Alkohol- och drogberoende är förknippat med mycket skam. Att reducera skammen är en viktig del för att personer med ett beroende ska kunna tillfriskna. I den här kvalitativa studien har djupintervjuer gjorts med 8 personer som har tillfrisknat från sitt alkohol- och drogberoende. Syftet var att få en fördjupad förståelse av den upplevda skammen både under det aktiva beroendet och i tillfrisknandet. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Alla deltagare uttrycker en stor skam under sitt aktiva beroende. Vissa studier visar på den intrapersonella skammen som en positiv kraft som kan korrigera negativa eller dysfunktionella beteenden. Denna studie ger en tydlig bild av att den intrapersonella skammen inte fungerar på detta sätt under ett aktivt beroende men att den tycks göra det efter en tid in i tillfrisknandet. Däremot tycks den interpersonella skammen, skammen av att inte kunna hålla fasaden uppe, vara en stor del i att sluta använda alkohol eller droger. Att träffa andra människor med liknande erfarenheter och att prata om skamliga upplevelser och handlingar har varit en viktig del i att minska skammen i tillfrisknandet. Den praktiska implikationen är vikten av att bemöta den svåra känslan skam i beroendebehandling.

Bakgrund: Cirka 60´000 personer drabbas varje år av tumörsjukdom och av dessa är ungefär 1200 lokaliserade till centrala nervsystemet. Behandlingen vid hjärntumör är antingen kurativ eller palliativ och kräver då vård med hjälp av ett multidisciplinärt teamarbete där sjuksköterskan har den viktiga rollen att finnas nära till hands för patienten och de anhöriga samt förmedla vidare information till övriga professioner. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av begränsningar i det dagliga livet för personer som lever med en hjärntumör. Metod: Studien baserades på fyra patografier som analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av en kvalitativ innehållsanalys, med ett manifest förhållningssätt. Resultat: I resultatet framkom att vanliga begränsningar hos personer med hjärntumör innefattar bland annat trötthet, smärta, talsvårigheter och minnessvårigheter. Detta leder ofta till att personen har svårt för att delta i det sociala och isolerar sig hemma, både på grund av den svåra tröttheten men även av rädsla för att drabbas av epileptiska anfall inför andra. Personerna upplevde också att det var jobbigt att bli så beroende av andra människor för att klara av vardagen. Resultatet kunde delas upp i fyra huvudkategorier; att inte kunna delta i socialt liv, att inte kunna förmedla sig, att inte kunna röra sig obehindrat samt att inte komma ihåg. Att inte kunna delta i socialt liv samt att inte kunna röra sig obehindrat har tre underkategorier vardera. Slutsats: Sjuksköterskans arbete genom personcentrerad vård kan underlättas tack vare förståelse för patienters upplevelse av begränsningar i sin vardag. Detta genom att vara tillgänglig för patienten och leda denne rätt bland vårdens olika professioner.

Bakgrund: Patientdelaktighet är ett koncept som används för att skapa patientcentrerad vård. Vid patientdelaktig rehabilitering ger fysioterapeuten patienten möjlighet att delta och engagera sig i sin egen rehabilitering genom att informeras om olika behandlingar och dess möjliga konsekvenser. Patienten får då chansen att göra val efter sina egna preferenser och villkor. Enligt self determination theory är det en persons egna val som gör människan tillfredsställd samt att det gör beteendeförändringar mer hållbara och långsiktiga. Reumatisk sjukdom är kronisk, därav bör rehabiliteringen eftersträva en beteendeförändring. Syfte: Att beskriva upplevelserna av ett aktivt patientdeltagande vid besök hos fysioterapeut för personer med reumatisk sjukdom. Metod: En kvalitativ intervjustudie, med deskriptiv design. Deltagare till studien rekryterades med ett ändamålsmässigt bekvämlighetsurval. Sex deltagare i studien intervjuades och hade en medelålder på 77 år. Intervjuerna analyserades med en induktiv ansats. Resultat:  Studien resulterade i 4 huvudkategorier: ”Att göra egna val”, ”Att ta del av information”, ”Att ha gemensamma diskussioner” och ”Att inte bestämma självständigt” med totalt 12 tillhörande underkategorier. Slutsats:  I studien visade det sig att respondenterna upplever aktivt patientdelatagande då respondenterna blev involverade i behandlingen genom att bli informerade och få göra egna val. Nyckelord: fysioterapi, kvalitativ forskning, patientcentrerad vård, personlig autonomi, reumatism.

