The focus of this thesis is the KMS at a Sandvik design department. Purposed to deal with information overload using user-generated content, it is also intended to enable the employees to share knowledge. Previous research has studied what motivates employees to use technology for knowledge sharing. This study seeks beyond what is motivating and instead asks what it is that creates meaning for the employees in using and contributing to the KMS. Based on what is found to be meaning-making the thesis discusses and highlights design considerations for the KMS. Qualitative methods as well as theories on learning, motivation and meaning-making is used. Six employees were interviewed and the analysis suggests using thematization that what is meaning-making for the employee is linked with the approach towards work tasks. Meaning-making aspects is seen as either instrumental or social. The use of communicative and social features should be considered. / I uppsatsens fokus står en kunskapsdelningsplattform på en av Sandvikskonstruktionsavdelningar. Plattformen ska med användargenererat innehåll underlätta informationssökning samt tillåta användarna att dela kunskap. Tidigare forskning har studerat vad som motiverar anställda att använda datorsystem till att dela kunskap. Denna uppsats söker bortom vad som motiverar och frågar istället vad det är som skapar mening för de anställda i att använda sig av och bidra till denna plattform. Utifrån detta diskuterar och föreslår uppsatsen designförslag till plattformen. Kvalitativa metoder samt teorier om lärande, motivation och meningsskapande används. Sex anställda intervjuades och i den efterföljande analysen som bestod av tematisering framkom det att vad som skapar mening för den anställde går hand i hand med hur denne ser sina arbetsuppgifter. De meningsskapande aspekterna betraktas som antingen instrumentella eller sociala. Användning av kommunikativa och sociala funktioner föreslås till utformningen av plattformen.

There exists a large amount of old software that are still used by organizations and companies, despite their defects and expensive maintenance costs. This is because of their value to the businesses. To solve the issues with the old software, re-engineering can be used as a way to reuse and maintain these software. Through re-engineering code is modified or created with the purpose of solving the defects of the older systems and satisfy any new needs. The problem is that there are few investigations about how the effort (cost in time) that is required for re-engineering can be distributed through the phases that are part of re-engineering. The purpose of this thesis is to help organizations and companies plan their re-engineering, with the goal of giving quantitative data that shows how the effort required for re-engineering can be distributed between its different phases. This thesis has used qualitative research. In a literature study, knowledge was gathered about software development costs, re-engineering in general, and a process model for re-engineering. Action research was used to perform re-engineering, and to measure the efforts required for it and how the effort was distributed among the phases that are part of re-engineering. A number of criteria were created to contribute to the fullflling of the purpose and goal of the thesis. The result of the thesis is a compilation of the effort required. The compilation shows that two thirds of the total effort was spent on designing and implementing the new system. One quarter of the effort was spent on the analysis and planning phase. The remainder of the time, approximately one tenth of the total effort, was spent on the phases testing, documentation, acceptance and system transition and other tasks. The result shows that reengineering can be affected the most by influencing the phases where analysis and planning as well as design and implementation are performed. / Det finns i dagsläget en stor mängd äldre mjukvara som fortfarande används av organisationer och företag, trots deras brister och dyra underhållskostnader. Detta är på grund av deras värde för verksamheterna. För att hantera bristerna med äldre mjukvara kan omkonstruktion användas, som ett sätt att återanvända och underhålla äldre system. Genom en omkonstruktion modifieras eller skapas ny kod som försöker lösa systemets brister och eventuellt uppfylla nya behov. Problemet är att det finns få mätningsundersökningar kring hur insatsen (tidsåtgången) som krävs kan fördelas bland de moment som är del av omkonstruktion. Syftet med arbetet är att hjälpa organisationer och företag planera deras omkonstruktioner, med malet att ge kvantitativa data som visar hur insatsen för en omkonstruktion kan fördelas mellan omkonstruktionens moment. Denna studie har använt sig av kvalitativ forskning. I en litteraturstudie samlades kunskap om kostnad inom mjukvaruutveckling, omkonstruktion generellt, och en processmodell som användes för omkonstruktionsarbetet. Aktionsforskning användes för att genomföra omkonstruktion, för att mäta den insats som krävdes och hur insatsen fördelats bland de faser som ingår i omkonstruktion. Ett antal kriterier togs fram för att kvantifiera insatsen och bedöma att den data som togs fram bidrar till att uppfylla studiens syfte och mål. Resultatet av studien blev en kostnadssammanställning. Sammanställningen visar att två tredjedelar av den totala insatsen spenderades med design och implementation av det nya systemet. En fjärdedel av tiden spenderades på fasen analys och planering. Den resterande tiden, motsvarande en tiondel av totala insatsen, spenderades på faserna testning, dokumentation, acceptans och systemövergång och övriga uppgifter. Resultatet visar alltså att omkonstruktioner kan påverkas störst genom att påverka de faser där analys och planering respektive design och implementation av systemet utförs.

