Syftet med denna studie är att synliggöra hur skolkuratorer arbetar och förstår processen med det förebyggande arbetet kring problematisk skolfrånvaro. För att besvara studiens syfte så användes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, där fem skolkuratorer verksamma på högstadiet intervjuades. Empirin analyserades sedan med en tematisk analys. Studien utgår från Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori som ser till hur människor utvecklas och påverkas av de olika utvecklingsnivåerna. Resultatet visade att de förebyggande insatserna skiljer sig åt beroende på vilken grupp elever de riktas mot, i resultatet presenteras de utifrån universella, selektiva och indikerade insatser. Resultatet visade även att man behöver se orsakerna till att eleven utvecklar en problematisk frånvaro och sedan planera insatser efter individen. Det beskrivs som viktigt att man ser elevens problematik från ett helhetsperspektiv, där skolfaktorer, individuella faktorer och familjefaktorer kan samspela. Därför beskrivs orsakerna som komplexa, individuella och ofta flera. I arbetet med problematisk frånvaro stöter kuratorerna på en del hinder men även möjligheter, dessa har beskrivits utifrån dessa fem teman: resurser, handlingsutrymme, samverkan, samarbete samt föräldrar och vårdnadshavare.

The purpose of this study was to understand what the professionals experiences are of stressed youth. We did a qualitative study with interviewing three school nurses, one welfare officer and two recreation leaders. Research is saying that stress is increasing among the youth and that girls are more stressed than boys. It also says that medium is a big consequent for that (ex. Brun M. Sundblad, 2006). In our study we found out that the professionals thought the same thing and they meant that Internet and mobile telephones was the biggest problem for being stressed. We analysed the results with the help of Giddens (2007), Frank (2009) and Marmot (2006) theories. Giddens (2007) is saying that our society is changing and that we are becoming more self-centred individuals. He also says that our society is moving very fast and that the communications and information is spreading fast all over our world. Frank (2009) means that people are always comparing them self’s with people around them. It is the rich groups that are increasing the consumption in our society, not medium. Marmot (2006) is saying that people’s health has a big deal to do with if you are living among the same kind of people, with the same amount of  material welfare or not. If you have a lot of money and lives on a street with the same kind of people, you’re health will be better, then if it would be big differences among you. These aspects was something that we found out during our study, which the professionals did not mention, they blamed the medium for allot of the stress.

I takt med att samhället förändras och antalet unga med psykisk ohälsa ökar utvecklas och förändras även de hjälpformar som finns tillgängliga för ungdomar med psykisk ohälsa. Internets framväxt har bland annat resulterat i att traditionella former av hjälp, där den unge möter den professionella ansikte mot ansikte, har kompletterats med onlinehjälp så som onlinechattar. Med hänsyn till denna utveckling syftar denna studie till att undersöka och jämföra ungdomars attityder till att söka hjälp hos kurator och via onlinechatt vid psykisk ohälsa. Detta har åstadkommits med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångssätt där pappersenkäter använts som insamlingsmetod. Sammanlagt besvarades enkäterna av 223 högstadie- och gymnasieungdomar mellan 15-20 år i Stockholmsområdet. Studiens resultat visar att ungdomarna känner större tillit till kuratorer än onlinechattar. De är även mer positiva till att söka hjälp hos kurator än via onlinechatt vid psykisk ohälsa. Ungdomarna uppgav varierande svar på vad som påverkar deras attityder till att söka respektive hjälpform. Lättillgänglighet, tillit och kommunikationsform uppgavs vara de faktorer som främst påverkar deras vilja att söka hjälpa hos kurator medan brist på tillit och stigma främst påverkar deras ovilja att söka denna hjälpform. De respondenter som kunde tänka sig att söka hjälp via onlinechatt uppgav däremot lättillgänglighet och anonymiteten som främsta anledningar. Den majoritet som inte kunde tänka sig att söka hjälp via onlinechatt uppgav brist på tillit och kännedom samt kommunikationsform som främsta orsaker till att inte söka denna hjälpform. Studiens respondenter är inte bara mer positiva till att söka hjälp hos kurator än via onlinechatt vid psykisk ohälsa; de har dessutom mer erfarenhet av att söka denna hjälpform. De faktorer som ungdomarna upplevde som positiva och negativa med sina erfarenheter skiljde sig dock avsevärt från de faktorer som påverkade deras attityder till att söka respektive hjälpform. Ungdomarna uppmärksammade exempelvis den professionellas bemötande och om de fick hjälp med sitt problem som positiva och negativa faktorer som utmärkte deras erfarenheter. Generellt hade dock majoriteten av ungdomarna positiva erfarenheter av att söka hjälp hos både kuratorer och onlinechattar. / In pace with changes in society, and as the number of youth with mental illness increases, the forms of help available to youth with mental health issues also develop and change. The evolution of the internet, among other things, has resulted in traditional forms of help, where the one meets a professional face-to-face, being supplemented with online forms of help, such as online chats. In view of this development, this study aims to examine and compare the attitudes of young individuals towards seeking help for mental illnesses from a counselor and an online chat. This thesis will be accomplished using a quantitative approach where paper questionnaires are used as a data collection method. A total of 223 questionnaires were answered by adolescents aged 15-20 years in the Stockholm area. The study’s results show that respondents feel more secure with and trust towards a counselor’s help and are also more likely to seek this form of help than online chat.  Responses varied in regards to what affected attitudes toward each form of assistance, but ease of access, trust and the medium of communication was reported to be the main factors affecting willingness to seek the help of a counselor, while lack of trust and stigma were the main factors contributing to reluctance. The respondents who were willing to seek help from an online chat stated however that accessibility and anonymity were primary factors. The majority who could not imagine seeking such online assistance stated lack of confidence and awareness as well as medium of communication as the foremost explanations. The study also showed that respondents are not only more willing to seek help for mental illness from a counselor than through online chat; they also have more experience in seeking this type of support. The factors that respondents felt to be positive and/or negative with their experience differed considerably from those factors that influenced the respondents' attitudes toward seeking help from a counselor or an online chat. Respondents drew attention to factors like the professionals' attitude and whether they received help with his or her problem as factors that characterized their experiences. Generally, however, the majority of respondents’ had positive experiences of seeking help from both counselors and online chats.

