Bakgrund. Föräldrar upplever oro över att cystisk fibros ska få deras barn att uppleva sig annorlunda. På grund av en långvarig relation upplever sjuksköterskor det känslomässigt krävande att vårda en patient med cystisk fibros i livets slutskede. Problem. Få kunskap om den som är drabbad av CF upplever att sjukdomen är ett hinder för att leva. Syfte. Beskriva upplevelser av att leva med cystisk fibros. Metod. En kvalitativ ansats har använts i form av en litteraturstudie med beskrivande syntes av publicerade artiklar. Resultat. Det framkommer att människor med cystisk fibros har varierande upplevelser av begränsningar och autonomi. De upplever sig som normala utifrån sin livsstil samtidigt som de känner sig annorlunda. Ungdomar upplever svårigheter i vardagen och genomgår en process för att acceptera sjukdomen som en del av livet. Att uppleva ansvar över sin vård och sitt liv skapar upplevelse av självständighet vilket underlättar för den drabbade att uppleva sig som normal. Slutsatser. Det är svårt att acceptera ett liv med CF, den drabbade upplever sig som annorlunda samtidigt som de kämpar för att uppleva sig som normala. Ytterligare forskning behövs om vårdrelationen mellan sjuksköterska och patienten som är drabbad av CF. / Background. Parents experience concern because cystic fibrosis will make their children experience themselves different. Because of a lengthy nurse-patient relationship the nurses‟ experience it is emotionally demanding to care for a patient with cystic fibrosis in the final phase of life. Problem. To get knowledge if the one affected by cystic fibrosis experience that the disease is an obstacle in life. Purpose. To describe experiences of living with cystic fibrosis. Method. A qualitative approach was used in the form of a literature study with a descriptive synthesis of published articles. Results. It appears that people with cystic fibrosis experience varied perceptions of limitations and autonomy. They experience themselves as normal as seen from their lifestyle at the same time as they felt different. Young people experience difficulties in their everyday life and go through a process of accepting the disease as a part of life. To experience responsibility over your care and life creates an experience of independence which makes it easier for the ones‟ affected to experience themselves as normal. Conclusions. It is difficult to accept a life with cystic fibrosis, the affected ones experience themselves as different at the same time as they struggle to experience themselves as normal. Further research is needed about the nurse-patient relationship between the nurse and the patient that is affected by cystic fibrosis.

Irritable Bowel Syndrome är en vanlig kronisk mag-tarmsjukdom som medför konsekvenser i det vardagliga livet för den som lever med sjukdomen. Än idag är orsaken till sjukdomen okänd, likväl finns inga tydliga riktlinjer för hur den ska behandlas. Syfte: Att belysa upplevelsen av att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Resultatet baserades på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån meningsenheter framkom tre huvudkategorier; Ett begränsat liv, Emotionell påverkan och Behov av förståelse och stöd med tillhörande sex underkategorier; Social isolering, Brist på energi, Rädsla och oro, Frustration, Att inte bli tagen på allvar av hälso- och sjukvårdspersonal och Att förstå och acceptera sin sjukdom. Slutsats: Att leva med Irritable Bowel Syndrome medförde begränsningar i det vardagliga livet. Det handlade både om professionella och privata områden. Att leva med den kroniska sjukdomen påverkade de drabbade individerna emotionellt eftersom de uttryckte att de inte kunde leva ett ”normalt” liv på grund av de oförutsägbara och genanta symtomen. I möten med hälso- och sjukvårdspersonal var det viktigt att ett personcentrerat förhållningssätt användes. Resultatet visade att individer med IBS uttryckte frustration över att inte få information och kunskap om deras sjukdom samt brist på evidensbaserad behandling. Därför behöver forskning bedrivas inom området. / Irritable Bowel Syndrome is a common chronic gastroinestinal disease that has consequenses in the everyday life for persons living with the condition. Still the cause of the disease is unknown, yet there is no clear guidelines how to treat it. Aim: To highlight the experience of living with Irritable Bowel Syndrome. Method: The study was conducted as a systematic literature study with inductive approach. Result: The result was based on nine qualitative scientific articles. Based on meaningful extracts three main categories were formed; A limited life, Emotional impact and The need for understanding and support. Six related subcategories were formed; Social isolation, Lack of energy, Fear and worry, Frustration, Not to be taken seriously by healthcare professionals and To understand and accept the disease. Conclusion: Living with Irritable Bowel Syndrome caused limitations in everyday life. It limited both the professional life and the private life. To live with a chronic disease affected the individuals emotionally because they expressed that they could not live a ”normal” life because of the unpredicable and embarrassing symptoms. In the meeting with healthcare it was important that a person-centered approach was used. The results showed that individuals living with IBS expressed frustration about not getting information and knowledge about their disease and treatment options. Because of this research needs to be conducted about the chronic condition and potential treatments.