Bakgrund: Operationssjukvård är en av de äldsta specialistutbildningarna i Sverige. I operationsteamet besitter operationssjuksköterskan unik kompetens och är relativt ensam i sin roll. Att gå från grundutbildad sjuksköterska till specialistsjuksköterska i operationssjukvård är ett stort steg och kan bidra till stress.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva den nyutexaminerade operationssjuksköterskans upplevelser av att vara novis.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats användes. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade operationssjuksköterskor från tre olika sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades genom konventionell innehållsanalys.  Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var Emotionell stress, Samverkan och Utveckling. Egna prestationskrav och Rädsla för misstag presenteras som underkategorier till Emotionell stress. Teamarbete, Ledarskap och Stödjande kollegor presenteras som underkategorier till Samverkan. Slutligen presenteras Introduktion & handledning och Självständighet som underkategorier till Utveckling. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna beskriver att rollen som novis är utmanande och svår, men även spännande och rolig. Introduktionens upplägg, teamarbete och kollegor är betydande för hur operationssjuksköterskor upplever sin nya roll.  Slutsats: Studien kan bidra till större förståelse för nya kollegor och även ligga till grund för förbättringsarbete avseende struktur och upplägg av introduktionsperioden på operationsenheter. Trygga operationssjuksköterskor i en tillåtande arbetsmiljö kan bidra till bättre omvårdnad och ökad patientsäkerhet. / Bakgrund: Kirurgisk vård är en av sveriges äldsta specialistutbildningar. I operationsteamet besitter operationssalens sjuksköterska unik kompetens och är relativt ensam i sin roll. Att gå från sjuksköterska till specialistsjuksköterska inom kirurgisk vård är ett stort steg och kan bidra till stress. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den nyutexaminerade operationssalens sjuksköterskas erfarenheter av att vara nybörjare. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktivt tillvägagångssätt användes. Tio halvstrukturerade intervjuer genomfördes med nyutexaminerade operationssalar från tre olika sjukhus i mellansverige. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades av konventionell innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och sju underkategorier identifierades under innehållsanalysen. Huvudkategorierna var Emotionell stress, samarbete och utveckling. Egna prestationskrav och rädsla för misstag presenteras som underkategorier till emotionell stress. Teamwork, Leadership och Stödjande kollegor presenteras som underkategorier till Samarbete. Slutligen presenteras Introduktion & Handledning och oberoende som underkategorier till Utveckling. Resultaten visar att operationssalarna beskriver att rollen som nybörjare är utmanande och svår, men också spännande och rolig. Introduktionen, lagarbetet och kollegorna är viktiga för hur operationssalar upplever sin nya roll. Slutsats: Studien kan bidra till en större förståelse för nya kollegor och ligga till grund för förbättringsarbetet kring strukturen i introduktionsperioden vid operativa enheter. Trygga operationssalar sjuksköterskor i en tillåtande arbetsmiljö kan bidra till bättre omvårdnad och ökad patientsäkerhet.

