Hopp är ett mångfacetterat begrepp med svårförklarad innebörd, vilket i vårdvetenskaplig forskning beskrivs som en känsla, upplevelse eller behov. Undersökningar visar att en tredjedel av Sveriges befolkning lever med kronisk sjukdom, som i vårdvetenskapen beskrivs som långvarig, ofta permanent och med ett progressivt förlopp. Hopp anses påverka kroniskt sjuka människors upplevelse av sjukdom i positiv riktning och sjuksköterskans attityd och handlingar av hoppfullhet är viktiga för patientens förmåga att känna hopp. Avsaknad av hopp kan leda till social isolering, ensamhet, negativ inverkan på självbilden, förtvivlan, hopplöshet och känslan av att vara till last. Begreppsanalysen görs därför för att undersöka hur kroniskt sjuka människor uttrycker och upplever hopp, samt hur ökad förståelse för hoppets betydelse kan främja god omvårdnad. Syftet är även att undersöka hur begreppet hopp beskrivs generellt. Segestens modell för begreppsanalys har använts, och resultatet bygger på vårdvetenskapliga artiklar samt olika slags ordböcker och lexikon. Resultatet presenteras i tre tabeller och förklarande text som visar på karaktäristiska, förutsättningar och konsekvenser av begreppet hopp generellt samt kontextuellt för kroniskt sjuka människor. En sammanfattning av den kontextspecifika analysen presenteras även för att förtydliga resultatet. Typexempel, gränsexempel och antiexempel utformas för att visa på hur begreppet uttrycks i verkligheten. I diskussionen framhålls de mest framträdande karaktäristiska vara tro på en högre makt, positiv framtidstro, känsla av samhörighet samt drömmar och önskningar. Det framkommer att hopp uttrycks olika beroende på vilka premisser som föreligger, exempelvis typ av sjukdom. Sjuksköterskans förhållningssätt och förmåga att framhålla, hjälpa att bibehålla samt inspirera till hopp för den kroniskt sjuka människan är en viktig hoppingivande funktion. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som kräver mer uppmärksamhet från sjukvårdens sida. En kronisk sjukdom drabbar både patienter och deras livskamrater och präglas av olika förluster som förändrar livet. Förlusterna skapar en klyfta mellan det liv patienter och livskamrater lever och de liv de egentligen vill leva. Det är i denna klyfta som den kroniska sorgen skapas. Kronisk sorg skiljer sig från vanlig sorg då den återkommer i perioder och växlar i intensitet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kronisk sorg hos patienter och livskamrater i samband med en kronisk sjukdom. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades. Resultatet visar att patienter och livskamrater upplever olika typer förluster, både fysiska, sociala och psykiska. Dessa förluster ligger till grund för upplevelsen av kronisk sorg. Genom att få kunskap om patienter och livskamraters upplevelse av kronisk sorg i samband med kronisk sjukdom kan sjuksköterskan få förståelse för dessa patienter och utifrån det hjälpa dem att hantera sorgen. Kronisk sorg är ett relativt nytt begrepp inom sjukvården och det krävs därför mer forskning för att öka kunskapen om begreppet.</p> / <p>Mental health is a problem in society and it requires more attention from the healthcare side. A chronic disease means that both patients and spouses undergo different periods of losses that change their lives in different ways. These losses create a gap between the patients and spouse’s ongoing lives and the life they really want to live. It is in this gap that the chronic sorrow is created. Chronic sorrow differs from normal grief when it recurs in periods and switches in intensity. The aim of this study was to describe the experience of chronic sorrow in patients and spouses related to a chronic disease. The study was conducted as a literature review where 15 research articles were collected and examined. The results show that patients and spouses experience different types of losses, physical, social and psychological. These losses create their chronic sorrow. By gaining knowledge of patients and spouses experiences of chronic sorrow the nurse can obtain an understanding of their situations and based on that help they cope with grief. Chronic sorrow is a relatively new concept in healthcare and therefore more research is required to increase understanding of the concept. <strong></strong></p>

Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem som kräver mer uppmärksamhet från sjukvårdens sida. En kronisk sjukdom drabbar både patienter och deras livskamrater och präglas av olika förluster som förändrar livet. Förlusterna skapar en klyfta mellan det liv patienter och livskamrater lever och de liv de egentligen vill leva. Det är i denna klyfta som den kroniska sorgen skapas. Kronisk sorg skiljer sig från vanlig sorg då den återkommer i perioder och växlar i intensitet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kronisk sorg hos patienter och livskamrater i samband med en kronisk sjukdom. Studien är genomförd som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar samlades in och granskades. Resultatet visar att patienter och livskamrater upplever olika typer förluster, både fysiska, sociala och psykiska. Dessa förluster ligger till grund för upplevelsen av kronisk sorg. Genom att få kunskap om patienter och livskamraters upplevelse av kronisk sorg i samband med kronisk sjukdom kan sjuksköterskan få förståelse för dessa patienter och utifrån det hjälpa dem att hantera sorgen. Kronisk sorg är ett relativt nytt begrepp inom sjukvården och det krävs därför mer forskning för att öka kunskapen om begreppet. / Mental health is a problem in society and it requires more attention from the healthcare side. A chronic disease means that both patients and spouses undergo different periods of losses that change their lives in different ways. These losses create a gap between the patients and spouse’s ongoing lives and the life they really want to live. It is in this gap that the chronic sorrow is created. Chronic sorrow differs from normal grief when it recurs in periods and switches in intensity. The aim of this study was to describe the experience of chronic sorrow in patients and spouses related to a chronic disease. The study was conducted as a literature review where 15 research articles were collected and examined. The results show that patients and spouses experience different types of losses, physical, social and psychological. These losses create their chronic sorrow. By gaining knowledge of patients and spouses experiences of chronic sorrow the nurse can obtain an understanding of their situations and based on that help they cope with grief. Chronic sorrow is a relatively new concept in healthcare and therefore more research is required to increase understanding of the concept.

This study aims to highlight the crisis and adjustment process in individuals who suffered myocardial infarction. The research questions focus on the informants’ experiences of the crisis and life adjustment process, and illuminate the coping strategies that the informants describe important. By using a narrative method and applyingthe crisis theory and coping theory as theoretical guidelines, this study endeavors to illuminate individuals' experiences of the disease from their own perspective. The empirical material consists of four life stories gatheredthrough semi-structured interviews. The result indicates general patterns that characterize the course of the diseaseat the same time as individual aspectsof the crisis process are shown, where individual coping strategies have proven necessary through the different phases. The individual aspect on how one cope with crisis seems to depend on personality and life situation. Major life adjustments have proven necessary in the course of the disease. Changes and priorities seem to be revalued through the different phases, along with a greater appreciation for life. Importance of social support is being emphasized; however the most important element appears to be their own, personalefforts and transformation.

No description available.

Många äldre personer med kronisk sjukdom vårdas i det egna hemmet och behöver ofta insatser från öppenvården. Syftet var att belysa upplevelser av kommunikation för den äldre personen med kronisk sjukdom i mötet med öppenvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Betydelsen av att få tid och av att vårdpersonal lyssnar aktivt framstod som viktigt. Vidare vill de äldre personerna med kronisk sjukdom känna medkänsla genom att få uppmärksamhet och vänligt bemötande. Ökad tillit upplevs när kommunikationen har god kvalitet. Delaktighet i omvårdnaden skapar möjlighet att följa de råd som ges och förutsättningar att leva med och hantera sin kroniska sjukdom och åldrandet bättre. Utbildning för sjuksköterskestudenter och verksamma sjuksköterskor i öppenvård samt forskning inom kommunikation är betydelsefullt i framtiden. Detta kan skapa förutsättningar till en förtroendeingivande och trygg tillvaro för den äldre personen med kronisk sjukdom. / Many older people with chronic illness are cared for in their own homes and often need input from outpatient care. The aim was to highlight the experiences of communication for the older person with chronic illness in the meeting with outpatient care. The study was conducted as a literature review of 10 scientific papers. The importance of having time for conversation and that health professional listens actively emerged. The older persons with chronic disease want to feel compassion by getting attention and friendly treatment. Reliance occurs when communication has good quality. Participation in the care creates the opportunity to follow the advice given and the ability to live with and manage their chronic disease and the aging process better. Education for nursing students and nurses working in out patient care and research in communication is important in the future. This can create conditions for a credible and safe environment for the older person with chronic illness.

