Bakgrund:Patienten som besöker akutmottagningen idag möts av vårdpersonal som ska ta hand om ett ökande antal patienter med svårare och mer komplexa vårdbehov. Studier visar att det skapar trygghet för patienten att själv få delge sina tankar om sitt hälsotillstånd, bli tagen på allvar och lyssnad på. Patientens berättelse har inte varit i fokus då personalen värderar vitala parametrar högre, tycker det syns om patienten mår dåligt och menar att patientberättelsen kan ta lång tid. Samtidigt visar forskning att personcentrerad vård, med den inledande patientberättelsen, har positiva effekter både för patienten och personalen samt ger minskade vårdkostnader. Syfte:Beskriva patientens upplevelse av att lämna sin patientberättelse på akutmottagning och vad som bidrog till upplevelsen. Metod:Semistrukturerade intervjuer med 20 patienter på två akutmottagningar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Patienten hade både positiva och negativa upplevelser av att lämna sin berättelse. Studiens resultat delades in i tre kategorier av upplevelser. Den första kategorin beskriver upplevelser som påverkades av både den fysiska och psykosociala miljön. Den andra kategorin handlar om personalens påverkan av upplevelsen genom att ge plats, skapa bekvämlighet och visa närvaro i samtalet. Den tredje kategorin beskriver patientens egenskaper som påverkade upplevelsen. Förslag på åtgärder som kan förbättra patientens upplevelse framkom. Slutsats:Personalens beteende och miljön hade stor betydelse för patientens upplevelse av att lämna sin patientberättelse på akutmottagning, men även patientens personliga egenskaper behöver beaktas. Att förstå och göra sig förstådd, känna sig trygg, bekväm, delaktig och bli lyssnad på i en lugn ostörd miljö var viktigt för patienten. Detta var möjligt genom anpassningar i personalens beteenden och miljön. Kunskapen bör användas till att utveckla vården mot att ge goda förutsättningar för patienten att lämna den viktiga berättelsen. Resultatet kan på så sätt användas för att förbättra patientens upplevelse på akutmottagningen genom en mer personcentrerad vård. / Background:The patient visiting the Emergency Department today are met by staff who care for an increasing number of patients, with more difficult and more complex care needs. Studies show that the patient feel safer in their care when they have an opportunity to share their thoughts about their state of health and feel taken seriously and listened to. The patient's narrative has not been in focus since the staff prioritizes ​​vital signs, considers the patient's illness to be obvious and believes that listening to the patient's narrative may take a long time. At the same time, research shows that person-centered care, including an initial patient narrative, has positive effects for the patient, the staff and the reduction of healthcare costs. Aim:Describe the patient's experience of reporting the patient narrative at the emergency department, and what contributed to the experience. Method:Semi-structured interviews with 20 patients at two emergency departments were analyzed with qualitative content analysis. Results:The patient had both positive and negative experiences from expressing their patient narrative. The study results are divided into three categories.The first category describes that the experience was influenced by the physical and psychosocial environment. The second category concerns how the staff influenced the experience by providing space, creating comfort and being present in the conversation. The third category describes that the experience was influenced by the patient's personal characteristics. Suggestions for arrangements that improve the patient’s experience have been achieved. Conclusion:The person's behavior and environment were of great importance to the patient's experience of expressing their patient narrative at the Emergency Department, but also the patient's personal characteristics need to be considered. To understand and make yourself understood, feel safe, comfortable, participated and be listened to in a calm undisturbed environment was important to the patient. This was possible through adjustments in staff behavior and the environment. Knowledge should be used to develop health care to provide good conditions for the patient to report the important narrative. Therefore, the results can be used to improve the patient’s experience in the Emergency Department through more person-centered care.