Bakgrund: Förlossningsskador kan leda till fysiska och psykiska besvär. Det finns brister och stora variationer i förlossningsvården i Sverige. Det saknas evidensbaserade riktlinjer för fysioterapi inom området och vilka insatser som har effekt är inte helt klarlagt. Kvinnornas egna upplevelser och erfarenheter spelar stor roll i arbetet för att fylla de kunskapsluckor som finns idag.  Syfte: Syftet med studien var att undersöka fem kvinnors personliga upplevelser och erfarenheter av fysioterapeutiska åtgärder efter att de drabbats av förlossningsskador grad 3–4 och på så sätt öka förståelsen för fysioterapeutiska åtgärder hos fysioterapeuter inom detta område.  Metod: Studien hade en kvalitativ deskriptiv design. Deltagarna var fem kvinnor som drabbats av förlossningsskador av grad 3–4. Rekryteringen skedde via Facebook-gruppen ”Allt om förlossningsskador”. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och intervjumaterialet bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Minskad funktion i det vardagliga livet, Brister inom förlossningsvården, Upplevelser av fysioterapeutiska åtgärder och Informanternas förslag till förbättring inom kvinnohälsa samt tio subkategorier.   Konklusion: Studien visade att kvinnorna upplevde att det saknas kunskap och kompetens gällande fysioterapi vid förlossningsskador. Resultatet tyder på att de viktigaste faktorerna i mötet med dessa kvinnor är utförligt information, tydliga instruktioner och bra bemötande av patienten. Behovet av vidare forskning och nya riktlinjer gällande fysioterapi vid förlossningsskador är stort och den fysioterapeutiska grundutbildningen bör inkludera en mer omfattande del om kvinnohälsa. / Background: Women with perineal tears after childbirth often suffer from physical and psychological issues. There are some varieties and deficiencies in the Swedish health care system of maternity care, and there is an absence of evidence-based guidelines in the physiotherapeutic field of maternity care. The women’s perspectives play a major role to fill the gaps of knowledge that exist today.  Purpose: The purpose of this study was to investigate views and experiences of physiotherapy from women with third- and fourth-degree perineal tears to establish a higher knowledge for physiotherapeutic methods.   Method: The study was a semi-structured qualitative interview study that included five women with third- and fourth-degree perineal tears. The participants were recruited through the Facebook group “Allt om förlossningsskador”. Analyzing of the interview material was done through a qualitative content analysis.  Results: The analysis resulted in four categories: Reduced function in everyday life, Deficiencies in maternity care, Experiences of physiotherapeutic measures and The informants’ proposals for improvement in women’s health with ten subcategories.  Conclusion: The study showed that the women felt that there is a lack of knowledge and competence regarding physiotherapy after perineal tears. The results indicate that the most important factors in the meeting with these women are detailed information, clear instructions and good treatment of the patient. Further research and new guidelines regarding physiotherapy for women with perineal tears is needed and the physiotherapeutic education should involve more about women health and rehabilitation of pelvic floor injuries.

Den här kvalitativa studien syftar till att bidra med kunskap om trumlärares didaktiska förhållningssätt till trummornas klangvärld vid enskild instrumentalundervisning på gymnasienivå. Studien inkluderar semistrukturerade intervjuer med fyra trumlärare för att ge insikter om deras upplevda erfarenheter av ämnet. Studiens resultat visar på att trumlärare ofta arbetar med trummornas klangvärld i förhållande till främst ensembleundervisning genom att arbeta med klangvärld utifrån en specifik låt eller genre. Resultaten visar också att undervisning om klangvärld enligt trumlärare kan vara utmanande då elevernas kunskapsnivå generellt är så pass låg att andra mer grundläggande färdigheter bakom trummorna, som teknik och dynamisk kontroll, måste adresseras först. Andra utmaningar trumlärare står inför är resurs- och tidsbrist. Studien betonar, i samstämmighet med tidigare forskning, att arbete med trummornas klangvärld är en central del av det konstnärliga skapandet bakom trummorna, att detta arbete bör ske utifrån flera olika perspektiv och fokus om målet är att skapa en så bred kunskapsbas som möjligt samt att workshops kan vara ett både utvecklande och tidseffektivt sätt att arbeta med trummornas klangvärld på. / This qualitative study aims to explore drum teachers' didactical perspectives on teaching high school drum students about the timbral sound world of drums. The study includes semi-structured interviews with four drum teachers to provide insights into their perceived experiences of the subject. The findings of the study suggest that drum teachers often work with the timbral sound world of drums in relation to primarily ensemble teaching, by working with the sound world based on a specific song or genre. Findings also show that according to drum teachers teaching about timbre can be challenging due to the students' general knowledge level being so low that other more basic skills behind the drums, such as technique and dynamic control, must be addressed first. Other challenges include a lack of resources and time constraints.  The study emphasizes, in accordance with prior research, that working with the timbral sound world of drums is a central part of developing an artistic expression behind the drums, that this work should be approached from multiple perspectives and focuses if the goal is to create as broad a knowledge base as possible and that workshops can be both a developing and time-efficient way to work with the timbral sound world of drums.

