<p>För att hjälpa barn och ungdomar som lider av ätstörningar krävs specialistkompetens inom området. Specialistsjukvården måste kunna möta såväl nyinsjuknade som långvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar på två olika specialistenheter där barn och ungdomar vårdas för ätstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades tre kategorier: ”att finnas till för patient och anhöriga”, ”sjuksköterskans behov av stöd” och ”utmaningar i yrket” samt sex subkategorier: ”att möta och stödja patienten på ett professionellt sätt”, ”sjuksköterskans relation till anhöriga”, ”balans mellan arbete och fritid”, ”kollegial anda och ledarskap”, ”sjuksköterskans upplevelse av svårigheter” och ”känslor”. Huvudfynden visade att sjusköterskor som arbetar på specialistenheter för ätstörningar där barn och ungdomar vårdas kände stor meningsfullhet med arbetet.  Med professionalism och lugn kände sjuksköterskorna att de kunde hjälpa sina patienter trots att arbetet stundom kunde upplevas både utmanande och svårt. En balans mellan arbete och fritid, god kollegial anda, ett gott samarbete med anhöriga, ett gott ledarskap samt en tro på sig själv och sin förmåga som sjuksköterska upplevdes som väsentligt för god omvårdnad av dessa barn och ungdomar.</p> / <p>To help children and adolescents who suffer from eating disorders specialist skills are needed. Specialist Health Services need not only respond to children and adolescents with recent onset but also those who have been long-term ill. The purpose of this study was to illustrate nurses’ experiences of caring for children and adolescents with eating disorders. An interview study was carried out with seven nurses working at two specialist units treating children and adolescents with eating disorders. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Based on the analysis three categories were created: “to be there for the patient and their relatives”, “the nurse’s need of support” and “challenges of the profession”. Six sub-categories were created out of these three main categories: “to meet and support patients in a professional manner”, “the nurse’s relationship with the patient’s relatives”, “balance between work and leisure”, “collegial spirit and leadership”, “the nurse’s experience of difficulties” and “feelings”. Major findings showed that nurses working in specialized units for eating disorders felt great meaningfulness with their work. With professionalism and tranquility nurses felt they could help their patients even though the work sometimes was both challenging and difficult. A balance between work and leisure, good collegial spirit, a good way to interact with the patients relatives, good leadership and a belief in herself and her nursing ability were perceived essential for good care of children and adolescents suffering from eating disorders.</p>

För att hjälpa barn och ungdomar som lider av ätstörningar krävs specialistkompetens inom området. Specialistsjukvården måste kunna möta såväl nyinsjuknade som långvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar på två olika specialistenheter där barn och ungdomar vårdas för ätstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades tre kategorier: ”att finnas till för patient och anhöriga”, ”sjuksköterskans behov av stöd” och ”utmaningar i yrket” samt sex subkategorier: ”att möta och stödja patienten på ett professionellt sätt”, ”sjuksköterskans relation till anhöriga”, ”balans mellan arbete och fritid”, ”kollegial anda och ledarskap”, ”sjuksköterskans upplevelse av svårigheter” och ”känslor”. Huvudfynden visade att sjusköterskor som arbetar på specialistenheter för ätstörningar där barn och ungdomar vårdas kände stor meningsfullhet med arbetet.  Med professionalism och lugn kände sjuksköterskorna att de kunde hjälpa sina patienter trots att arbetet stundom kunde upplevas både utmanande och svårt. En balans mellan arbete och fritid, god kollegial anda, ett gott samarbete med anhöriga, ett gott ledarskap samt en tro på sig själv och sin förmåga som sjuksköterska upplevdes som väsentligt för god omvårdnad av dessa barn och ungdomar. / To help children and adolescents who suffer from eating disorders specialist skills are needed. Specialist Health Services need not only respond to children and adolescents with recent onset but also those who have been long-term ill. The purpose of this study was to illustrate nurses’ experiences of caring for children and adolescents with eating disorders. An interview study was carried out with seven nurses working at two specialist units treating children and adolescents with eating disorders. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Based on the analysis three categories were created: “to be there for the patient and their relatives”, “the nurse’s need of support” and “challenges of the profession”. Six sub-categories were created out of these three main categories: “to meet and support patients in a professional manner”, “the nurse’s relationship with the patient’s relatives”, “balance between work and leisure”, “collegial spirit and leadership”, “the nurse’s experience of difficulties” and “feelings”. Major findings showed that nurses working in specialized units for eating disorders felt great meaningfulness with their work. With professionalism and tranquility nurses felt they could help their patients even though the work sometimes was both challenging and difficult. A balance between work and leisure, good collegial spirit, a good way to interact with the patients relatives, good leadership and a belief in herself and her nursing ability were perceived essential for good care of children and adolescents suffering from eating disorders.