Bakgrund: Långtidssjukskrivning är ett stort folkhälsoproblem i Sverige som drabbar såväl individen som samhället. Situationen är komplex med flera inblandade aktörer. Användandet av digitaliserade verktyg för information och behandling ökar inom sjukvården. Syfte: Syftet med studien var att undersöka långtidssjukskrivna personers erfarenheter av informationsflödet under sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen samt deras tankar kring utveckling av ett digitalt samverkanssystem mellan processens aktörer. Metod: Studien hade en deskriptiv och explorativ kvalitativ studiedesign. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och materialet analyserades genom innehållsanalys. Resultat: Hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ansågs vara de viktigaste källorna till information men egen kunskap och anhörigas kunskap ansågs spela stor roll. Positiva erfarenheter av tillgänglig digital samverkan uppgavs. Behov för standardiserad information och ökad samverkan mellan processens aktörer framhölls, där det ansågs att ett digitalt system kunde bistå processen. Svagheter för ett digitalt system identifierades då det framkom tydlig skepticism att dela medicinsk information till arbetsgivaren samt tekniska barriärer uppgavs. En rad möjligheter identifierades för hur systemet skulle kunna förbättra situationen för den sjukskrivna och för andra aktörer såsom hälso- och sjukvården och arbetsgivaren. Risker identifierades då det framkom oro för missbruk av informationen i systemet samt farhågor av etisk utmaning vid inhämtandet av medgivande från den sjukskrivne. Slutsats: Information kring sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen riskerar att försummas i dagens system. Informanter såg ett behov av, och flera möjligheter med, ett digitalt samverkansverktyg för processens aktörer. Dock förelåg skepticism till att dela information med arbetsgivare och farhågor kring sekretess och ojämlikhet. / Background: Long-term sick leave is a major public health issue in Sweden that affects both the individual and society. The situation is complex with several stake holders. The use of digitized information and treatment tools are increasing in healthcare. Purpose: The purpose of the study was to investigate the experiences of long-term sick people in the information flow during the sick leave and rehabilitation process and their thoughts about developing a digital collaboration system between process participants. Method: The study had a descriptive and explorative qualitative design. Semi-structured interviews were conducted and analyzed by content analysis. Results: Healthcare and Social Insurance Service were considered to be the most important sources of information, but informants own knowledge, and the knowledge of family and relatives, was considered to be of importance. Positive experiences of available digital collaboration were reported. The need for standardized information and increased interaction between stakeholders was emphasized, where it was considered that digital system could assist the process. Weaknesses for a digital system were identified when clear skepticism was revealed to share medical information to the employer as well as technical barriers. A number of possibilities were identified for how the system could improve the situation of the individuals and other actors such as health care and the employer. Risks were identified when concerns about misuse of information in the system and concerns of ethical challenge in obtaining consent from the individual were identified. Conclusion: Information about the sick leave and rehabilitation process risks to be missed out in today´s system. Informants saw a need for, and several possibilities with, a digital collaborative tool for process actors. However, skepticism to share information with employers and concerns about privacy and inequality in technically usage was identified.

Titel: Placeringsintresserade privatpersoners finansiella sparande Författare: Robert Bratt & Robin Karlsson Program: Ekonomprogrammet inriktning redovisning & ekonomistyrning Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Petter Boye Fakultet: Ekonomihögskolan                                                                                                                                                         Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och förklara på vilket sätt placeringsintresserade privatpersoners sparande i finansiella instrument påverkas av de tre psykologiska faktorerna anchoring, herd behavior och mental accounting samt att undersöka om investerarens belåning och den risk för ökade kostnader som belåning i kombination med höjda räntor innebär kan leda till att placeringsintresserade privatpersoner ökar sitt sparande i finansiella instrument.   Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats och genomfört en kvalitativ empirisk undersökning där vi har intervjuat personer med ett intresse för finansiella placeringar.   Teori: Vi har i vårt teorikapitel sammanställt teorier uppdelade i kategorierna finansiella placeringar, herd behavior, mental accounting, anchoring och belåning.   Empiri: I vår empiriska undersökning så har vi genomfört sju intervjuer med personer som har ett intresse för finansiella placeringar. Intervjuerna som har genomförts har varit semistrukturerade där vi har ställt frågor baserade på de teorier som har presenterats i teorikapitlet. Utifrån dessa frågor har vi sedan fört diskussioner med respondenterna gällande de olika fält som intervjun berör.   Slutsats: I slutsatserna har vi vägt de teorier som har presenterats i teorikapitlet mot det insamlade empiriska material som har framkommit i samband med vår empiriska undersökning. Utifrån den information som har framkommit i dessa två kapitel har vi formulerat slutsatser inom de områden som studien har undersökt.                                Nyckelord: herd behavior, mental accounting, anchoring, belåning, finansiell beteendepsykologi, finansiella marknader, finansiella instrument   Tack Vi vil tacka vår handledare Thomas Karlsson för stöd och feedback som vi fått under uppsatsens gång.   Vi vill även tacka de uppsatsgrupper som ingått i vår seminariegrupp och som genom opponering längs arbetets gång gett oss feedback vilket har varit till stor nytta.