Bakgrund: På en operationsavdelning används en betydande mängd medicintekniskutrustning. Anestesisjuksköterskor, operationssjuksköterskor och undersköterskoransvarar för att förbereda, iordningställa och hantera maskiner, utrustning och detmaterial som behövs under en operation eller undersökning. För att kunna utföraarbetet behövs kunskap och samarbete. Den medicintekniska utrustningen byts ut,uppdateras eller ersätts för att förbättra och/eller effektivisera i det område den äravsedd att användas. Motiv: Mängden medicinteknisk utrustning ökar och den uppdateras eller byts utmot mer avancerad utrustning. Det kräver att operationspersonalen ständigtuppdaterar sina kunskaper. Ofta förväntas personalen att ta till sig ny utrustningunder pågående operationsprogram mellan operationer. Syfte: Att beskriva operationspersonalens erfarenheter av att arbeta medmedicinteknisk utrustning. Metod: För att undersöka personalens erfarenheter av att arbeta medmedicinteknisk utrustning valdes en kvalitativ metod med semistruktureradeintervjuer. Nio intervjuer analyserades med innehållsanalys. Resultat: Presenteras i två kategorier med underliggande subkategorier: Positivaerfarenheter av medicinteknisk utrustning. Med subkategorierna; Denmedicintekniska utrustningen fyller ett syfte, Den medicintekniska utrustningenfrämjar patientsäkerheten och Kunskap och erfarenhet påverkar arbetet medmedicinteknisk utrustning positivt. Negativa erfarenheter av medicintekniskutrustning. Med subkategorierna; Den medicintekniska utrustningen innebärtidskrävande arbete, Den medicintekniska utrustningens påverkan på arbetsmiljön,Bristande utbildning om medicinteknisk utrustning och Den medicintekniskautrustningens påverkan på patientsäkerheten. Det mest framträdande resultatet varatt samtliga deltagare uttryckte att det läggs för lite tid och resurser till utbildning. Konklusion: Om utbildning prioriteras skulle det kunna minska stress, irritation,förkorta operationstider, ge mer tid till patienterna och förbättra patientsäkerheten. / Background: In the surgical ward a substantial amount of medical equipmentis used. The anesthetic nurses, operating theatre nurses and the assistant nursesare all responsible for setting up and preparing the appropriate machines, equipment and material as well as knowing how to use them. In orderto accomplish this both teamwork and knowledge is needed. In order to enhanceand or increase efficiency medical equipment is updated or replaced. Motive: The amount of medical equipment increases in a steady state, isupdated or replaced with more advanced equipment thus the staff in theoperating ward constantly needs to keep updating their knowledge. Staff areexpected to learn how to handle new equipment in between operations andduring ongoing operating schedule. Aim: The focus of this study was to describe the staff¨s experiences of workingwith medical equipment. Methods: A qualitative method with semi structured interviews was used. Nineinterviews were analyzed with a content analysis. Result: Two main categories with subcategories. Positive experiences ofworking with medical equipment. Subcategories: The medical equipmenthas a purpose, Medical equipment enhances patient safety and Knowledge andexperience affects work with medical equipment in a positive way. Category:Negative experiences of working with medical equipment.Subcategories: Working with medical equipment is time consuming, Themedical equipment’s impact on the working environment, Lack of education ofthe medical equipment and Medical equipment affect´s patient safety. The mostprominent result was that all the informants experienced lack of opportunities toachieve correct education of the medical equipment. Conclusion: Prioritization of education and training could reduce stress,irritation, shorten operating time, create more time to take care of patients andenhance patient safety.