<p>Syftet med studien har varit att kartlägga och beskriva primärvårdskuratorns förekomst och arbetsuppgifter. För att uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Hur ser historiken ut för primärvårdskuratorer? Vilka ramar styr primärvårdskurators arbete? Vilka arbetsuppgifter har kuratorn inom primärvården? Vilken roll har kuratorn i primärvårdsteamet? I vilka slags ärenden kopplas primärvårdskuratorn in? Vilken utbildning och utvecklingsmöjligheter har kuratorn inom primärvården?</p><p>Det empiriska materialet består av tidigare forskning, en litteraturstudie av insamlad empiri och två kvalitativa intervjuer med primärvårdskuratorer som arbetar på två olika vårdcentraler. Empirin har analyserats utifrån teorin psykosocialt behandlingsarbete.</p><p>Resultatet har visat att kuratorns roll i primärvårdsteamet är att besitta kunskap om den psyksociala aspekten kring patienten och om hur det sociala nätverket fungerar. Några av de vanligaste arbetsområdena för primärvårdskuratorer i patientarbetet är; kriser, depressioner och arbetsrelaterade problem. De ramar som styr primärvårdskuratorernas arbete är främst hälso- och sjukvårdslagen, Sekretesslagen och Patientjournallagen.</p>

<p>Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur kuratorer vid psykosociala enheter inom primärvården hanterar sina känslor i patientarbetet. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med hjälp av intervjuer med fyra kuratorer vid tre olika psykosociala enheter inom primärvården. Resultatet har analyserats utifrån copingteori och existentiell teori. Resultaten visar att respondenterna använder sig av copingstrategier såsom att söka kunskap, söka lösningar, stöd och vägledning och upphäva stundens allvar i form av humor för att hantera känslor i patientarbetet. Dessutom förlitar respondenterna sig till sin kunskap och erfarenhet inom kuratorsyrket. De använder sig dessutom av reflektion och stöd av vissa kolleger som de känner sig trygga med. Vid sidan av copingstrategier använder sig respondenterna av existentiellt perspektiv i form av att finna mening, sammanhang och värde av sin handling i patientarbetet. Respondenter har beskrivit att deras ödmjukhet och empati till människor har fördjupats i samband med patientarbetet. De har även i samband med patientarbetet fått ökad medvetenhet för människans sociala sammanhang. Detta har därför påverkat deras inställning till egen livssituation och människor. De upplever även att vardagslivet har påverkats av patientarbetet. Respondenterna anser att det därför är viktigt att upprätta tydliga gränser mellan arbete och fritid för att orka med patientarbetet. Därför gör de fritidsaktiviteter som är roliga och avkopplande.</p>