Bakgrund: Förlossningsskador kan ge fysiska och psykiska besvär. Skadorna är olika omfattande och eftervården är viktig för att rehabilitera kvinnan. Fysioterapeuters kompetens lämpar sig för undersökning och behandling av förlossningsskador. Dock är professionen inte en självklar del av eftervården och det finns kunskapsluckor om fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att arbeta med förlossningsskador. Syfte: Syftet med den här studien var att beskriva fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter inom den svenska sjukvården av att arbeta med kvinnor som har förlossningsskador. Metod: Studien var en semi-strukturerad kvalitativ intervjustudie som inkluderade fem deltagare som arbetar med förlossningsskador. Deltagarna rekryterades via Fysioterapeuternas hemsida på kompetenskartan för kvinnors hälsa och Facebookgruppen "Fysioterapeuter inom kvinnors hälsa”. Ändamålsenligt bekvämlighetsurval tillämpades. Databearbetning av intervjumaterialet gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysprocessen resulterade i fyra kategorier: Fysioterapeutens roll i patientmötet, Känslomässigt arbete, Framgångsfaktorer inom vården av förlossningsskador och Utmaningar inom vården av förlossningsskador med elva tillhörande subkategorier. Konklusion: Fysioterapeuterna har en betydande roll och kompetens som kan göra skillnad för patienter med förlossningsskador. De drivs av ett stort engagemang och vill se vidare utveckling av området samt stärka fysioterapeutens roll inom vården av förlossningsskador. Det behövs vidare forskning för att fylla kunskapsluckan av fysioterapeuters arbete med förlossningsskador. / Background: Pelvic floor dysfunction (PFD) after giving birth causes physical and mental discomfort. The injuries vary and the healthcare afterward is important for the mother´s rehabilitation. The competence of physiotherapists is suitable for the examination and treatment of PFD after giving birth. However, the profession is not established in this area. There are knowledge gaps about the physiotherapist's views and experiences of working with PFD after giving birth. Purpose: The purpose of this study was to describe the physiotherapist's views and experiences of working in Swedish healthcare with women with PFD after giving birth. Method: The study was a semi-structured qualitative interview study that included five participants who work with PFD after giving birth. The participants were recruited via the competence map for women's health on Fysioterapeuternas' website and via the Facebook group “Fysioterapeuter inom kvinnors hälsa”. Samples of convenience was applied. Data processing of the interview material was done through a qualitative content analysis. Results: The analysis process resulted in four categories: The physiotherapist's role when meeting patients, Emotional work, Successful factors in the healthcare of PFD after giving birth and Challenges in the healthcare of PFD after giving birth divided into eleven subcategories.  Conclusion: Physiotherapists have a significant role and the competence to make a difference for patients with PFD after giving birth. They are driven by commitment and want to see a further development of women’s health as well as strengthen the physiotherapist's role in maternity care. Further research is needed to fill the knowledge gap of physiotherapists' work with PFD after giving birth.