Traumatisk hjärnskada är en vanligt förekommande dödsorsak runt om i världen. Skadan kännetecknas av kraftigt våld mot huvudet och graderas som mild, måttlig eller svår. Prognosen ser annorlunda ut beroende på allvarlighetsgraden och lokalisation av skadan. Syftet var att beskriva upplevelsen av återhämtningen tillbaka till det dagliga livet hos personer i arbetsför ålder efter en traumatisk hjärnskada. Litteraturstudien genomfördes med 11 vetenskapliga artiklar till grund som analyserades efter kvalitativ innehållsanalys med manifest och induktiv ansats. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier: att uppleva motgångar i det dagliga livet relaterat till komplikationer av skadan, att möta svårigheter med anpassningen till sitt nya dagliga liv, att känna en förbättrad återhämtning med hjälp av stöd från andra, att kunna hantera det dagliga livet med hjälp av strategier och hjälpmedel, att finna acceptans och en vilja till att förbättra sitt liv. Resultatet påvisade upplevelser av hinder i form av psykiska och fysiska komplikationer, som försvårade återhämtning till det dagliga livet. Personerna upplevde stöd, strategier och förståelse till händelsen som positivt för återhämtningen. Utifrån litteraturstudiens resultat ses ett behov av stöd och hjälp från närstående och vården då det sågs som gynnsamt för den drabbade personens återhämtning till det dagliga livet. Strategier och hjälpmedel var även nödvändiga i återhämtningen för personen. Sjuksköterskan bör därför arbeta efter ett hälsofrämjande förhållningssätt och främja personens känsla av sammanhang genom att identifiera resurser och kapacitet. Med hjälp av detta stöd skapas en möjlighet att finna acceptans till det förändrade livet hos den drabbade personen.

Bakgrund: Vaccin är en av de främsta framgångarna i medicinhistorien. Vaccinmotstånd klassas som ett av de tio största hoten mot global hälsa. Motstånd förekommer i hela världen i alla sociala grupper av olika anledningar. Syfte: Beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta föräldrar som avstår från att vaccinera sina barn enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer hölls med åtta BHV-sjuksköterskor i mellansvenska kommuner. Innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera resultatet. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier: orsaker till att avstå från vaccination, orsaker till att genomföra vaccination samt erfarenheter från mötet. Respektive huvudkategori baserades på följande subkategorier: tveksamhet, personliga skäl, felaktig information, information baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet; individuell anpassning, bygga relation och tillit, svårt möte samt starkt ställningstagande. Slutsats: BHV-sjuksköterskornas erfarenheter är att mötet med vaccinkritiska föräldrar är svårt. Föräldrarna har ofta tagit del av felaktig information. BHV-sjuksköterskorna försöker med hjälp av personlig anpassning och respekt för föräldrarna förse dem med korrekt information, allt för att bibehålla en god relation. / Background: Vaccines are one of the key successes in the history of medicine. Vaccine hesitancy is ranked as one of the ten biggest threats to global health. Hesitancy occurs throughout the world in all social groups for various reasons. Aim: Describe child health services nurses experiences of meeting parents who refrain from having their children vaccinated. Method: A qualitative interview study. Semi-structured interviews were held with eight child health services nurses in communities in mid Sweden. Content analysis with an inductive approach was used to analyze the results. Results: Three main categories were found, reasons for refraining from vaccination, reasons to go through with vaccination and experiences from the meeting. The main categories were based on the following subcategories, doubt, personal reasons, incorrect information, information based on science and proven experience, individual adaptation, building relationship, and trust, difficult meeting, and strong position. Conclusions: The experience of the child health services nurses is that the meeting with vaccine-critical parents is difficult. The parents have often received incorrect information. The child health services nurses, by using individual adaptation, and meeting the parents with respect, try to provide them with correct information, all in order to maintain a good relationship.

