Globalt är smärta ett mycket stort problem och uppskattningsvis lever cirka 60 miljoner människor med långvarig smärta idag. Den långvariga smärtan kan vara svår att bemästra och patienter kan uppleva att traditionell medicinsk vård inte hjälper tillräckligt. Utöver traditionell medicinsk vård finns komplementära terapier som sjuksköterskan kan använda för att lindra patienters smärta. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av användningen av komplementära terapier vid långvarig smärta. En litteraturstudie gjordes och den resulterade i åtta vetenskapliga artiklar som svarade till syftet. I resultatet framkom två kategorier: förbättring och ökad medvetenhet. Litteraturstudiens slutsats visade att patienter upplevde en lindring i den långvariga smärtan av de komplementära terapierna. Det framkom även att patienterna blev mer medvetna om sambandet mellan kroppen och smärtan, vilket gjorde att de kunde hantera den långvariga smärtan bättre. Sjuksköterskans kunskaper inom de komplementära terapierna som kan lindra långvarig smärta är dock fortfarande bristfälliga och mer forskning krävs, dels om patienters upplevelser av komplementära terapier och dels om de faktiska kostnaderna av att tillämpa dessa terapier. / Globally is the pain a huge problem and estimated live about 60 million people with chronic pain today. A long period of pain may be hard to cope with and patients can experience that conventional medicine are not efficient enough. Apart from conventional medicine there are complementary therapies of pain relief that the nurse may use to ease the patient's suffering. The purpose of this study was to investigate patients' experiences of the use of complementary therapies of long period of pain. A literary survey was performed which resulted in eight scientific articles corresponding to the purpose of the study. Two categories appeared among the result: recovery and increased body awareness. The conclusion of the literary survey showed that patients experienced relief from the prolonged pain of the complementary therapies. It also emerged that the patients became more aware of the connection between the body and the pain, which meant that they could handle the long-lasting pain better. However, the nurse's knowledge of complementary therapies of relieving pain is still deficient and more research partly about patients' experiences of complemantary therapies of pain and partly about the actual cost of applying these therapies are required.

Det utförs ca 2 250 amputationer i Sverige årligen, dock är ej amputation av tå eller genom foten inräknat i den siffran. Att genomgå en amputation medför en betydande funktionsnedsättning som inte bara påverkar rörelseförmågan och aktiviteter i det dagliga livet utan även den psykosociala anpassningen, kroppsuppfattning och sociala relationer. Att genomgå amputation är inte smärtfritt och kan komma med kvarvarande smärta i nedre extremiteterna. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av det dagliga livet efter att ha genomgått en amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar analyserade utifrån en kvalitativ innehållsanalys med ett inifrån perspektiv och manifest ansats. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i fyra slutkategorier; att ha svårt att acceptera att inte kunna leva som tidigare, att känna sig annorlunda och möta svårigheter i vardagen, att vilja vara oberoende men samtidigt vilja få stöd och att det går att leva ett bra liv trots amputation. Slutsats: Resultatet visar vikten av att som vårdpersonal arbeta personcentrerat och att inte glömma bort att stötta även emotionella behov. Den sexuella hälsan efter amputation upplevdes viktig att få prata om men vårdpersonal behöver bli bättre på att lyfta ämnet. Att få möta och prata med andra som också genomgått amputation av nedre extremitet väckte tankar om hinder samt möjligheter och detta upplevdes stöttande och uppmuntrande.

