Som en del i det förebyggande arbetet på Barnavårdscentralen (BVC) erbjuds alla barn vaccination mot smittsamma sjukdomar. Det har under de senaste åren skett en ökning av antalet vårdnadshavare som är tveksamma till att låta vaccinera sina barn, detta hotar framstegen som gjorts för att utrota vaccin-förebyggande sjukdomar. Vårdpersonal beskrivs som de mest betrodda vägledarna när det gäller vaccination och dessa bör få rätt stöd för att kunna förmedla ett gott förtroende och trovärdig information till föräldrarna. Forskning om orsakerna till att föräldrar väljer bort vaccinationer finns men undersökningar kring BVC-sjuksköterskans upplevelser om ämnet är begränsad. Den här studien beskriver BVC-sjuksköterskans upplevelser av att möta föräldrar som är tveksamma till eller motsätter sig att vaccinera sina barn. Åtta BVC-sjuksköterskor har intervjuats till studien och dataanalys har skett genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Analysen av datainnehållet mynnade ut i fyra kategorier och tolv subkategorier. De fyra kategorierna är “Ett vårdande möte med familjen”, “Sjuksköterskans ansvar och kompetens”, “Efterfrågan av en mer flexibel vård” och “Sjuksköterskans upplevelser av att möta olika grupper av människor”. Resultatet visar att en trygg och säker hälso- och sjukvård kan påverka föräldrarnas beslut att vaccinera. BVC-sjuksköterskorna upplever att mötet med föräldrarna kan påverkas av sin egen trygghet i yrkesrollen och sina kunskaper gällande vaccin samt av ett gott samarbete kollegor emellan. Vidare belyses att kulturell bakgrund, utbildning och bosättning kan påverka föräldrarnas inställning till vaccination och önskemål kan finnas från familjens sida om att själva kunna styra och anpassa vaccinationsprogrammet. Studiens resultat kan användas inom barnhälsovården för reflektion av verksamhetens rutiner vid kontakt med föräldrar som är tveksamma till eller motsätter sig vaccination av sina barn. Resultatet lämpar sig även som grund för vidare forskning inom ämnet.

Bakgrund: Fler föräldrar än tidigare är tveksamma till vaccination av mässling till deras barn. Utbrott av importerade fall av mässling i Sverige har varierat under de senaste åren. BHV-sjuksköterskor har en betydelsefull roll i genomförandet av barnvaccinationsprogrammet. Då vaccinationstäckningen i Sverige är hög är det av värde att få fördjupad kunskap om vilka framgångsfaktorer och utmaningar som BHV-sjuksköterskan ställs inför i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av framgångsfaktorer och utmaningar i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med barnhälsovårdssjuksköterskor. En manifest kvalitativ innehållsanalys med latenta inslag av Lundman och Hällgren Graneheim utfördes på insamlat datamaterial. Resultat: Analysen resulterade i sammanlagt tre kategorier och sex underkategorier. Det framkom av BHV-sjuksköterskornas erfarenheter att det var en utmaning att möta föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. För att motivera föräldrar till vaccination framkom betydelsen av bemötandet i mötet. En annan erfarenhet som beskrevs av BHV-sjuksköterskorna var betydelsen av egen förmåga och kompetens i mötet. I resultatet framkom även erfarenheter av betydelsen av att ge välgrundade kunskapsunderlag till föräldrar för att fatta beslut. Slutsats: Det är en utmaning att möta föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Olika strategier används för att motivera föräldrar till att fatta beslut gällande vaccinationen. Under möten med familjen är det betydelsefullt att skapa och bibehålla en god relation. Att ge föräldrar evidensbaserad information samt att arbeta tillsammans med kollegor i team är framgångsrika strategier i mötet. Resultatet kan sannolikt vara överförbart till liknande kontext inom svensk barnhälsovård. BHV-sjuksköterskors erfarenheter kan bidra med underlag för reflektion och diskussion inom barnhälsovård och i fortbildning om mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling för att bibehålla Sveriges goda vaccinationstäckning.