Bakgrund: Den 30 januari 2020 deklarerade WHO att spridningen av det nya coronaviruset var en internationell hälsofara. Pandemin påverkade vårdens rutiner och kapacitet. Kvalitativa studier från andra länder har visat på hög påfrestning både psykiskt och fysiskt för vårdpersonal, dock har inte fysioterapeuters upplevelse och betydelse för vården uppmärksammats i forskningen i samma utsträckning som annan vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att ta del av svenska fysioterapeuters upplevelse av att arbeta med Covid-19 patienter på en intensivvårdsavdelning. Metod: Rekrytering av deltagare gjordes genom utskick av förfrågan till olika sjukhus i Sverige. Sex legitimerade fysioterapeuter som hade arbetat med covid-19 patienter på IVA under pandemin inkluderades och deltog i en semi-strukturerad intervjustudie. Intervjuerna transkriberades ordagrant och den transkriberade texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter bearbetning av insamlat material utformades fyra huvudkategorier; Fysioterapeutens roll, Covids påverkan på patienter och vården, Arbetsplatsens förutsättningar och Personlig påverkan. Konklusion: Informanterna upplevde en hög arbetsbelastning, tuff arbetsmiljö och bevittnade mycket lidande, men upplevde även ett gott samarbete, tacksamhet och att deras roll var uppskattad.

Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att genom kvalitativ analysmetod undersöka patientens förväntningar på protetisk behandling på lärarklinik (LK) respektive studentklinik (SK) på oral protetik, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet. Material och metod: Ett strategiskt urval av sammanlagt 13 deltagare (57-89 år) som remitterats till LK och SK på oral protetik, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet gjordes. Sju av informanterna var från SK och sex var från LK. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fokus på patientens förväntningar på den kommande protetiska behandlingen. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter bearbetning och analys av materialet identifierades tre gemensamma kategorier för SK och LK: Resultat med krav, Trygg i omhändertagandet och Hållbarhet för framtiden. Inget tema kunde identifieras. Variationer observerades mellan informanterna från SK och LK inom varje kategori. Slutsats: Det fanns inga större skillnader mellan patienternas förväntningar på den protetiska behandlingen på LK och SK. Tre huvudkategorier identifierades gemensamma för SK och LK, resultat med krav, trygg i omhändertagandet och hållbarhet för framtiden. Förväntningarna inom dessa kategorier var ofta kravfyllda med avseende på resultatet av den protetiska behandlingen, ett tryggt omhändertagande och hållbarhet i minst 10 år på de nya protetiska konstruktionerna. / Aim: The purpose of this interview study is to use a qualitative analysis method to investigate the patient's expectations of prosthetic treatment at the teacher-clinic (TC) and student-clinic (SC) at the Department of Prosthodontics, Faculty of Odontology, Malmö University. Material and method: A strategic sample of a total of 13 participants (ages 57-89) who were referred to TC and SC in oral prosthodontics, Faculty of Odontology, Malmö University was made. Seven of the informants were from SC and six were from TC. Semi-structured interviews were conducted with a focus on the patient's expectations of the upcoming prosthetic treatment. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: After completed analysis and processing of the material, three shared categories were identified for both the SC and TC: Results with requirements, Safe care and Sustainability for the future. No theme could be identified. Variations were observed between the informants from the SC and the TC within each category. Conclusion: There were no major differences between the patient's expectations on the prosthetic treatment at the TC and SC. Three main categories were identified common to SC and TC, results with requirements, safe care and sustainability for the future. The expectations within these categories were often demanding with regard to the results of the prosthetic treatment, safe care and sustainability for at least 10 years on the new prosthetic constructions.