Bakgrund: Inom vården sker kommunikation och rapportering av patienter kontinuerligt. Det finns olika rapporteringsformer och bedsiderapportering är en av dem. Vid bedsiderapportering sker rapporteringen vid sängkanten och därmed i närvaro av patienten. Det kan medföra att vården blir personcentrerad. Både patienten och sjuksköterskan får möjlighet att ställa frågor direkt och sjuksköterskan kan få en bild över patientens mående och vård. Patienten får en chans att vara delaktig samt att ta del av information som delges under rapporten. Sjuksköterskor respektive patienter upplever bedsiderapportering på skilda sätt och har varierande förkunskaper om rapporteringsformen. Syfte: Att sammanställa vetenskaplig litteratur om sjuksköterskors och patienters upplevelser av bedsiderapportering. Metod: En litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utgjorde studiens resultat. Data samlades in genom databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Fyra huvudteman och nio underteman identifierades. Sjuksköterskans kompetens med underteman Professionellt bemötande och Patientsäkerhet. Personcentrerad vård med underteman Känsla av kontroll, Patientdelaktighet och Partnerskap. Sekretess med underteman Integritet och avskildhet och Strategier. Språk med underteman Sjukhusjargong och Språkbarriärer. Konklusion: Patienter och sjuksköterskor upplevde både för- och nackdelar med bedsiderapportering. Vården blev patientsäker och patienterna blev involverade men samtidigt upplevdes rapporten vara tidskrävande och att sekretessen kunde kompromissas. Det språk som användes av sjuksköterskorna upplevdes svårt att förstå av en del patienter medan andra patienter tyckte att det visade på kompetens hos sjuksköterskorna. / Background: In nursing communication and handover are ongoing. There are different types of handovers and bedside handover is one of them. This form of handover occurs at the patient´s bedside and in the presence of the patient. This can lead care to be person-centered. Both the patient and the nurse have the opportunity to ask questions directly and the nurse can get a picture of the patient's wellbeing and care. The patient is given a chance to participate, as well as taking part in the information exchanged during the handover. Nurses and patients experience bedside handover in different ways and have different knowledge of this form of handover. Aim: To compile scientific literature on nurses’ and patients’ experiences of bedside handover. Method: A literature study where 10 qualitative scientific articles formed the result of the study. Data was collected through the databases CINAHL and PubMed. Result: Four main themes and nine subthemes were identified. Nursing skills with the subthemes Professional approach and Patient safety. Person-centered care with the subthemes Feeling in Control, Patient participation and Partnership. Confidentiality with the subthemes Integrity and privacy and Strategies. Language with the subthemes Hospital jargon and Language barriers. Conclusion: Patients and nurses experienced both advantages and disadvantages with bedside handover. The care became safe for patients and they came to be involved, but at the same time the handover was considered to be time consuming and the confidentiality could be compromised. The language used by nurses was found difficult to understand by some patients while others thought it showed the expertise of nurses.

Bakgrund: Patienter som väntar på en organtransplantation och som transplanteras har en lång och nära kontakt med sjuksköterskor och transplantations-koordinatorer. Svår sjukdom och väntan på ett nytt organ innebär en stor påfrestning och efter transplantationen väntar en livslång uppföljning och medicinering. De flesta studier visar att patienter får en bättre livskvalitet men vad det är som påverkar deras välmående finns inte lika väl undersökt.Syfte: Att undersöka i litteraturen vad som finns beskrivet om transplanterade patienters upplevda välmående och mentala hälsa. Metod: En systematisk litteraturstudie har genomförts med 12 inkluderade studier. Litteratursökningen har skett i PubMed, Cinahl och Psych Info. Studierna har en kvalitativ ansats och är granskade och analyserade med SBU´s mall.Resultat: De olika underkategorierna från studierna analyserades och resulterade i tio underteman; kroppen/fysiken, medicinering och biverkningar, rädsla för rejektion, psykiskt tillstånd, tankar om donatorn, livsåskådning, familj, sociala relationer, arbete och coping. Fyra nya teman bildades till kroppens hälsa, mental upplevelse, relationer och anpassning. Slutgiltig syntes av de olika studierna blev “Anpassningar för välmående efter transplantation”.Slutsats: Ett av målen i dagens omvårdnad av transplanterade patienter borde vara att förbättra möjligheterna till att varje recipient får tillräckliga kunskaper om sitt hälsotillstånd och stöd i sin anpassning till livet med det nya organet. / Background: Patients waiting for an organ transplantation and already transplanted patients have a long and close contact with nurses and transplant coordinators. To be ill and to wait for an organ can be very strenuous and after transplantation waits a life-long follow-up and medication. Most studies show that the patients get a better quality of life after the transplantation but what affects their well-being is poorly investigated.Aim: The purpose of this literature review is to investigate what is written about transplanted patients´ experiences of well-being and mental health.Method: A systematic literature study has been conducted including 12 studies. The database search was carried out in PubMed, Cinahl and Psych Info. The studies have a qualitative approach and they are reviewed and analysed through the SBU template.Result: The different subcategories from the studies were analysed and became ten new subthemes; body/physic, medication and side effects, fear of rejection, psychological condition, thoughts about the donor, philosophical life of view, family, social relations, work and coping. Four new themes was built: health of thebody, mental experience, relations and ordinary day life. Finally the synthesis of all studies resulted in “Adaption for well-being after transplantation”.Conclusion: One of the goals in today's care of transplanted patients should be to improve the possibilities for the patients´ health literacy and support them in their adaption to life with a new organ.