Att drabbas av eller leva med kronisk sjukdom som ungdom eller ung vuxen innebär även en livslång kontakt med sjukvården. De unga har både livsdrömmar och funderingar över framtiden som kan behöva omvärderas på grund av deras sjukdom. Syftet med föreliggande studie var att belysa ungdomar och unga vuxnas upplevelse av att leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie med induktiv ansats. Fyra teman framträdde: Upplevelse av att vilja känna sig normal, upplevelse av hälsa och livskvalitet, upplevelser i relation till framtiden och upplevelse av självständighet. Det fanns en vilja hos unga med kronisk sjukdom att bli accepterad och behandlad som andra. Mental styrka och livsanpassning sågs som viktiga faktorer för hälsan. Sammanfattningsvis upplevde de unga ett varierande behov av stöd varför det behövs kunskap hos sjukvårdspersonal för att anpassa detta. Ytterligare forskning gällande problemområdets specifika åldersgrupper och ett behov av ökad kunskap på området är väsentligt för sjuksköterskan i mötet med ungdomar och unga vuxna med kronisk sjukdom. / To live with a chronic disease as an adolescent or a young adult is combined with a lifelong reliance on, and frequent contact with the healthcare system. Young people have both life dreams and thoughts of the future that may have to be revalued due to their chronic disease. The study was made as inductive literature review. The aim was to illuminate the experience of adolescence and young adult living with a chronic disease. Four themes emerged: experience of wanting to feel normal, perception of health and quality of life, experiences in relation to the future and experience of independence. The young people with a chronic disease had a desire to be accepted and treated as anyone else. Mental strength and adaption to life were seen as important factors of health. The conclusion was that young people experienced a varying need of support why it is needed knowledge among health care professionals to adapt this. Further research about this specific age group is needed and increased knowledge about this phenomenon is vital for nurses meeting adolescence and young adults with chronic disease.

No description available.

Previous research indicates that elderly people want to be independent and have the opportunity to stay in their own homes for as long as possible despite chronic disease. The district nurse can, by promoting the persons ability to self-management, create conditions for the elderly to be able to live at home. In this study, a conceptual analysis of self-management was done. Self-management is a term that has no clear definition and is under development. There is no matching swedish word. The purpose was to illustrate how self-management is used in relation to elderly people living with chronic disease. The study has an inductive approach. The method is based on Rodgers' evolutionary concept analysis, a valid method for developing knowledge in nursing science. The result shows that self-management in relation to elderly people with chronic disease can imply both benefits and risks. The benefits can be increased confidence in their own ability as well as increased knowledge about the disease. The risks may be loneliness and anxiety. In summary, the study shows that research should focus on how the district nurse can contribute knowledge in order for older people to adopt self-management, but also the importance of including the negative aspects that self-management can cause. / Tidigare forskning indikerar att äldre personer vill vara självständiga och ha möjlighet att bo kvar i det egna hemmet så länge som möjligt trots kronisk sjukdom. Distriktssköterskan kan genom att främja personens förmåga till self-management skapa förutsättningar för att de äldre ska kunna klara sig hemma. Studien genomfördes som en begreppsanalys av self-management. Self-management är ett begrepp som inte har någon entydig definition och som är under utveckling. Det finns inte något motsvarande svenskt ord. Syftet var att belysa hur self-management används i relation till äldre personer som lever med kronisk sjukdom. Studien har en induktiv ansats. Metoden utgår från Rodgers evolutionära begreppsanalys, en metod för att utveckla kunskap inom omvårdnadsforskningen. Resultatet visar att selfmanagement i relation till äldre personer med kronisk sjukdom kan innebära både förtjänster och risker. Förtjänsterna kan vara en ökad tilltro till den egna förmågan samt ökad kunskap om sjukdomen. Riskerna kan vara ensamhet och ångest. Sammanfattningsvis så visar studien att forskningen framöver bör fokusera på hur distriktssköterskan kan bidra med kunskap för att äldre personer ska kunna anta selfmanagement. Det är viktigt att även inkludera de negativa aspekter som selfmanagement kan medföra.

Bakgrund: Endometrios är ett gynekologiskt ohälsotillstånd och prevalensen är 6–10 % av den kvinnliga befolkningen i världen. Endometrios kännetecknas av smärta i samband med menstruationsblödning. Fertiliteten hos kvinnan kan påverkas negativt på grund av endometrios. Syfte: Syftet med studien var att undersöka yngre vuxna kvinnors upplevelser av vardagen med endometrios. Metod: En analys av tre bloggar med kvalitativ ansats har genomförts. En innehållsanalys har utförts med stöd av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i ett tema, smärta. Smärtan kvinnorna upplevde påverkade hela deras livssituation. Fem huvudkategorier framgick och dessa är Kroppsliga behov, Relationer, Arbetsförmåga, Mediciner och Kontakt med vården. Slutsats: Endometrios innebär hinder och svårigheter i kvinnornas vardag. Aspekter som kvinnorna upplevde påverkades av endometrios var till exempel relationer, kontakt med vården och kroppsliga behov. Kvinnorna behöver hjälp av olika inrättningar i sjukvården och det är av vikt att sjuksköterskor har översiktlig kunskap om endometrios. Det behövs forskning inriktad på hur sjuksköterskor skall hjälpa kvinnorna med deras smärtproblematik samt hur sjuksköterskan ska bidra till att kvinnornas vardag förenklas.