Bakgrund: Efter total pankreatektomi upphör den endogena insulinproduktionen. Även produktionen av andra blodsockerreglerande hormoner samt av matsmältningsenzymer upphör. Insulinbehandling blir efter ett sådant ingrepp livsnödvändigt, och både blodsockerreglering och näringsupptag kompliceras. Syfte: Syftet med studien var att utforska upplevelser av diabetesvården hos personer med diabetes efter total pankreatektomi. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats genomfördes med sju personer som genomgått total pankreatektomi. Samtliga var patienter vid Endokrin- och diabetesmottagningen, Akademiska sjukhuset. Kvalitativ innehållsanalys användes för att abstrahera informationen ur intervjuerna, kondensera och sedan koda den. Koderna uttrycktes sedan i kategorier och subkategorier. Resultat: Vid analysen framkom två huvudkategorier och sju subkategorier. Huvudkategorierna var Reflektioner kring tillhandahållen diabetesvård och Hinder och möjligheter i vardagslivet. Subkategorierna var den första tiden, hinder för inlärning och fortsatt stöd respektive lågt blodsocker, högt blodsocker, svängande blodsocker och utmaningar. De flesta studiedeltagare upplevde att diabetesvården var bra med tillräckligt stöd och lagom mycket uppföljning. Det som betonades var behovet av upprepad information på grund av försämrad mottaglighet för information efter operationen. Upplevelsen av diabetes varierade mellan individer, en del upplevde inga speciella problem, medan andra upplevde stora svängningar i blodsockernivåerna. Slutsats: Den postoperativa situationen behöver beaktas vid egenvårdsutbildning för denna patientgrupp. Egenvårdsutbildningen behöver också individanpassas. Samordning mellan olika parter i vårdkedjan kan utgöra en utmaning i samband med utskrivningen postoperativt. Diabetes efter total pankreatektomi har delvis speciella förutsättningar beroende på etiologin, men inbegripet detta så varierar ändå upplevelsen av diabetes mellan individer.

Bakgrund: Typ 1-diabetes mellitus (T1DM) är en kronisk autoimmun sjukdom som oftast debuterar i barndomen. Sjukdomen ställer omfattande behandlingskrav med bland annat krav på kontinuerlig tillförsel av insulin och blodglukosmätning. Föräldrar till barn med T1DM spelar en nyckelroll i hanteringen av sjukdomen. Bättre förståelse för deras upplevelser kan underlätta för en individanpassad omvårdnad och möjligheten att ge bättre stöd till föräldrar att hantera sjukdomen. Vilket i förlängningen kan främja hälsa och lindra lidande för både föräldrar och barn. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med barn som har typ 1-diabetes. Metod: Litteraturstudie där 11vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades med kvalitativ innehållsanalyspå manifest nivå. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i 8 kategorier; Att känna oro inför framtiden, Att behöva vara konstant vaksam, Att ha skuldkänslor och känna tvivel, Att sakna stöd från sin omgivning, Att relationer i familjen påverkas negativt, Att ångest, trötthet och utmattning påverkar den egna hälsan negativt, Att arbete och ekonomi påverkas negativt, Att finna acceptans och mening. Slutsats: Föräldrar till barn med T1DM upplever en betydande inverkan på livet som sträcker sig från psykiska och fysiska hälsoaspekter till påverkan på praktiska delar av livet. Föräldrar efterfrågar individanpassad begriplig information och ytterligare stöd från hälso- och sjukvårdspersonal. Sjuksköterskor bör erbjuda personcentrerad vård och främja stöd från andra föräldrar, partners och hälso- och sjukvårdspersonal. Kulturella faktorer bör beaktas. Studien har en klinisk betydelse då den visar på att omvårdnaden kan gynnas av personcentrerad omvårdnad som är anpassad efter situationen och tar hänsyn till föräldrars behov.

Bakgrund: Svensk hälso- och sjukvård är drabbad av personalbrist och överbelastning. För att säkra framtida tillgång till sjuksköterskor krävs att åtgärder vidtas. Genom att identifiera hinder och möjligheter nyexaminerade sjuksköterskor möter i arbetslivet kan förhoppningsvis ljus kastas över möjliga lösningar på befintliga problem. Syfte: Syftet var att belysa nyexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att komma ut i arbetslivet i Sverige. Metod: Studien utgörs av en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning inspireradav metasyntes med ett induktivt förhållningssätt. 15 artiklar analyserades för att framställa ett resultat, detta i enlighet med Fribergs instruktioner. Resultat: Tre huvudteman identifierades; Övergången mellan studie-och arbetsliv, Att bli trygg i sjuksköterskeprofessionen samt Strategier för lärande. Alla med tillhörande subteman. Slutsats: Studien belyser att nyexaminerade sjuksköterskor behöver ordentliga introduktioner, tid för återhämtning och reflektion samt god arbetsplatskultur för att kunna utöva god omvårdnad, utvecklas i professionen och samtidigt må bra och trivas med arbetet. I dagsläget får många nyexaminerade sjuksköterskor inte sina behov bemötta, något som leder till att deras upplevelser av att komma ut i arbetslivet präglas av stress, osäkerhet och rädsla.