Bakgrund: I Sverige har cirka 50 000 människor venösa bensår och kostnaden för att behandla dessa beräknas uppgå till omkring en miljard kronor. Svårläkta venösa bensår kan påverka individen på ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Syftet: Att beskriva patienters erfarenheter av att hantera symptom relaterat till svårläkta venösa bensår. Metod: Kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade frågor tillämpades som datainsamlingsmetod och utfördes på fyra vårdcentraler i Mellansverige med totalt 11 deltagare. Materialet bearbetades sedan med en innehållsanalysmetod. Resultat: Deltagarna har till stor del lärt sig att anpassa sig till de besvär bensåret orsakade. Smärtan hanterades bland annat genom att ta smärtstillande läkemedel vilket även kunde förbättra sömnen. Vid dusch användes plastpåsar, gladpack eller plaststrumpor för att inte blöta ner bandaget och vid nedsatt mobilisering användes hjälpmedel såsom rollatorer, kryckor eller rullstol. Genom att informera omgivningen om bensårets existens kunde det sociala umgänget förbättras samt genom att tänka positivt och avleda negativa tankemönster på bensåret genom sysselsättning samt jämföra med dem som har det värre kunde deltagarna lättare acceptera bensåret. Slutsats: Patienter med svårläkta venösa bensår kan anpassa sig till de symptom bensåret ger upphov till genom att tillämpa copingstrategier för att hantera det dagliga livet. Anhöriga är en viktig del i denna anpassning. Genom att tänka positivt, avleda negativa tankemönster på bensåret genom att aktivera sig samt jämföra med dem som har det värre kan personen lättare acceptera sitt bensår. / Background: In Sweden, approximately 50 000 people have venous leg ulcers and the cost of treating these is estimated to around one billion SEK. Slow-healing venous leg ulcers can affect individuals on a physical, mental and social level. The aim: To describe patients' experiences of managing symptoms related to slow-healing venous leg ulcers. Method: A qualitative research interview with semi-structured questions was applied as the method of data collection and conducted in four health centres in central Sweden with a total of 11 participants. The material was then evaluated by content analysis. The result: The participants largely learned to adapt the difficulties caused by leg ulcer. The pain was managed for example by taking painkillers, which also could improve the sleep. When showering plastic bags, cling film or plastic socks were used to avoid soaking the bandage and in the case of reduced mobility walking aids such as walkers, crutches or wheelchairs were used. By informing friends and family about the existence of the leg ulcer, social interaction was improved and by thinking positively, diverting negative thought patterns through free-time activities and comparing with those who had it worse the participants could more easily accept the leg ulcer. Conclusion: Patients with difficult-to-heal venous leg ulcers can adapt to the symptoms caused by the leg ulcer by using coping strategies to deal with everyday life. Family members are an important part of this adaptation. By thinking positively, divert negative thought patterns of the leg ulcer by activating and compare with those who had it worse, the person can more easily accept their leg ulcers.

Sammanfattning Syftet var att inom sluten barnsjukvård undersöka sjuksköterskors erfarenhet, kunskap och upplevelse av ansvar och skyldigheter vid misstanke om att barn de vårdat utsatts för barnmisshandel. Begreppet barnmisshandel innefattade i denna studie att en vuxen person utsatt barnet för fysiskt- eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummelse att tillgodose barnets grundläggande behov. Designen var beskrivande med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor valdes ut och intervjuades med halvstrukturerade frågor. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Svaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier: stöd, anmälningsplikt och ansvar, egna känslor och värderingar samt kunskap och erfarenhet. Dessa kategorier hade flera underkategorier och några var, söka stöd hos kollegor, anmälningsplikt, dilemma och erfarenhet. Alla intervjuade önskade stöd av kollegor och läkare om de övervägde att anmäla att barn de vårdade utsatts för barnmisshandel. Vissa var av åsikten att det var läkaren som hade anmälningsplikt. Sjuksköterskor upplevde behov av stöd och kunskap för att kunna fullgöra sin anmälningsplikt. Slutsats: Det är nödvändigt med fortbildning för sjuksköterskor inom barnsjukvård för att de ska därmed ska kunna anmäla när de misstänker att ett barn är utsatt för barnmisshandel. Riktlinjer finns på sjuhuset och avdelningen, men få sjuksköterskor känner till att de finns. Därför är det av vikt att riktlinjerna uppmärksammas så att sjuksköterskorna blir medvetna om dem och dess innehåll. / Abstract The purpose was to within inpatient pediatric care examine nurses' perception and experience of the responsibilities and obligations on suspicion that the children they cared for were victims of child abuse. In this thesis, the term child abuse includes an adult that exposes a child to physical or psychological violence, sexual assault, abuse or neglects to meet the child's basic needs. The design was descriptive with a qualitative approach. Six nurses were selected and interviewed with semi-structured questions. The interviews were recorded and then transcribed verbatim. The answers were analyzed using qualitative content analysis. In the result, four main categories were identified: support, obligation to report, perception and values as well as knowledge and experience. These categories were divided into several subcategories which included support from colleagues, obligation to report, dilemma and experience. All respondents wanted the support of colleagues and doctors if they were to consider reporting the children they cared for as victims of child abuse. Some were also of the opinion that it was the doctor who was obliged to report these suspicions. Nurses were in need of support and knowledge in order to carry out their obligation to report these incidents. Conclusion: It is necessary that nurses in pediatric care are provided with in-service training in order for them to be able to report suspicions of child abuse. Guidelines are available in the hospital and the unit, but the nurses did not know about them. Therefore it is necessary that all the nurses become aware of these guidelines and their contents.