Introduction: Women exposed to intimate partner violence is common and a major healthproblem globally. It is considered one of the biggest causes of illness in women, which can beof a physical, mental or psychosomatic nature. Identifying these women in health care istherefore of the utmost importance in order to be able to implement health-promotingmeasures from a person-centered perspective. Aim: The aim was to describe women's experiences of living with intimate partner violence. Method: A literature review based on 18 qualitative original articles from 2016-2021 viaPubMed and CINAHL that have been quality reviewed and analyzed with qualitative contentanalysis. Findings: After analysis, three themes were identified: Living under threat, Scarred for lifeand Sense of hope and six subcategories: Fear, Isolation, Physical illness, Mental illness,Hope for change and Hopelessness. Conclusion: Intimate partner violence occurs all over the world. The women feel threatened,which leads to fear and isolation from the outside world. Some have feelings of hope forchange, while others experience hopelessness. The injuries that occur as a result of violenceare not always visible, many women live with mental and psychosomatic disorders. / Introduktion: Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är vanligt förekommande och ettstort hälsoproblem globalt. Det räknas som en av de största orsakerna till ohälsa hos kvinnoroch kan vara av fysisk, psykisk eller psykosomatisk karaktär. Det är av största vikt attidentifiera dessa kvinnor i hälso- och sjukvården för att kunna sätta in hälsofrämjandeåtgärder ur ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva i en våldsnära relation.Metod: En litteraturstudie baserad på 18 kvalitativa originalartiklar från 2016-2021 viaPubMed och CINAHL som kvalitetsgranskats och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Efter analys identifierades tre teman: Att leva under hot, Men för livet och Känslaav hopp samt sex underkategorier: Rädsla, Isolering, Fysisk ohälsa, Psykisk ohälsa, Hopp omförändring och Hopplöshet. Slutsats: Våld i nära relationer förekommer över hela världen där kvinnorna upplever sighotade, vilket leder till rädsla och isolering från omvärlden. Vissa har känslor av hopp omförändring, medan andra upplever hopplöshet. De skador som uppkommer till följd av våldetär inte alltid synliga, utan många kvinnor lever även med psykiska och psykosomatiskabesvär.

Bakgrund: Fetma hos barn är ett stort växande hälsoproblem som bland annat kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och låg livskvalitet. Det är av stor betydelse att upptäcka fetma vid tidig ålder för att minska risken för följdsjukdomar. Föräldrarna är viktiga för deras barns behandling av fetma. Barnsjuksköterskan har en viktig roll och bör arbeta personcentrerat utifrån familjens behov.  Syfte: Beskriva barnsjuksköterskors erfarenheter av föräldrars delaktighet i deras barns behandling av fetma på barnmottagningar. Material och metod: Studien har en kvalitativ design och utgjordes av tolv individuella intervjuer av barnsjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier och sex underkategorier. Utmaningar i arbetet som handlar om känsloladdat ämne, motivation och situationens allvar. Strategier för delaktighet som innefattar att skapa förutsättningar, att ge stöd och att ge råd. Slutsats: Barnsjuksköterskorna ansåg att föräldrarnas delaktighet var viktig för att nå framgång i barnets behandling av barnfetma. Barnsjuksköterskorna använde sig av olika strategier för att öka föräldrarnas delaktighet men det kunde finnas flera hinder för delaktighet hos föräldrarna och detta var en utmaning för barnsjuksköterskans arbete. / Background: Child obesity is a major growing health problem, that can lead to cardiovascular disease, diabetes and poor quality of life, among other things. It is of great importance to detect obesity at an early age to reduce the risk of sequelae. The parents are very important in the obesity treatment of their children. The pediatric nurse plays an importance role and should have a person centered focus, based on the needs of the family. Purpose: The aim of the study was to describe pediatric nurses´ experiences of parental involvement in the treatment of their obese child at pediatric clinics. Material and methods: A qualitative study based on twelve individual interviews with pediatric nurses. The interviews were analyzed by using Graneheim and Lundman´s qualitative content analysis. Results: Two categories and six subcategories emerged in the result. Challenges in the work that deals with emotional subject, motivation and understanding the gravity of the situation. Strategies for participation that include creating opportunities, to give support and to give advice. Conclusion: The pediatric nurses considered, that parental involvement was important to achieve a successful treatment of child obesity. The pediatric nurses used different strategies to increase parental involvement, but there could be several barriers to parental involvement, and this was a challenge for the pediatric nurses.

