Syftet med studien var att utifrån kuratorers upplevelser studera hur kvinnor påverkas efter en våldtäkt, samt att studera kuratorernas förhållningssätt och hur deras arbete med våldtagna kvinnor sker. I studien genomfördes sex kvalitativa intervjuer med kuratorer. Resultatet från studien analyserades utifrån teorier och modeller som stigma, klientcentrerad terapi, kognitiv teori samt tidigare forskning. Studiens resultat visade att de vanligaste konsekvenserna är posttraumatiskt stressyndrom med symptom som flashbacks, ångest, depression, mardrömmar och sömnsvårigheter. Även skam och skuld var framträdande konsekvenser och kuratorerna menar att det är vanligt att offren lägger skulden på sig själv för det som har hänt. De beskriver att ett empatiskt förhållningssätt och respekt för individen i mötet är viktigt för att kvinnorna ska våga berätta sin historia. När det kommer till metoder och arbetssätt framkom det att kuratorerna inte använder sig av några speciella metoder i arbetet. De arbetar med minnet av händelsen på olika sätt beroende på var kvinnan befinner sig. / The purpose of the study was to, based on counselors experience, study how women are affected after a rape, as well as to study counselors professional meeting and working methods. The study conducted six qualitative interviews with counselors. The result of the study was analyzed based on theories and models such as stigma, client-centered therapy and cognitive theory. The results of the study showed that the most common consequences are posttraumatic stress disorder with symptoms like flashbacks, anxiety, nightmares and sleep disorders. Feelings of shame and guilt are also common consequences and it is common for the victims to blame themselves for what has happened. The counselors describe that an empathetic approach and respect for the individual in the meeting is important for women to dare to tell their story. When it comes to methods, it was found that they don’t use any special methods in the work. They work with the client´s memory of the rape in different ways depending on where the client is.

Då det finns begränsat med forskning kring yrkesrollen och yrkesidentiteten hos kuratorer inom hälso- och sjukvård är det särskilt intressant att undersöka hur kuratorer upplever sin yrkesroll på arbetsplatsen. Detta med tanke på att kuratorerna arbetar inom ett verksamhetsområde som är dominerat av medicinska professioner. Professionsteorin och Social Identity Theory är de teorier som ligger till grund för studiens frågeställningar och analys. Studiens intervjupersoner består av sex kuratorer som arbetar i olika verksamheter inom hälso- och sjukvård. Studiens insamlade material kommer från sex semistrukturerade intervjuer som genomfördes på kuratorernas respektive arbetsplats. Resultatet som framkommer i denna studie visar att majoriteten av kuratorerna ser sin yrkesroll som tydlig och upplever sin yrkesroll som viktig, det vill säga att den fyller en funktion. Det interprofessionella arbetet uppfattar kuratorerna fungerar bra och som viktigt då det är en stor del i deras arbete. Deras helhetsperspektiv och kunskaper inom det psykosociala området kan anses som mycket betydelsefullt i arbetet med klienterna. Resultatet visar också på det finns några faktorer som lyfts fram som särskilt viktiga i utvecklingen av yrkesidentiteten, vilka är egna erfarenheter, vidareutbildningar samt arbetssituationen, det vill säga om kuratorn är den enda socionomen eller om det finns flera socionomer på arbetsplatsen.

Studien syftar till att få fördjupad förståelse om kuratorers arbete med att stärka föräldraförmågor för att motverka omsorgsbrist, detta genom att beskriva och analysera deras arbete på familjecentraler med hänsyn tagen till faktorer som underlättar respektive försvårar detta arbete. Stöd i föräldraskapet är en skyddsfaktor som har inverkan på barns livsvillkor och huruvida de riskerar att utsättas för omsorgsbrist. Kuratorer verksamma på familjecentraler erbjuder samma stöd till alla föräldrar som besöker familjecentralen. Stödet kan bestå av enskilda samtal, föräldragrupper, rådgivning med mera. För insamling av empiri har sex kuratorer verksamma på fem olika familjecentraler intervjuats. Materialet har analyserats med hjälp av de teoretiska begreppen: empowerment – resurser för egenmakt, samverkan – integrationsbegreppet och handlingsutrymme. Resultatet visar att familjecentralen som frivillig verksamhet både underlättar och försvårar kuratorns arbete med att stärka föräldraförmågor för att motverka omsorgsbrist. Föräldrar som besöker familjecentralen är ofta motiverade att samtala om sitt föräldraskap men det höga besöksantalet kan medföra svårigheter för kuratorn att få kontakt och skapa relationer med alla besökande föräldrar. Det framkommer att integration och samverkan med olika aktörer är en del av kuratorns dagliga arbete och att kuratorn dagligen samverkar både inom och mellan olika familjecentraler samt med externa aktörer i närsamhället.

