomar med kronisk sjukdom upplever övergången från barn- till vuxensjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och kategoriserades för att finna likheter och skillnader i ungdomars upplevelse av övergången till vuxensjukvård. Resultat och Konklusion: I resultatet framkom fem kategorier som benämdes ”Känslan av att bli vuxen”, ”Oro och Rädsla”, ”Att känna sig förberedd och delaktig”, ”Kommunikation mellan vårdenheterna” och ”Skilda världar”. Att övergå till vuxensjukvård innebar en period av oro och rädsla. Ungdomar med kroniska sjukdomar upplevde att förberedelser och delaktighet inför övergången var otillräcklig och påbörjades alltför sent. De upplevde även en bristande kommunikation mellan patient och vårdpersonal samt mellan barn- och vuxensjukvård, vilket försvårade övergången. Implikation: Det är av stor betydelse att sjukvården utarbetar tydligare riktlinjer och utvecklar samarbetet mellan barn- och vuxensjukvård i syfte att underlätta övergången för ungdomarna. Det behövs vidare forskning kring hur detta samarbete skulle kunna se ut för att tillgodose ungdomarnas behov av förberedelser och delaktighet i sin egenvård och i övergångsprocessen. / Problem: Increasing numbers of children and adolescents with chronic diseases transfer to adult health care due to the fact that the medical and technological developments have become more advanced. This requires that the adult care is capable to transfer young people from childcare so that they experience a good and satisfying care. However, there is little research about how the transition to adult care is experienced by young people with chronic diseases. Aim: The aim was to describe how young people with chronic disease experience the transition from child to adult care. Method: The study was conducted as a literature review and was based on 14 scientific articles. These were reviewed, analyzed and categorized to identify similarities and differences in young people's experience of transition to adult care. Results and Conclusion: The results revealed five categories: "Feelings of becoming an adult," "Worry and Fear", "To feel prepared and involved", "Communication between care units" and "Different worlds". Changing to adult care meant a period of anxiety and fear. Adolescents with chronic disease felt that the preparation and participation due to transition was inadequate and began too late. They also experienced a lack of communication between patients and health professionals, and between child and adult care, which made the transition difficult and complicated. Implication: It is important that health care is developing clearer guidelines and develop cooperation between adult and child care in order to facilitate the transition of young people. There is further need of research on how this could be formed in order to satisfy young people´s needs for preparation and participation in their self-care and in the transition process.