Bakgrund: Fler barn än någonsin överlever med kronisk sjukdom. När ett barn får en kronisk sjukdom påverkar det inte bara barnet i fråga, utan hela familjen. Det innebär att vårdpersonal är i mer behov än någonsin att kunna behandla och bemöta både det sjuka barnet så väl som veta hur bästa ta hand om familjen. Vårdnadshavarnas känslor och upplevelser i situationer kring barnets sjukdom, påverkar barnets välbefinnande. Därför är det viktigt att veta om vilka dessa känslor och upplevelser är för att kunna bemöta dem. Syfte: Att beskriva vårdnadshavarnas upplevelser av att leva med ett kroniskt sjukt barn. Metod: Litteraturöversikt där 9 kvalitativa artiklar, analyserade induktivt. Analysen gjordes med Fribergs 5-stegsmodell. Resultat: Det framkom fyra huvudsakliga teman. 1. Vårdnadshavarna upplevde ”Förändrade förhållanden i livet”. 2. Känslan av att ”Förlora kontrollen”. 3. Här presenteras vårdnadshavarnas upplevelser i “Det mellanmänskliga mötet”. 4. Vårdnadshavarna visade också “Lättnad”. Slutsats: Sjuksköterskans medvetenhet om vårdnadshavarnas påverkan och dennes förmåga att stötta dem i omvårdnaden av ett kroniskt sjukt barn är viktig. Familjecentrerad omvårdnad anses vara ett bra sätt för sjuksköterskan att involvera familjen i barnets vård. / Background: More child than ever survive a chronical illness. A chronical illness impacts the child in regard and the whole family. The healthcare workers are more required than ever to know how to treat the ill child and take care of the family. The guardians feelings and experiences related to the illness, have an impact on the child's well being. Therefore it is important to know those feelings and experiences, in order to attend them. Aim: This literature review aims to explore the experiences of guardians living with a chronically ill child. Method: Literature review of 9 qualitative articles, with inductive analysis. The analysis was done using Friberg's 5-step model. Results: There were found four main themes. 1. The guardians experienced "Changed relationships in Life". 2. The feeling of "Losing control". 3. Here the experiences of the “Interpersonal meeting” are presented. 4. The guardians also showed experiences of “Relief". Conclusion: The nurse's awareness of the impact on the guardians and her ability to support them in nursing a chronically ill child is important. Family-centered nursing is considered a good way to involve the family in the child's care.