Sammanfattning Syftet med studien är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vuxna cancerpatienters psykosociala behov utifrån tidigare forskning, samt att identifiera psykiatriska aspekter som konsekvenser av cancerdiagnosen. Vidare ämnar syftet ringa in eventuella ouppfyllda behov hos vuxna cancerpatienter. Litteraturstudien består av 12 stycken utvalda vetenskapliga artiklar som analyserats med inspiration från en innehållsanalys. Resultatet visade att det föreligger flera psykosociala behov hos cancerpatienterna och att ångest, depression och sömnsvårigheter är vanligt förekommande problem som en följd av cancerdiagnosen och efterföljande behandling. Cancerpatienterna upplevde även till viss grad deras psykosociala behov som ouppfyllda och önskemål om utökade resurser förekom.

This qualitative interview-based study has been carried out with five counselors fromdifferent youth centres in Stockholm County. The aim of this study is to investigate theinfluences on counselors’ work and their working conditions when dealing with mental healthproblems. The results show that both internal and external organisational factors play a role ininfluencing their work. Counselors describe their work as involving a broad scope of action,often tailored to the individual and youth centres are low-threshold organisations open to all,irrespective of their needs. Counselors consider external organisational conditions to play themost negative role in their work concerning mental health and in this regard point to both thepsychiatric and the student health services. Pressure and strain within these two services hasled to youth centre counselors taking in young people with more difficult and specialisedmental health problems than they had previously dealt with. Using Lipsky’s theory of “streetlevelbureaucracy,” we discuss how certain solutions to these problems may in turn threatenthe ideal conditions for the youth centre organisation. Solutions such as bureaucraticstandardisation could restrict the extent of counselors’ scope of action and their ability toengage patients on an individual level.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på kuratorers uppfattning om vilka faktorer som är avgörande för huruvida kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt polisanmäler händelsen eller inte. Resultatet baseras på fem kvalitativa intervjuer med kuratorer som arbetar inom hälso- och sjukvård och som i sitt arbete möter kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt. Vid tolkning av empirin har inspiration från hermeneutiken och dess idéer tillämpats. Undersökningens resultat har analyserats i förhållande till generell systemteori och ekologisk systemteori och vidare har de faktorer som kunnat urskiljas delats in i mikro- meso och makronivå. Undersökningens resultat visar att det utifrån kuratorernas uppfattning inte går att urskilja några specifika avgörande faktorer för om kvinnor polisanmäler våldtäkt eller inte. Det är snarare ett flertal bidragande faktorer som påverkar kvinnan på olika sätt i det som i slutänden är hennes val. Vidare framkom av resultatet fler faktorer till att inte polisanmäla än till att polisanmäla, vilket tillsammans med det stora mörkertalet som föreligger gällande våldtäkt kan tolkas som att den självklara normen i Sverige om att brott ska polisanmälas inte tycks gälla när det avser våldtäktsbrott. / The aim of this study was to examine counselors working in health care facilities and their perception of the factors that determine whether or not women exposed to rape police report the incident. The result is based on five qualitative interviews with counselors who in their work meet female rape survivors. Throughout our research process we have been inspired by the hermeneutic method. The analysis was based upon the general system theory and the ecological system theory. The factors we found for reporting rape were divided into micro- meso and macro level. The result of this study shows that it is not possible to distinguish specific factors for if female rape survivors report the rape to the police or not. It is rather a multiple number of contributive factors that affect the women in different ways. In the end it is the woman who makes the final decision whether she will report the rape or not, but never without being affected by her closest surroundings. Furthermore the result shows more factors not to report to the police than doing so, this result along with the verified estimated number of unknown cases in terms of rape can be interpreted as meaning that the obvious norm in Sweden that a crime is supposed to be reported to the police is not given when it comes to reporting rape.