Bakgrund: Rehabilitering inom slutenvården innefattar ett samarbete mellan undersköterska och sjukgymnast. Undersköterskor har en viktig roll i rehabiliteringen men det saknas forskning om deras uppfattningar kring sin roll. Syfte: Att undersöka undersköterskors erfarenheter av delaktighet i sjukgymnastisk rehabilitering av patienter på en vårdavdelning inom slutenvården. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade gruppintervjuer med undersköterskor. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som blev två teman, Känsla av att vara viktiga och god egen tilltro till sin förmåga at utföra rehabiliterande insatser samt Samarbetet kring rehabiliteringen påverkas av individerna och omgivningen. Diskussion: Resultatet visar att undersköterskornas känsla av delaktighet påverkas av konsekvenser, individer, beteende och omgivning vilket kan ses i förhållande till den operanta inlärningsteorin och den socialkognitiva teorin. Slutsats: Undersköterskorna känner sig delaktiga i rehabilitering då de är engagerade, aktivt medverkande och känner att de är till nytta. En svaghet i delaktigheten är att kommunikationen kring rehabiliteringen upplevs vara bristfällig och därmed minskar undersköterskornas medinflytande. Vidare anser författarna att en upprepning av studien behövs samt att det saknas forskning om effekten av undersköterskors arbete och deras uppfattningar kring detta. Nyckelord: fysioterapi, kvalitativ forskning, sjukgymnastik, socialkognitiv teori, vårdpersonal / Background: Rehabilitation within hospital care involves teamwork between assistant nurses and physiotherapists. Assistant nurses have an important role in rehabilitation but there is a lack of research regarding their perceptions of their role. Aim: To investigate the assistant nurses’ experiences of participation in physiotherapy rehabilitation of patients in hospital care. Method: A qualitative design with inductive approach was used. The data was collected through semi-structured group interviews with assistant nurses and the material was analysed using qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in five categories which became two themes, Good self-confidence and feeling of being important in the rehabilitation and Collaboration regarding the rehabilitation is affected by the individuals and the environment. Discussion: The assistant nurses’ perceptions of their participation is affected by consequences, individuals, behaviour and environment which is confirmed by the social cognitive theory and the operant conditioning theory. Conclusions: The assistant nurses experience participation in the rehabilitation because they are engaged, actively involved and feel useful. A weakness in their participation is insufficient communication about the rehabilitation. The authors consider that a replication of the study and more research on assistant nurses’ perceptions and the usefulness of their work are required. Keywords: nursing staff, physiotherapy, social cognitive theory, qualitative research

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående. Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske. För att kunna genomföra studien ansågs en kvalitativ forskningsdesign och en deduktiv forskningsansats vara bäst lämpad för studiens syfte. Som tillvägagångssätt har semistrukturerade intervjuer tillämpats. En beskrivande analys har använts och grundar sig i studiens två delsyften. Resultat och slutsats: Utifrån studien har det konstaterats att företag tillämpar och upplever metoden olika. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar hur metoden upplevs och tillämpas bland allmännyttiga bostadsföretag. Faktorer som anses påverka hur metoden upplevs är att det råder såväl osäkerhet som informationsasymmetri på marknaden. Innebörden av att regelverket är principbaserat har också betydelse för företagens upplevelse. Andra faktorer som kan påvisas ha påverkan för metodens tillämpning är företagens storlek. Förslag till vidare forskning: Studien är av kvalitativ art vilket gör att den ej kan ses som generaliserbar då den inte är tillräckligt omfattande. När undersökningen kring syftet påbörjades fanns tron om att de representerade företagen hade kommit längre i arbetet med implementeringen av komponentavskrivning. Förslag till vidare forskning är därför att om ett antal år studera ämnesområdet igen då det skulle vara intressant att se hur metoden har utvecklats, gällande hanteringen samt om det skett någon åtstramning i regelverket.