Bakgrund: Vaccinationer räddar miljontals liv varje år och har varit en av de mest betydelsefulla åtgärderna för att förebygga sjukdomsrelaterade dödsfall hos barn. I Sverige är förtroendet för vaccin fortfarande stort men globalt växer tveksamheter till vaccin. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att möta föräldrar inom BVC som är tveksamma till att vaccinera sitt barn. Metod: Studien hade en kvalitativ beskrivande design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta specialistsjuksköterskor inom BVC och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultatet visade två huvudkategorier; Relationens betydelse för att nå föräldrar med information samt Bidragande faktorer till tveksamhet. Erfarenheten var att ett personcentrerat förhållningssätt bygger upp ett förtroende genom en lyhördhet för familjens tankar och känslor. Vidare belyses att det var betydelsefullt att delge tveksamma föräldrar evidensbaserad information för att stötta dem i sitt beslut kring vaccination. Diskussion: Studien visade att tveksamheter och motstånd till vaccination förekommer i Sverige, vilket var utmanande men det sågs även som en möjlighet för specialistsjuksköterskor. Slutsats: Som sjuksköterska inom BVC var det betydelsefullt att skapa en god relation med föräldrarna för att kunna stötta dem på bästa sätt i deras beslut om vaccination. Vidare forskning kring föräldrars perspektiv av barnvaccination samt strategier för att bemöta tveksamheter kring vaccination hade varit betydelsefullt för att främja barnvaccinationstäckningen. / <p>2023-05-30</p>

Bakgrund: I slutet av 2019 fick sjukdomen Covid-19 en snabb spridning världen över och resulterade i en global pandemi. Tillgängliga vacciner som framställdes mot Covid-19 sågs som den främsta åtgärden för att stoppa pandemins utveckling liksom ger vaccinet ett personligt skydd varpå detta förhindrar allvarlig sjukdom och död. En del av sjuksköterskans profession är att skydda sig själv och skydda vårdtagare som är i behov av omvårdnad. Trots att vaccinet anses effektivt och säkert uttrycker vissa sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som utbildar sig inom professionen vaccinationstveksamheter. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters vaccinationstveksamhet kopplat till Covid-19. Metod: Arbetet är en icke-systematisk litteraturstudie med utgångspunkt i en strukturerad litteratursökning i databaserna Cinahl och PubMed som resulterat i en sammanställning av resultaten från kvantitativa vetenskapliga artiklar mellan år 2020–2022.  Resultat: I resultatet identifierades fyra övergripande kategorier som beskrev vaccinationstveksamheter bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter; upplevda rädslor, insamlad information och befintlig kunskap, tvivel på vaccinets effekt och effektivitet samt vaccinet anses inte nödvändigt. Slutsats: Trots den professionella roll som följer yrket som sjuksköterska påvisar resultatet vaccinationstveksamhet bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter, som utbildar sig inom yrket. Fynden i litteraturstudien kan användas som grund för att skapa interventioner. Genom att rikta interventionerna mot faktorer som leder fram till vaccinationstveksamhet bland sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan vaccinationsintresset öka, både kopplat till Covid-19 och framtidens eventuella virusutbrott.

Bakgrund: Vaccin är sjukvårdens viktigaste, mest kostnadseffektiva åtgärd som räddar två till tre miljoner liv per år världen över. Hög vaccintäckning skyddar inte bara individerna utan minskar spridningen av sjukdomar i samhället. Trots detta finns det personer som tvekar på dess effektivitet, säkerhet och nödvändighet. Dessa personer väljer att avstå från att vaccinera sina barn, vilket innebär en risk för individen och samhället. Syfte: Syftet var att beskriva vilka faktorer som gör föräldrar tveksamma till att vaccinera sina barn enligt deras nationella vaccinationsprogram. Metod: Litteraturstudie baserad på tio kvalitativa artiklar publicerade mellan år 2012 och 2019. Datainsamlingen utfördes i databasen PubMed och en sekundärsökning gjordes för att få ett så täckande resultat som möjligt. Den teoretiska referensramen för den här studien grundades på Leiningers transkulturella omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet presenteras i fem olika teman: Allvarliga biverkningar och farliga tillsatser, Brist på information, Hälsosam livsstil och naturlig immunisering, Förtroende för myndigheter och Bristande kunskap om sjukdomar. Majoriteten av deltagarna var rädda för att vaccinet kunde skada deras friska barn. Det fanns även en misstanke om att sjukdomarna som vaccin skyddar mot inte är speciellt farliga och att myndigheter som rekommenderar vaccin har finansiellt motiverade avsikter. Hälsosamma levnadsvanor och naturlig uppbyggnad av immunförsvaret ansågs tillräckligt för att skydda ett barn genom livet. Slutsats: De huvudsakliga faktorerna till varför föräldrar tvekar inför att vaccinera sina barn grundar sig i bristande förståelse för vaccin och sjukdomarna det skyddar mot. Genom att skapa sig en förståelse av alla bakomliggande faktorer som påverkar vaccinets förtroende kan varje land skräddarsy insatser som ökar vaccintäckningen. / Background: Vaccine is the most important, cost effective healthcare action that saves two-three million lives each year all over the world. High coverage of vaccine not only protects the individuals but reduces the spread of diseases in the community. Still, there are people who doubt its effectiveness, safety and necessity. These people choose to refrain from getting their children vaccinated, which puts the individual and the society at risk. Purpose: The purpose was to describe what factors make parents hesitant to vaccinate their children according to their national vaccination programme. Method: Literature study based on ten qualitative articles published between 2012 and 2019. The data collection was carried out in the PubMed database and a secondary search was done to obtain as comprehensive result as possible. The theoretical framework of reference for this study was based on Leininger's transcultural nursing theory. Results: The results are presented in five different themes: Serious side effects and dangerous additives, Lack of information, Healthy lifestyle and natural immunization, Trust in authorities and Lack of knowledge about diseases. The majority of participants were afraid that the vaccine could harm their healthy children. There was also a suspicion that what the diseases vaccines protect against are not particularly dangerous and that the authorities recommending the vaccines have financially motivated intentions. Healthy living habits and natural enhancement of the immune system were considered sufficient to protect a child through life. Conclusion: The main factors to why parents hesitate to vaccinate their children are based on a lack of understanding about the vaccines and the diseases it protects against. By creating an understanding of all the factors affecting the confidence in vaccine, each country can tailor actions that increase vaccine coverage.