Sammanfattning Syftet med föreliggande studie är att undersöka skolkuratorns roll och hur skolkuratorns professionella kompetens synliggörs i samverkan med andra yrkesgrupper inom skolor med endast en anställd kurator. Studien fokuserar särskilt på vad skolkuratorerna själva ser som utmärkande för sin kompetens och möjlighet till kom2petensutveckling, samt hur skolkuratorns roll uppfattas på skolan. En skolkurator är vanligen ensam om sin profession på en eller flera skolor och det finns inte någon omfattande forskning kring det sociala arbetet inom skolan. I studien genomförs fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer inom svenska grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrån professionsteori, rollteori och ett samverkansperspektiv. Studiens resultat visar att skolkuratorns kompetens utmärker sig genom deras kunskaper om det psykosociala perspektivet. I studien dras slutsatsen att skolkuratorerna inte får tillräcklig möjlighet till fortbildning i den omfattning som respondenterna själva skulle vilja ha. Resultatet visar också på att arbetsgivare inte har någon långsiktig planering för fortbildningen för skolkuratorn. Studien visar också på att samverkan med andra professioner på skolan fungerar bra men det framgår också att skolkuratorernas roll på skolorna upplevs otydlig och varierande.

Syftet med denna studie var att undersöka hur kuratorer som arbetar inom hälso- och sjukvården, där LARO-mottagningar är verksamma, upplever sitt arbete med patienterna, trots den oklarhet som råder kring deras arbetsuppgifter, samt hur de ser på vikten av goda relationer i ett socialt arbete. Empirin samlades in genom fyra semistrukturerade intervjuer med kuratorer som arbetar på LARO-mottagningar. Vidare har KASAM och systemteori använts som teoretiska utgångspunkter. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de två valda teorierna och kunskapsläget. En av de centrala utgångspunkterna i denna studie var att informanterna redogjorde för den oklarhet som råder kring deras arbetsuppgifter. Informanterna resonerade kring deras arbete som ensamprofession och de utmaningar man ställs inför när man ska bedriva ett socialt arbete i en medicinsk kontext. En annan aspekt som informanterna skildrar var hur viktigt relationsskapande och bemötande är i förändringsarbetet med patienterna. / The aim of this study was to investigate how curators working in health care, where Medication-Assisted Treatment for Opiate Addiction is operate, experience their work with patients, despite the uncertainty surrounding their work tasks and the importance of good relationship in social work. The empirical data was collected through four semi-structured interviews with social workers working in a medication-assisted treatment for opiate addiction. Furthermore, KASAM and systems theory has been used as the theoretical starting points. The collected empiricism has been analyzed on the basis of the two theories and the state of knowledge. One of the central points in this study was the uncertainty surrounding the informants tasks. The informants reasoned about being alone in their profession of social work, and the challenges they face when conducting a social work in a medical context. Another aspect that the informants portrayed was the importance of relationship building and approaching in the work with their patients.

Genom ett systemteoretiskt perspektiv undersöker denna studie kuratorer inom vuxenpsykiatriska öppenvården förhållningssätt till orosanmälningar om barn som far illa. Tidigare forskning har i stor utsträckning varit kvantitativ och tangerat vad som påverkar sjukhuspersonals anmälningsbenägenhet. Denna kvalitativa studies insamlade empiri består av strukturerade intervjuer där olika områden som kunde tänkas påverka kuratorn i dennes förhållningssätt till orosanmälningar var grund till frågorna. Det insamlade materialet bearbetades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Resultatet gav att de sex deltagande kuratorerna efterfrågade mer kommunikation med och större kunskap om socialtjänsten. Vidare problematiserade de sin roll som både hjälpare och vad som kan ses som en slags myndighetsutövare genom skyldigheten att änmäla oro för att ett barn far illa. Något som också visade sig var att kuratorerna hade en väldigt stark känsla inför sin anmälningsplikt och betonade den kraftigt samtidigt som de genomgående redogjorde för svårigheter som kan uppstå kring den. Vidare menade samtliga kuratorer att stöd från sin arbetsgrupp var ett nyckelelement i förhållningssättet till och upplevelsen av orosanmälningar om barn som far illa. Mer forskning på ämnet behövs för att kunna fastställa vad som påverkar kuratorer i deras förhållningssätt till orosanmälan om barn som far illa.

During the last couple of years studies have shown that drug use among youths hasn’t decreased although the government of Sweden have added a strategy about alcohol, narcotic, doping and tobacco (ANDT) in 2011. There have been major studies about the subject. Despite this it has not been shown that any efforts have had an effect. The aim of this study was to examine school counsellors' vision on drug prevention in Swedish high schools and senior high schools. The method that has been used is qualitative interviews with six school counsellors with different experience and origin. The result showed that the school counsellors deemed drug prevention in schools to be insufficient. There is no defined method that all the schools implement and there are no internal surveys conducted. The main perception was that drug prevention work has to be done more continuously and that the school boarder needs to prioritize it.