Ett aktuellt ämne är frågan om eutanasi. En grundläggande princip inom svensk sjukvård är att sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återupprätta hälsa och att lindra lidande samt att respektera patientens självbestämmande och integritet. Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskans förhållningssätt gällande aktiv dödshjälp i anknytning till obotliga sjukdomar. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter sökning i olika databaser med olika kombinationer av sökord användes slutligen 10 vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades, genomlästes, analyserades och presenterades. Resultatet av artiklarna visar att etiska principer oftast står mot varandra vilket gör det till ett svårt ställningstagande för sjuksköterskor. I praktiken blir det etiska dilemmat svårt för sjuksköterskan att moraliskt förhålla sig till. En majoritet av sjuksköterskorna anser dock att det är viktigt att lyssna till patienten och dennes anhöriga och att patientens autonomiprincip väger tyngst. / A fundamental principle in Swedish healthcare is the nurse’s task to promote health, prevent illness, restore health, relieve suffering and respect the patient’s right of self-determination and integrity. The aim of this study is to investigate how nurses should conduct to euthanasia. The method of this study is literature study where 10 scientific articles after perusal, examination and analysing have been presented. The result shows that the ethical principles often contradict each other and practically and morally makes it difficult to nurses to conduct to when patients wishes to end their lives. A majority of the nurses in the studies think that the patient’s right of self-determination outweigh the ethical difficulty.

Bakgrund: Idag är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor och utgör cirka 30 procent av all cancer hos kvinnor. Genom tidig diagnostik och behandling överlever allt fler kvinnor sin bröstcancer, vilket ställer höga krav på omvårdnad och rehabilitering. Bröstcancer och dess behandling kan påverka kvinnors upplevda hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av det dagliga livet efter bröstcancerbehandling. Metod: En litteraturstudie enligt Polit och Becks niostegsmodell. Utifrån två databaser resulterade sökningen i 12 originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier framkom. Den första kategorin är “Kroppsliga förändringar utmanar kvinnans egenmakt” med tre underkategorier. Den andra kategorin är “Förlorad egenkontroll i det sociala livet” följt av tre underkategorier. Den tredje kategorin är “Känslornas inverkan på hälsosituationen” och består av två underkategorier. Slutsatser: Tiden efter bröstcancerbehandling innebär en stor påfrestning psykiskt, fysiskt och socialt, vilket leder till begräsningar i vardagen. För att främja kvinnors hälsa och egenmakt bör hälso- och sjukvårdspersonal sträva efter att tillgodose individanpassad information som beaktar individens informationsbehov och personliga kunskapsnivå. / Background: Today, breast cancer is the most common form of cancer among women and accounts for approximately 30 percent of all cancers in women. Through early diagnosis and treatment, more women survive their breast cancer, which places high demands on care and rehabilitation. Breast cancer and its treatment can affect women's perceived health. Purpose: The purpose of the literature study was to describe women's experiences of daily life after breast cancer treatment. Method: A literature study according to Polit and Beck's nine-step model. Based on two databases, the search resulted in 12 original articles with a qualitative approach. The articles have been analyzed with a qualitative content analysis. Results: Three categories emerged. The first category is "Body changes challenge women's empowerment" with three subcategories. The second category is “Lost self-control in social life” followed by three subcategories. The third category is "The impact of emotions on the health situation" and consists of two subcategories. Conclusions: The time after breast cancer treatment means a great strain mentally, physically and socially, which leads to limitations in everyday life. In order to promote women's health and empowerment, healthcare professionals should strive to provide individually tailored information that considers the individual's information needs and personal level of knowledge.