Bakgrund: Inflammatorisk tarmsjukdom är en kronisk tarmsjukdom som ofta drabbar unga patienter och som ofta kräver livslång behandling. Vid avbrott av behandling drabbas patienten ofta av skov som kan vara svårbehandlade. På sikt kan obehandlad inflammatorisk tarmsjukdom leda till kolorektalcancer. Syfte: Syftet var att belysa patientens erfarenhet och behov av stöd och information vid inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg, (2017) har genomförts. Artiklarna söktes fram via databaserna; PubMed, Cinahl complete och Academic Search Complete. Litteraturöversikten grundar sig på åtta vårdvetenskapliga studier, varav fyra utfördes med mixad metod, tre med kvalitativ metod och en med kvantitativ metod. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två teman och fem underteman som framkom i analysen av studierna; Det första temat var Information till patient med IBD, med tre underteman; Informationens innehåll till patient med IBD, Hur läkemedlsinformation kan ges till patient med IBD och Behov av utbildning för sjuksköterskor för att tillmötesgå patientens behov av information. Det andra temat var Relation mellan sjuksköterska och patient med tillhörande underteman; Patientens behov av att ha en relation med sin sjuksköterska och Patientens behov av en relation med sjuksköterska från barn till vuxenvård. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning samt utifrån Travelbees omvårdnads teori. Det fanns stöd för att patienten har ett behov av information och en relation med sjuksköterska. / Background: Inflammatory bowel disease is a chronic intestinal disease that often requires a lifelong treatment. With the occurrence of an interruption the patient may be stricken by episodes that is difficult to treat. Eventually an untreated inflammatory bowel disease could evolve to colorectal cancer. Aim: The aim was to describe the patient’s experiences and its need for support and information regarding the inflammatory bowel disease. Method:A literature review according to Friberg, (2017) have been carried through. The literature review is established on eight scientifically studies, which out of four was carried on with mixed methods, three with a quality method and one on quantitative method. The articles were provided via the data platforms; PubMed, Cinahl Complete and Academic Search Complete. Results: The result is presented under two major themes and five sub themes. First theme being: Information of disease and treatment with three sub themes; Content of information for a patient with IBD, how information about treatement is given to a patient with IBD and the need of education to nurses to fulfill the patient’s need of information and the second theme being: relationship between nurse and the patient and two sub themes being; The patient’s need of a good relation to its nurse and the patient’s need of a good relationship with the nurse from child to adult care. Discussion: The result has been discussed towards prior studies a to wards prior studies a towards Travelbees theory in care taking. There is support for believing that the patient needs information and a good relation towards the nurse.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som uppstår på grund av skador på luftvägarna och kännetecknas av andfåddhet, hosta och sputumproduktion. Patienter som lever med KOL upplever trötthet, smärta, ångest, stress, svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, utmaningar med rörlighet och begränsad arbetsförmåga. Dessa symtom kan få en betydande inverkan på livskvaliteten och leder till social isolering. Patienter med KOL utvecklar strategier för att anpassa sig till sjukdomen, kompensera för begränsningar och integrera egenvårdsaktiviteter för att hantera KOL i sin dagliga rutin. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om patienters upplevelse av kronisk obstruktiv lungsjukdom och de copingstrategier de använder för att hantera såväl fysiska som psykiska besvär. Metod: Litteraturstudie som baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansats. CINAHL och PubMed har använts som databaser för att samla in artiklar som granskades med hjälp av en SBU-modifierad granskningsmall, analyserad med innehållsanalys (inspiration av Forsberg & Wengström) och sedan sammanställd med inspiration av Polit och Beck. Resultat: Det visar sig att andfåddhet som uppstår vid KOL påverkar patienter på en mängd olika sätt. Tre huvudteman identifierades där upplevelsen samt copingstrategier delades in dvs. fysiska, psykiska och sociala aspekter. Konklusion: Patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom har haft omfattande erfarenhet av att hantera sin sjukdom och är bekanta med tekniker som har hjälpt dem att integrera sjukdomen och symtomen i sina liv. Sjuksköterskor kan sammanfoga patientkunskap med omvårdnadskunskap för att hjälpa patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom att uppnå deras maximala livskvalitet. / Background: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is an incurable and progressive disease that occurs due to respiratory tract damage and is characterized by breathlessness, cough and sputum production. Patients living with COPD experience fatigue, pain, anxiety, stress, difficulty in performing daily activities, mobility challenges and limited work ability. These symptoms can have a significant impact on quality of life and lead to social isolation. Patients with COPD develop strategies to adapt to the disease, compensate for limitations and integrate self-care activities to manage COPD in their daily routine. Aim: The aim is to compile previous studies on patients' experience of chronic obstructive pulmonary disease and the coping strategies they use to deal with both physical and mental disorders. Method: Literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. CINAHL and PubMed have been used as databases to collect articles that were then reviewed using an SBU-modified review template, analyzed by content analysis (inspiration by Forsberg & Wengström) and then compiled with inspiration from Polit and Beck. Result: It turns out that breathlessness that occurs in COPD affects patients in a variety of ways. Three main themes were identified where the experience and coping strategies were divided into i.e. physical, mental and social aspects. Conclusion: Patients with severe chronic obstructive pulmonary disease have had extensive experience of managing their disease and are familiar with techniques that have helped them integrate the illness and symptoms into their lives. Nurses can blend patient knowledge with nursing knowledge to assist patients with severe chronic obstructive pulmonary disease achieve their maximum quality of life.