Jacobson, J. Sjuksköterskans omvårdnadskompetens och kompetensutveckling. En intervjustudie om första linjens chefers erfarenheter. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2019.Bakgrund. Forskning indikerar att sjuksköterskans omvårdnadskompetens inte alltid tillvaratas. Detta innebär att ett relevant chefs- och ledarskap och att goda strukturer för omvårdnad som ser till sjuksköterskors kompetens och möjlighet till att utvecklas har blivit allt viktigare. I dagsläget saknas dock relevant kunskap om hur chefer erfar sjuksköterskors omvårdnadskompetens och deras möjligheten till kompetensutveckling. Syfte. Studiens syfte var dels att undersöka hur första linjens chefer erfor sjuksköterskors omvårdnadskompetens och kompetensutveckling, samt att undersöka hur deras erfarenhet reflekterades i två av magnetmodellens område: strukturer för personlig utveckling och auktoritet för sjuksköterskor, samt utvecklande ledarskap för sjuksköterskor. Metod. Studien utfördes med en kvalitativ metod. Data samlades in genom intervjuer med första linjens chefer inom Region Skåne. Den transkriberade texten analyserades både deduktivt och induktivt. Resultat. Den induktiva analysen tolkades att kunna förstås utifrån två huvudkategorier; omvårdnad i skuggan av den medicinska vården och kompetensutveckling generellt inte en prioritet. Den deduktiva analysen tolkades att delvis kunna förstås utifrån magnetkriteriet professionell utveckling medan de övriga fyra magnetkriterierna; kvalité på ledarskapet av omvårdnaden, organisationens struktur, medarbetarpolicys och program för kompetensutveckling, synen på omvårdnadens innehåll och betydelse, inte reflekterades lika väl i den transkriberade texten. Resultatet indikerar att omvårdnadskompetens behöver tas tillvara på och utvecklas. Organisatoriska strukturer behöver samtidigt tydliggöras. Slutsats. Första linjen chefer behöver ges förutsättningar att planera, samordna, strukturera och utveckla omvårdnaden. Centrala kärnkompetenser, förändrade arbetssätt och tydliga karriärvägar som främja teamsamarbetet torde kunna underlätta att uppnå en kvalitativ omvårdnad med fokus på ett personcentrerat förhållningssätt. Nyckelord: kompetensutveckling, kvalitativ forskning, magnetmodellen, omvårdnad och omvårdnadskompetens / Jacobson, J, Nurses nursing skills and competence development. An interview study about first levels managers experiences. Degree project in nursing 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2019.Background. Research indicates that the nurse's nursing skills are not always utilized. This means that relevant management and leadership and that good nursing structures that look for nursing skills and the opportunity to develop have become increasingly important. At present, however, relevant knowledge is lacking about how managers experience nursing skills in nursing and their ability to develop skills. Purpose. The purpose of the study was partly to examine how the first-line managers are in charge of nursing skills and competence development, and to investigate how their experience was reflected in two of the magnetic model's area: structures for personal development and authority for nurses, as well as developing leadership for nurses. Method. The study was performed with a qualitative method. Data was collected through interviews with first-line managers in Region Skåne. The transcribed text was analyzed both deductively and inductively. Results. The inductive analysis was interpreted to be understood from two main categories; nursing in the shadow of medical care and skills development generally not a priority. The deductive analysis was interpreted to be partly understood from the magnetic criterion of professional development while the other four magnetic criteria; quality of the nursing leadership, the organization's structure, employee policies and programs for competence development, the view of the content and importance of nursing, were not reflected equally well in the transcribed text. The result indicates that nursing skills need to be utilized and developed. At the same time, organizational structures need to be clarified. Conclusion. First line managers need to be given the conditions to plan, coordinate, structure and develop the nursing care. Central core competencies, changed working methods and clear career paths that promote team collaboration should be able to facilitate a qualitative nursing with a focus on a person-centered approach.Keywords: competence development, magnet model, nurses nursing skills, nursing, qualitative research