<p>Olika försök med psykologer och kuratorer på vårdcentraler har startats runt om i Sverige. Utvärderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgående goda resultat. Syftet med aktuell utvärdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till två år efter avslut. Utifrån patientperspektiv erhölls genom enkät (n=68) förståelse av vad som karaktäriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehåll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrätta med problem inom hälsa, relationer, arbetsliv och fritid. Patienterna värdesatte terapeuternas professionalitet, stöd och engagemang och samtalens fokusering på ’här och nu’. Patienterna uppgav flera slags besvär med störst förekomst av psykisk ohälsa men även problem i relationer. Drygt hälften av patienterna var nöjda med antalet samtal. Övriga hade önskat fler samtal med terapeut, då osäkerhet i att fullfölja den uppstartade utvecklingsprocessen efter samtalsbehandlingens avslut rapporterades av en del patienter. Metodens för- och nackdelar och inverkan på resultatet diskuteras.</p>

<p>The aim of this undergraduate thesis was to explore how the welfare officers at palliative units in Stockholm respond to the patients’ thoughts and experiences during the last phase of life, as well as exploring their picture of the patients experiences. The research questions of the study were:</p><p>▪ How do the welfare officers relate to the patients’ experience of their death? ▪ In what way do the welfare officers respond to the dying patient and his or her experiences?</p><p>▪ What knowledge/experience do the welfare officers have and what knowledge/experience do they consider is needed in their profession?</p><p>To answer the research questions a qualitative method was used where five welfare officers in three different palliative units were interviewed. The empirical material was analysed through meaning concentration and are presented using exact quotations. It was discovered that the patients experiences cannot be generalized. However, common feelings are those of anxiety, fear and hope, which the welfare officers deal with through methods of counselling, i.e. they listen, ask questions and accommodate. The study revealed that the welfare officers viewed life experience, in different areas, as the most important aspect in order to cope with their work. The result of the study was analysed hermeneutically and phenomenologically. The theoretical framework used in the analysis was experience psychology and counselling as a method.</p>

<p>Denna rapport har som syfte att undersöka hur ett urval av kuratorer och skolsköterskor ser på förekomsten av och bakgrunden till ätstörningar. Rapporten bygger på riktade öppna intervjuer till skolsköterskor och kuratorer vid skolor och ungdomsmottagningar som arbetar med ungdomar i åldern 16-19 år. Det tema vi vill undersöka och intervjua respondenterna om är hur massmedia, men även andra bakgrundsfaktorer som självkänsla, föräldrarnas roll samt sociala faktorer kan bidra till ätstörningar. Vi har bearbetat resultatet med hjälp av innehållsanalys. Aktuell forskning anger att dålig självkänsla, dålig relation till föräldrar samt påverkan från media är faktorer som kan medverka till utvecklandet av en ätstörning. I tonåren ingår i regel kroppsfixering och missnöje med kroppens utseende som förstärkande faktor. I intervjuerna med våra respondenter återkommer dessa uppgifter. De flesta av respondenterna upplever att ätstörningsproblematik är ett relativt vanligt förekommande problem på deras mottagningar. Det har visat sig att våra intervjuresultat överensstämmer med aktuell forskning som studerat bakgrunden till ätstörningsproblem. Precis som intervjupersonerna säger, menar forskningen att ätstörningar är en komplex sjukdom där flera komponenter spelar in. Det finns alltså inte ett svar på vad ätstörningar beror på, det handlar snarare om faktorer som tillsammans skapar ätstörningen. Mer förebyggande arbete krävs och i en tidig ålder då detta är ett problem som kryper längre ner i åldrarna.</p>

<p>The study examines the role of the art-curator with the focus on how it have influencedand may influence the art-scene and the concept of art. The study is based onmaterial extracted from texts involving the art-debates around the role of the curator,published in media and in literature. The study looks at the subject throughthe perspective of authorship and risk-theories in social sciences, and with a crossdisciplinarypoint of view, which takes into consideration how the debate regardingthe art-curator relates to the contemporary media landscape and the overall field ofcultural production. The study shows examples on how the role of the curator havebeen and currently is debated and defined. Through examples it shows that thecurators role have been compared to other characters within and without the fieldof cultural production. The comparisons include, among other things, the role ofthe critic and the music-DJ, but also the role of the guard-keeper and the diplomat.The most problematic comparison is where it is compared to the contemporary conceptualartist. The study shows that the role of the curator is becoming graduallycloser to the role of other producers in the cultural and medial field. This alsomeans that art is increasingly considered to be a cultural and medial product, incontrast to the classical romantic perception of art.</p>

No description available.