Sammanfattning Bakgrund: Personer som drabbats av diabetes har ökat under de senaste decennierna. Fler sjuksköterskor kommer behöva evidensbaserad kunskap om hur de vårdar dessa personer på bästa sätt. Tidigare forskning visade patienters- och anhörigas erfarenheter av diabetessjukdomen samt diabetesvården. Då återstod frågan vad sjuksköterskor hade för erfarenheter av att vårda personer med diabetes. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer som drabbats av diabetes. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans (2002) med en induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter beskrevs i två teman med fyra tillhörande subteman. Första temat var att vårda utifrån den unika människan med subteman, att stötta patienten till egenvård samt att arbeta med en komplex vård kring patienten. Andra temat var att inte ha förutsättningar för att ge god vård med subteman, att inte ha tid och kompetens samt att generalisera och inneha en maktposition. Slutsats: För att vårda den växande populationen av personer med diabetes på bästa möjliga sätt, visade detta examensarbete bland annat att sjuksköterskor bör beakta patienters självbestämmanderätt, samt att sjuksköterskor bör vårda mer personcentrerat. / Abstract Background: Number of people affected by diabetes has increased during the past decades. Numerous nurses will be needing evidence-based knowledge of how to care for these people in the best way. Previous research has shown patients 'and relatives' experiences of diabetes and diabetes care. The question of what experiences nurses had of caring for diabetics remained. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people who suffer from diabetes. Method: Systematic literature study with descriptive synthesis according to Evans (2002) with an inductive approach. Results: Nurses' experiences were described in two themes with four subthemes. The first theme was to care for the unique human, with subthemes, to support the patient to self-care and to work with a complex care around the patient. The second theme was not to have the conditions to provide good care with subthemes, not to have time and competence a long with to generalize and hold a power position. Conclusion: To facilitate the best care for the growing population of diabetics, this degree project showed, for instance, that nurses should both consider patients' self-determination rights and apply more person-centred care. / <p>Sjuksköterskeprogrammet</p><p>Kurs: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad.</p>

No description available.

Bakgrund: Antalet fall av kardiovaskulära sjukdomar, där hypertoni ingår, ökar världen över och är de mest dödliga icke smittsamma sjukdomarna. Hälften av alla som är drabbade av högt blodtryck vet inte om att de är det. Behandlingen består bland annat av egenvårdsåtgärder, vilket innefattar farmakologisk behandling och livsstilsförändringar. Det finns ett behov av att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hypertoni för att öka kunskap och förståelse hos sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hypertonibehandling.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed vilket genererade 13 resultatartiklar. Dataanalys av artiklarna genomfördes enligt Fribergs fem steg (2017).  Resultat: Patienter erfor både förutsättningar och begränsningar till att utföra egenvård. Det framkom att få stöd, besitta kunskap och känna motivation var förutsättningar för följsamhet till egenvård. Begränsningar bestod av otillräcklig kunskap, lågt socialt stöd, uppfattade barriärer och låg självförmåga.   Slutsats: Patienter med hypertonidiagnoser erfar hinder att utföra egenvård och behöver stöd från omgivningen eller från vården. Med hjälp av kunskap om sin sjukdom och individuella medel som exempelvis mobilapplikationer blir egenvården mer lätthanterlig. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med hypertoni och därför är det viktigt att förstå patienters erfarenheter av behandlingen för att kunna ge en god vård. / Backround: The number of people living with cardiovascular diseases, including hypertension, is increasing worldwide and is the most deadly non communicable disease. Half of the world's population with hypertension is unaware of their condition. Treatments can consist of self-care measures which include both lifestyle changes and medical treatment. To understand and encounter hypertensive patients from a nurse’s perspective, it is important to determine patients’ experiences of self-care.Aim: To describe patients’ experiences of self-care in hypertension treatment.Method: A literature review with a qualitive design and inductive approach was conducted. The databases CINAHL and PubMed were searched to find literature and 13 articles were found. The articles were analysed using Friberg’s five steps (2017).Results: Patients experience both prerequisites and limitations when managing self-care. The results show that receiving support, possessing knowledge, and feeling motivated were prerequisites for compliance to self-care. Limitations were insufficient knowledge, low social support, perceived barriers, and low self-efficacy.  Conclusion: Patients with hypertension experience difficulties in performing self-care and need support from family or healthcare. With the help of individual means such as mobile applications, and knowledge of illness, self-care becomes more manageable. Nurses meet patients with hypertension on daily basis and it is, therefore, important to understand patients' experiences of the treatment to provide good nursing care.