Problem och syfte: Vaccinationstveksamhet är ett uppseglande globalt problem och ett av tio prioriterade hot mot världshälsan. Elevhälsovårdens vaccinationer utgör en viktig del av elevers skydd mot sjukdomar. Ingen generell beskrivning av skolsköterskors strategier och arbetssätt med elever och vårdnadshavare som uttrycker vaccinationstveksamhet har identifierats och därför syftar aktuell studie till att belysa dessa. Metod: Kvalitativ intervjustudie med tio skolsköterskor yrkesverksamma inom grundskolor i delar av södra Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Huvudkategorin Att så ett frö för vaccinationsacceptans framkom i dataanalysen. Arbetssättet och strategierna riktar sig mot både vaccinationstveksamma vårdnadshavare och elever. Två kategorier Att respektfullt stimulera vårdnadshavaren till att överväga sitt beslut och Att möjliggöra elevens delaktighet beskriver detta arbete. Underkategorierna som relateras till arbetet med vårdnadshavare beskriver bland annat regelbundet säkerställande av vaccinationsbeslutet och individualisering av information. Underkategorierna som relateras till arbetet med eleverna beskriver bland annat insatser för motvilligt ovaccinerade elever och anpassningar till tveksamma elever. En tredje kategori Skolsköterskans kompetens används långsiktigt beskriver övergripande hur skolsköterskornas arbetssätt och strategier utförs. Slutsats: Skolsköterskors arbete är långsiktigt och präglas av respekt för vårdnadshavarnas beslut samt elevernas självbestämmanderätt ur ett barnperspektiv. Skolsköterskor behöver bygga en god relation med familjen och informera dem utifrån en bred kunskapsgrund. / Objective: Vaccine hesitancy is a growing global problem and one of ten prioritised threats to world health. The vaccinations in school health services make up an essential part of pupils’ disease resistance. No generalised description of school nurses’ strategies and methods with pupils and guardians who express vaccine hesitancy has been identified and therefore the aim of this study is to elucidate these strategies and methods. Methods: Qualitative interviews with ten school nurses working in primary schools in parts of southern Sweden were performed. The data were analysed with content analysis. Results: The findings revealed the main category To plant a seed of vaccine acceptance. The strategies and methods target both vaccine-hesitant guardians and pupils. Two categories To respectfully stimulate guardians to consider their decision and To enable pupils’ participation describe these strategies and methods. The sub-categories related to work targeting guardians describes regular checking of the guardian’s decision and individualised information among other things. The sub-categories related to work targeting pupils describes actions for unwillingly unvaccinated pupils and individual arrangements for vaccine-hesitant pupils. A third category A long-term initiative using the school nurse’s competence describes the overarching strategies and methods of the school nurse. Conclusions: The school nurses have a long-term strategy marked by respect for the guardians’ decisions as well as the pupils’ rights of self-determination from a child rights’ perspective. The school nurses need to build a good relationship with the family and inform them using a broad base of knowledge.