Bakgrund: Ryggmärgen är en komplex och känslig del av kroppen. Vid en ryggmärgsskada kan hjärnan inte sända eller ta emot signaler till de drabbade kroppsdelarna, vilket leder till förlamning och känselbortfall. De fysiska problemen som en ryggmärgsskada innebär kräver även en psykisk anpassning. Under rehabiliteringsvård är målet från sjukvårdens sida att patienten ska lära sig att hantera sitt handikapp såväl fysiskt som mentalt. För att kunna bidra med expertis kring rehabilitering och utföra personcentrerad vård behöver sjuksköterskan förstå patientens upplevelser och behov, men tidigare forskning visar på en brist på kunskap. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa forskning om upplevelser av tidig rehabiliteringsvård hos patienter med förvärvad ryggmärgsskadada. Metod: En litteraturstudie av kvalitativa artiklar där innehållsanalys enligt med induktiv ansats genomförs. Resultat: Fem huvudteman framkom: personalens bemötande, social påverkan, deltagande, målsättning och information, mentala processer samt fysiska hinder.Slutsats: Patienternas upplevelser poängterar vikten av att rehabiliteringsvård är personcentrerad. / Background: The spinal cord is a complex and sensitive part of the body. A spinal cord injury means that the brain cannot receive or transfer signals to the affected body parts, which leads to a loss of sensation and mobility. The physical problems that occur after spinal cord injury also demand a psychological adaptation. The goal during rehabilitation is that the patient learn to handle their handicap mentally as well as physically. To be able to provide person centered care during rehabilitation the nurse needs to know the patients needs and experiences, however previous research show lacking knowledge in this area. Aim: The aim of this literary review was to compile research concerning the experiences of early rehabilitation for patients with an acquired spinal cord injury. Method: The study was conducted using content analysis. Result: Five main themes were identified: staff attitudes, social influence, participation, goal setting and information, mental processes and lastly physical difficulties. Conclusion: The experiences of early rehabilitation of patients with spinal cord injury emphasize the need for rehabilitational care to be person centered.

Bakgrund: Isolering är en vårdform för att förhindra att en smittsamsjukdom förs vidare från en patient till en annan. Det är även en vårdform utformad för patienter som är infektionskänsliga och därav behöver skyddas från omvärlden i form av isoleringsvård. Isolering kan medföra olika känslor för patienten som rädsla, frustration och skuld. Isolering kan även medföra positiva känslor för patienten som att de skyddas och får vårdas i en tyst och lugn miljö. Syfte: Syftet med studien var att med fokus på sociala och psykiska aspekter belysa patienternas upplevelser av att vårdas i isoleringsvård. Metod: En litteraturstudie med tio granskade vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Analysen är utförd med en kvalitativ analysdesign med temaidentifiering. Resultat: Isoleringsvården medförde psykosociala upplevelser för patienterna, de upplevde negativa känslor som rädsla, frustration, skam och ensamhet under vårdvistelsen. Patienterna upplevde även positiva känslor relaterat till att få vårdas ensam i ett isoleringsrum och tystheten det medförde. Ett flertal patienter påpekade hur viktig vårdpersonalens information och kommunikation var under vårdvistelsen. Var informationen och kommunikationen begränsad resulterade det i en sämre förståelse för sin smittsamma sjukdom och varför de var tvungna att vårdas under isolering. Var informationen utgiven i tillräckligt stor utsträckning upplevde patienterna en förståelse för sitt sjukdomstillstånd och isoleringsvården som det medförde. Konklusion: Patienterna bör få mer tid av vårdpersonalen under tiden de är isolerade. Vårdpersonalen bör även ge patienterna säkerställd information, adekvat kommunikation och arbeta på ett sätt sådant sätt att negativa psykosociala upplevelser förhindras. Kunskap och förståelse angående patienternas upplevelse och hantering av isoleringsvård bör vara fokus inom omvårdnadsarbetet. Vården ska främja hälsa och förebygga ohälsa. / Background: Isolation is a form of care to prevent the transmission of an infectious disease from one patient to another. It is also a form of care designed for patients who are sensitive to infection and therefore need to be protected from the outside world in the form of isolation care. Isolation can cause different emotions to the patient such as fear, frustration and guilt. Isolation can also bring positive emotions to the patient as being protected and allowed to be nursed in a quiet and calm environment. Aim: The aim of the study was to focus on social and psychological aspects, highlighting the patient’s experiences of being cared for in isolation care. Method: A literature study with ten reviewed scientific articles with qualitative design. The analysis is performed with a qualitative analysis design with theme identification. Findings: The isolation care led to psychosocial experiences for the patients, they experienced negative emotions such as fear, frustration, shame and loneliness during the stay in the care. The patients also experienced positive emotions related to being cared for alone in an isolation room and the silence it entailed. A number of patients pointed out how important the healthcare staff's information and communication were during the hospital stay. If the information and communication were limited, it resulted in a poorer understanding of their infectious disease and why they had to be cared for during isolation. If the information was published to a sufficient extent, the patients experienced an understanding of their disease state and the isolation care it brought about. Conclusion: Patients should be given more time by healthcare professionals while they are isolated. Healthcare professionals should also provide patients with secure information, adequate communication and work in such a way that prevents negative psychosocial experiences. Knowledge and understanding of the patients experience and management of isolation care should be the focus of the nursing work. Healthcare should promote health and prevent ill health.

No description available.