I vår forskningsstudie har vi undersökt om hur förskolläraren arbetat med jämställdhet med barnen i olika leksituationer. Utifrån våra forskningsfrågor, På vilket sätt framträder jämställdhetsarbetet i leksituationer i verbala interaktioner mellan förskollärare och barn. På vilket sätt förhåller sig förskollärare till normer rörande könsroller, i leken. För att besvara dessa forskningsfrågor har vi använt oss av kvalitativ ansats och samlat in data genom skriftliga observationer. Vi har genomfört vår forskning på en förskola med två deltagande förskollärare i en barngrupp på 14 barn, var av tio var flickor och fyra pojkar. Observationerna skedde både inomhus och utomhus. Vi såg i observationerna att förskollärarna arbetade med allas likavärde och jämlikhet och var inte alltid medvetna om när de arbetade med jämställdhet i alla situationer. Det som vi har kommit fram till i resultatet har varit att vi har kunnat se skillnad i hur förskollärarna har interagerat utifrån de olika observationerna med barnen. Lekarna som bestämdes av förskollärarna var könsneutrala och utmanade inte barnen i de stereotypa könsrollerna. Förskollärarna vad noga med att benämna barnen med deras namn och ge ungefär lika mycket talutrymmet för båda könen.

Abstrakt Hemodialys innebär en livsuppehållande behandling och ges i dagens läge som assisterad intermittent dialys på institution där gängse praxis är fyra timmar tre gånger i veckan. Patienterna kan även erbjudas möjlighet till egen behandling under eget ansvar i hemmet, hemhemodialys, där behandling kan ske enligt patientens eget livsmönster. Inom dialysvården har denna typ av behandling funnits länge men är i ständig utveckling. Vårt syfte var att beskriva patientens upplevelse av hemhemodialys för att få en bättre förståelse mellan vårdpersonal och patient. Vi har använt oss av en litteraturstudie med ett inifrånperspektiv, med fokus på patientens upplevelse. Tre olika sökmotorer valdes för att systematiskt samla in kvalitativa studier som därefter kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Analysen resulterade i fem olika huvudkategorier; att självuppfattningen förändrades, att hjälp och stöd ger trygghet, behov av individuellt anpassad undervisning, att det kräver anpassning i hemmet samt att ökad frihet och flexibilitet ger ökad hälsa. Mest framträdande var skillnaden från att vara en patient till att känna sig som en person med möjlighet att leva ett normalt liv med signifikant ökad livskvalitet. Det finns dock brister i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient och därför måste sjuksköterskan bli bättre på att erbjuda personcentrerad vård för att ge patienten de bästa förutsättningarna för en god egenvård. Behandlingsmetoden har inte enbart visat sig förbättra livskvaliteten och överlevnaden för patienterna men förefaller också mer kostnadseffektiv. Dessutom genererar den mindre behov av vårdpersonal och således finns det mycket att vinna även för sjukvården.

Bakgrund: En upplevelse är subjektiv vilken värderas och tolkas utifrån individens förförståelse och dessa upplevelser behöver sjuksköterskan tillvarata för att kunna bedriva professionell omvårdnad. Omvårdnadsprocessen används av sjuksköterskor för att bedriva omvårdnad på ett optimalt sätt och en del av denna process är mötet mellan människor. Ett gott möte leder till ett bättre informationsutbyte vilket i sin tur är en central del i omvårdnadsarbetet. Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, även förkortat EIPS, är en psykisk funktionsnedsättning där de allmänna kriterierna för personlighetssyndrom samt fem av nio EIPS-specifika kriterier ska vara uppfyllda för att ställa diagnos. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av att vårda personer med emotionellt instabilt personlighetssyndrom. Metod: Kvalitativ litteraturstudie grundad på nio empiriska studier. Artikelgranskningen genomfördes enligt Högskolan i Kristianstads granskningsmall för kvalitativa studier. Analysen utgick från Fribergs (2012a) fem-stegs metod. Resultat: Resultatet sammanställdes i fyra huvudteman; Upplevda känslor, Upplevelse av kunskap, Upplevelse av arbetssätt samt Upplevelse av beteenden hos personer med EIPS. Sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med EIPS varierade. Känslor som obehag, frustration och optimism uppstod i samband med vårdandet. När sjuksköterskor upplevde att de hade lämplig kunskap skapades självförtroende i vårdandet. Brist på kunskap bidrog till osäkerhet kring hur personalen ska förhålla sig till personer med EIPS. Diskussion: Studiens styrkor och svagheter diskuteras i relation till Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. I resultatdiskussionen diskuteras fynden Hoppfull optimism, Kunskap underlättar vårdandet samt Frustration i relation till omvårdnadsteorier, samhällsperspektiv samt etisk teori.

No description available.