Bakgrund: Vaccin är en av de främsta framgångarna i medicinhistorien. Vaccinmotstånd klassas som ett av de tio största hoten mot global hälsa. Motstånd förekommer i hela världen i alla sociala grupper av olika anledningar. Syfte: Beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av att möta föräldrar som avstår från att vaccinera sina barn enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. Metod: En kvalitativ intervjustudie. Semistrukturerade intervjuer hölls med åtta BHV-sjuksköterskor i mellansvenska kommuner. Innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera resultatet. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre huvudkategorier: orsaker till att avstå från vaccination, orsaker till att genomföra vaccination samt erfarenheter från mötet. Respektive huvudkategori baserades på följande subkategorier: tveksamhet, personliga skäl, felaktig information, information baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet; individuell anpassning, bygga relation och tillit, svårt möte samt starkt ställningstagande. Slutsats: BHV-sjuksköterskornas erfarenheter är att mötet med vaccinkritiska föräldrar är svårt. Föräldrarna har ofta tagit del av felaktig information. BHV-sjuksköterskorna försöker med hjälp av personlig anpassning och respekt för föräldrarna förse dem med korrekt information, allt för att bibehålla en god relation. / Background: Vaccines are one of the key successes in the history of medicine. Vaccine hesitancy is ranked as one of the ten biggest threats to global health. Hesitancy occurs throughout the world in all social groups for various reasons. Aim: Describe child health services nurses experiences of meeting parents who refrain from having their children vaccinated. Method: A qualitative interview study. Semi-structured interviews were held with eight child health services nurses in communities in mid Sweden. Content analysis with an inductive approach was used to analyze the results. Results: Three main categories were found, reasons for refraining from vaccination, reasons to go through with vaccination and experiences from the meeting. The main categories were based on the following subcategories, doubt, personal reasons, incorrect information, information based on science and proven experience, individual adaptation, building relationship, and trust, difficult meeting, and strong position. Conclusions: The experience of the child health services nurses is that the meeting with vaccine-critical parents is difficult. The parents have often received incorrect information. The child health services nurses, by using individual adaptation, and meeting the parents with respect, try to provide them with correct information, all in order to maintain a good relationship.

In response to a desired degree of participation within vaccination against the Covid-19 pandemic, the Swedish government chose to implement mandatory marketing measures. This has been exemplified by vaccine mandates which caused to provoke varying reactions from affected consumers. This study was, thus, based on investigating established marketing strategies for sensitive products from a consumer perspective and measuring the perceived level of trust between the state and its citizens. The study adhered to a qualitative research method to facilitate the assessment of a phenomenon with respect to medicalization. Semi-structured interviews were designed based on three main categories of respondents: critical-, neutral-, and positive-minded individuals, in relation to opinions concerning the marketing of vaccines and government mandates. Respondents were further distributed on the basis of four age groups to investigate the relevance of the individual's age and their corresponding level of trust. Based on the following results, however, there appeared to be no established link between these two variables, i.e. age and confidence. Furthermore, it has been shown that respondents' previous attitudes were related to their degree of social capital which determined the individuals' level of trust with regard to the state and its implementation of the vaccine mandate. The respondents' previous attitudes on the subject of vaccination mainly affected the level of trust they had for their state and how well they could identify with the message behind the marketing of vaccines. Further conclusions also showed a link between the degree of consumers' relatability with regard to the marketing message and their respective consumer behavior, for example within the vaccination frequency of each individual respondent. / Som svar till ett önskat vaccinationsdeltagande mot Covid-19 pandemin valde den svenska regeringen att implementera tvingande markandsföringsåtgärder i form av exempelvis vaccin mandat som väckte varierande reaktioner från påverkade konsumenter. Denna studie utgick därmed från att utreda etablerade marknadsföringsstrategier kring känsliga produkter utifrån ett konsumentperspektiv och mäta den uppfattade förtroendenivån mellan respektive stat och medborgare. Studien förhöll sig till en kvalitativ forskningsmetod för att underlätta undersökningen av ett fenomen med avseende för medikalisering. Semistrukturerade intervjuer utformades utifrån tre huvudsakliga respondentkategorier: kritiskt, neutralt samt positivt inställda individer, i förhållande till deras antaganden för marknadsföring av vaccin och statliga mandat. Ytterligare fördelades respondenter utifrån fyra åldersgrupper för att utreda relevansen kring individens ålder och dess korresponderande förtroendenivå. Utifrån följande resultat uppkom det däremot inte någon förekommande koppling mellan dessa två variabler, det vill säga ålder och förtroende. Vidare har det påvisats att respondenternas tidigare inställningar relaterade till deras grad av socialt kapital avgjorde för individernas tillitsnivå med avseende på staten och dess implementering av vaccin mandat. Huvudsakligen påverkade respondenternas tidigare inställningar kring ämnet om vaccinering den nivå av förtroende de utgjorde för staten samt hur väl de kunde identifiera sig med den etablerade marknadsföringens budskap. Vidare slutsatser visade även på en koppling mellan graden av konsumenters relaterbarhet med avseende på marknadsföringens budskap samt deras respektive konsumentbeteende exempelvis inom de individuella respondenternas vaccinationsfrekvens.