Bakgrund: Arbetsterapi fokuserar på att återställa individens förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, vilket är särskilt relevant för personer som drabbats av stroke och ofta upplever långvariga funktionshinder. Virtual Reality presenteras som en ny metod inom rehabilitering, som erbjuder anpassade och engagerande upplevelser för att förbättra funktionella förmågor. VR har visat sig ha god effekt inom rehabilitering, däremot finns en lucka i förståelsen för hur personer med stroke upplever behandlingen. Det är därför viktigt att sammanställa dessa erfarenheter för att fullt ut kunna använda VR inom arbetsterapi. Syfte: Att genom en systematisk litteraturstudie beskriva personer med strokes erfarenheter av att utföra arbetsterapeutisk behandling med hjälp av VR-teknik. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som analysmetod. Resultat: I litteraturstudiens resultat beskrivs hur personer med stroke upplevde VR-behandlingen. Det framkom tre teman: 1. Personlig attityd som påverkar behandlingen, 2. Yttre faktorer som påverkar utförandet av behandlingen och 3. Upplevt resultat av VR-behandlingen. Resultatet visar på deltagarnas positiva förväntningar före och erfarenheter efter behandling, behovet av individuell anpassning av tekniken och stöd vid utförandet, samt ökad motivation och engagemang. Behandlingen gav också förändring av fysiska, psykiska och sociala förmågor. Slutsats: Denna litteraturstudie visar VR-teknikens övervägande positiva inverkan på rehabilitering av personer som drabbats av stroke. Resultaten understryker VR:s potential som en innovativ och lovande metod för rehabilitering efter stroke, som erbjuder skräddarsydda och engagerande rehabiliteringsupplevelser. Framtida forskning bör identifiera de mest effektiva VR-programmen för olika återhämtningsskeden av stroke, samt undersöka hur VR kan kombineras anpassat till traditionella rehabiliteringsmetoder för att förbättra behandlingsresultatet.

Bakgrund: Fitnessbranschen har under senare tid expanderat snabbt och PT erbjuds idag på de flesta anläggningar. Träning med PT har positiva effekter fysiskt men även på beteenden kopplat till träning. För ett positiv utfall av träningen krävs det en god interaktion mellan klient och coach. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad klienter som tränar eller har tränat med en PT det senaste året anser är viktiga egenskaper och faktorer hos en PT. Design och metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv design. Datainsamling genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för databearbetning. Resultat: Vid dataanalysen framkom 3 teman, 6 kategorier och 17 subkategorier. De teman och kategorier som framkom var: Framstå som kompetent - Utseende och uppvisad erfarenhet, Ge känsla av bred kunskap Coachingstil- Närvaro här och nu, Individanpassning Pedagogiska strategier - Verktyg för att uppnå resultat, Trygghetsskapande Konklusion: Bakgrundsinformation om alla PT bör finnas tillgänglig på hemsida eller anläggning i syfte att klienten ska kunna välja sin en PT utifrån deras personliga önskemål. Detta skulle kunna skapa goda grundförutsättningar för en fungerande arbetsallians. Forskning inom detta område är begränsat och det är därför av intresse att fler större studier genomförs. / Background: During the last years the fitness industry has expanded fast. Today PT is offered at almost every health club. Training with a PT have positive physical effects but it has also shown an influence on behaviour associated with training. A good relation between client and coach is needed for a positive outcome of the training. Purpose: The aim of the study was to investigate what the clients that are training or has trained with at personal trainer during the last year consider as important factors and personal qualities related to personal trainers. Design and method: A qualitative descriptive design was used. Data collection was done by semi-structured interviews. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: The analyses resulted in 3 themes, 6 categories and 17 sub categories. The themes and categories were: To appear as competent: Appearance and displayed experience ,Give a feeling of a broad knowledge. Coaching style: To be present here and now, To personalize Pedagogical strategies: Tools to reach results, To create a secure feeling, Conclusion: Background information of the PT should always be available at the health club or on the website. The client should have the opportunity to choose a PT based on their personal requests. This may result in good preconditions for a strong and effective working alliance. Reserach in this area are limited therefor further studies are needed.