Syfte: Att beskriva skolsköterskors sociala stöd till ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar.Bakgrund: Ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar hade behov av socialt stöd för att klara av sin skolgång på ett tillfredsställande sätt. Skolsköterskor ska arbeta förebyggande och främjande och genom hälsofrämjande omvårdnad stötta elever och vårdnadshavare vid sjukdom gentemot skolans miljö och krav. Eleverna värdesatte att skolsköterskorna lyssnade på dem aktivt och ställde motfrågor. Vidare ansåg eleverna att förtroende, uppmärksamhet, respekt, äkthet, tillgänglighet och kontinuitet var betydelsefullt i kontakten med skolsköterskorna.Design: Kvalitativ design med induktiv ansats.Metod: Individuella intervjuer utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Totalt nio skolsköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier och 16 underkategorier. Studien visade att skolsköterskors sociala stöd till elever med långvariga och kroniska sjukdomar utgjordes av att finnas tillhands, vara lyhörd och stötta föräldrar i kontakten med vården. Skolsköterskorna upplevde det positivt att involvera föräldrarna i elevernas skolsituation. I interaktionen med elever och föräldrar var samtal ett betydelsefullt verktyg för skolsköterskorna. Tidsbrist bidrog till att det sociala stödet påverkades negativt och tillgängligheten för eleverna försämrades.Slutsats: Skolsköterskornas arbete var mångfacetterat, ställde krav på kompetens, flexibilitet och samarbetsförmåga. De hade en betydelsefull roll när det gällde att ge socialt stöd till ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar.Nyckelord: socialt stöd, skolsköterskor, elever, ungdomar, långvarig sjukdom, kronisk sjukdom, omvårdnad / Aim: To describe school nurses social support to adolescents with long-term and chronic illness. Background: Adolescents with long-term and chronic illness needed social support in order to cope with their schooling in a satisfactory manner. School health nurses work with health prevention and health promotion and should support students and their parents during illness towards the school environment and demands. Students appreciated that the school health nurses listened to them actively and asked counter-questions. Furthermore, the students felt that trust, attention, respect, genuineness, availability and continuity of contact with the school nurses were significant. Design: Qualitative design with inductive approach. Method: Individual interviews were conducted using a semi-structured interview guide. Nine nurses were interviewed and the interviews were analyzed using qualitative content analysis. Findings: The analysis resulted in six categories and 16 subcategories. The study showed that school health nurses’ social support to students with long-term and chronic illness were to be available, be responsive and to support parents in their contact with healthcare. The school health nurses experienced it positively to involve parents in students' school situation. In the interaction with students and parents the dialogue was a meaningful tool for the school health nurses. Social support was negatively affected by lack of time, and the availability for the students was deteriorated. Conclusion: School health nurses work was multifaceted, required expertise, flexibility and teamwork skills. They had a meaningful role in providing social support to adolescents with long-term and chronic illness.Keywords: social support, school health nurses, students, adolescents, long-term illness, chronic illness, nursing

<p>This study aims to examine how adolescents with diabetes describe and value their experience of participating in a support group and how they describe the issues of being a teenager with diabetes. This is a qualitative study and we have interviewed three young women who have been participating in a support group. The results of the interviews were analyzed through a phenomenological method and then compared to earlier research and interpreted through symbolic interactionism and Erikson's development-theory, which were our theories of choice. Our findings support earlier research when stating that support groups are important and necessary for adolescents with chronic illnesses. Our interviewees stated that they think that one of the most important benefits of support groups is to meet other people in their situation; same age and same chronic illness.</p>