Bakgrund: Smittsamma sjukdomar kan spridas på många sätt, och vissa sjukdomar har egenskapen att de sprids snabbt och orsakar sjukdomsutbrott. Vid utbrott av smittsamma sjukdomar behövs sjuksköterskor för att vårda patienter, ofta under ansträngande förhållanden. En miljö där sjuksköterskan själv riskerar att smittas medför nya utmaningar för henne. Syfte: Studien hade till syfte att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta patientnära under epidemier och utbrott av mycket smittsamma sjukdomar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie utfördes där dataanalysen är en beskrivande syntes av kvalitativa data. Kombinationer av sökord relaterade till sjuksköterskeyrket, smittsamma sjukdomar och kvalitativa studier användes i databasen PubMed för att finna relevant forskning. Slutliga artiklar valdes ut när de bedömts svara mot syftet och vara av kvalitativ karaktär, samtidigt som de svarade mot urvalskriterier som ramar in rätt undersökningsgrupp (sjuksköterskor) och bedömdes vara inriktade mot sjuksköterskornas personliga upplevelser Huvudresultat: Fyra teman och tolv underteman visade sig. De fyra temana som framträdde var 1) Ett närvarande hot, 2) En uttröttad yrkesgrupp, 3) En ständig ovisshet och 4) Ett meningsfullt arbete. Inom ramen för dessa kunde det bland annat ses att rädslan för att sjuksköterskan och hennes familj skulle smittas upplevdes som påtaglig. Samtidigt upplevde de även att arbetet var djupt meningsfullt. Slutsats: Sjuksköterskors negativa erfarenheter av att vårda patienter med smittsamma sjukdomar kretsade kring hotet att smittas, omgivningens syn, en utmattande arbetssituation och omfattande och opålitlig information. Men där fanns också positiva erfarenheter som personlig utvecklig, en stärkt identitet som sjuksköterska och meningsfulla relationer med patienter. / Background: Contagious diseases can be transmitted in many ways. Some spread rapidly and causes disease outbreaks. When disease outbreaks occur in a large scale, nurses is needed for the care of patients, often under strained circumstances. An environment where the nurse risk to get infected herself, brings new challenges to the role.  Aim: The scope of the study was to investigate nurses' experiences of working close to patients during disease outbreaks. Method: A descriptive literature review was performed where data analysis is a descriptive synthesis of qualitative data. Combinations of search terms related to nursing, contagious diseases and qualitative studies where used in database PubMed to find relevant research articles. Finally, articles where chosen when they were assessed to answer the aim of the study and be of qualitative character, while simultaneously targeting nurses and their personal experiences. Main results: Four major themes arose from the study: 1) A present threat, 2) An exhausted workforce, 3) A permanent uncertainty and 4) A meaningful task. Within these themes, it could be seen that the nurses experienced fear of themselves or their family getting the disease, but also that they found their work deeply meaningful. Conclusion: Nurses negative experiences of giving care to patients carrying contagious diseases had many aspects such as the threat to get sick, the view of others, an exhausting work situation and extensive unreliable information. But there were also positive experiences such as personal development, a strengthened identity as a nurse and meaningful relations with patients.

Bakgrund: Vårdpersonal på akutmottagning besitter en högre autonomi, bredare kompetens samt högre nivå av teamarbete och kommunikation vilket har visat en lindrande effekt på arbetsrelaterad stress. Trots detta har tidigare studier rapporterat att sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning i större utsträckning upplever arbetsrelaterad stress till skillnad från sjuksköterskor som arbetar inom andra vårdinstanser.  Motiv: Kvalitativ forskning inom det valda ämnet arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor på akutmottagning är limiterat och det föreligger brist på vetenskapliga studier som utförts på akutmottagning i Sverige. De besparings- och effektiviseringskrav vården står inför har resulterat i ökad arbetsbörda och arbetsrelaterad stress hos akutsjukvårdspersonalen. Motivet till studien var att bidra med en djupare kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av stress på akutmottagning i norra delen av Sverige.   Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagning.  Metod: Studien utfördes på ett mindre länsdelssjukhus i norra Sverige och kvalitativ metod innehållande enskilda intervjuer valdes då ambitionen var att studera sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av textmaterialet. Resultat: Studiens fynd omfattade tre teman och dessa var; Att känna sig belastad och otillräcklig, Strävar efter kontroll samt Hinder inom verksamheten.  Konklusion: Sjuksköterskor på akutmottagning blir ofta utsatta för tidspress, hög arbetsbörda och prestationskrav vilket ökar risken för arbetsrelaterad stress. Stöd från arbetsgruppen i form av reflekterande samtal  är av stor vikt och det finns ett behov av reflekterande gruppsamtal för att förbättra det sociala stödet och teamkänslan på akutmottagningen.