Background: Children's screen usage has increased in recent years and parents' screen usage has strong association with children's screen usage. When the specialist nurse works based on family-centered nursing, conversations about screen usage can include the whole family. Purpose: To describe specialist nurses' experiences of working with children’s screen usage in Child Health Services.  Method: The study was conducted with qualitative design with inductive approach. Totally 11 specialist nurses in Child Health Services were interviewed. Qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004) was used to analyze that data material. Results: The analysis of the interview material collected led to two categories, dialogue and reflection and the challenges of screen usage.  Within these categories seven subcategories were identified. There was an opportunity to talk about children's screen usage in parental groups and health visits. Specialist nurses described that there were challenges depending on the parents' approaches to screen usage and that the screen competed with children's other activities. Conclusion: This study showed the importance of specialist nurses in child health services bringing up the topic of screen through dialogue and reflection with children and parents. Screen usage was described as a difficult subject and there were challenges in the work. / Bakgrund: Barns skärmanvändning har ökat de senaste åren och föräldrars skärmanvändning har starkt samband med barns skärmanvändning. När specialistsjuksköterskan arbetar utifrån familjecentrerad omvårdnad kan samtal om skärmanvändning inkludera hela familjen. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med barns skärmanvändning inom barnhälsovården. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ design med induktiv ansats. Totalt intervjuades 11 specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården. Kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) användes för att analysera datamaterialet. Resultat: Analysen av det insamlade intervjumaterialet ledde fram till två kategorier, dialog och reflektion samt skärmanvändningens utmaningar. Inom dessa kategorier identifierades sju subkategorier. Det fanns möjlighet att samtala om barns skärmanvändning i föräldragrupper och vid hälsobesök. Specialistsjuksköterskor beskrev att det fanns utmaningar beroende på föräldrars inställningar till skärmanvändning samt att skärmen konkurrerade med barns andra aktiviteter. Slutsats: Denna studie visade vikten av att specialistsjuksköterskor inom barnhälsovården tar upp ämnet skärmanvändning genom dialog och reflektion med barn och föräldrar. Skärmanvändning beskrevs som ett svårt ämne och att det fanns utmaningar i arbetet.

Sammanfattning   Bakgrund: Fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungas hälsa och välmående. I Sverige så som i hela världen ses en nedåtgående trend för barn och ungas fysiska aktivitet. Genom hälsobesöken träffar skolsköterskan alla skolbarn, vilket ger tillfälle till dialog kring barnens inställning till fysisk aktivitet. Elever som vill göra en förändring kan få hjälp genom motiverande samtal (Miller & Rollnick, 2013). Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta med fysisk aktivitet med mellan- och högstadieelever. Metod: Kvalitativ intervjustudie genomfördes med en induktiv ansats. Studien analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Totalt intervjuades 17 skolsköterskor. Resultat: Skolsköterskorna var engagerade på olika sätt i elevernas fysiska aktivitet och använde sig delvis av motiverande samtal. Det framkom även andra aktörer i omgivningen som hade positiv inverkan på elevernas fysiska aktivitet. Genom analysen kom två kategorier fram vilket var; Hälsofrämjande arbetes betydelse och Omgivningens roll. Slutsats: Skolsköterskorna har en viktig, men tidvis svår roll, i att uppmuntra eleverna till fysisk aktivitet. Det är en stor utmaning i hälsosamtalen. Skolsköterskorna ser individuella variationer kring hur fysiskt aktiva eleverna är. Skolans engagemang är viktig för elevernas fysiska aktivitet enligt skolsköterskorna.   Nyckelord: Barns hälsa, Djupintervjuer, Hälsofrämjande, Kvalitativ forskning, Motiverande samtal / Summary   Background: Physical activity is important for the health and well-being of children and young people. In Sweden, as in the whole world, a downward trend is observed for the physical activity of children and young people. Through the health visits, the school nurse meets all schoolchildren, which provides opportunity for a dialogue about the children's attitude to physical activity. Student who want to make a change can get help through motivational conversations (Miller & Rollnick, 2013). Aim: To describe school nurses´ experiences of working with physical activity with middle and high school students. Methods: A qualitative interview study was conducted with an inductive approach. The study was analyzed through a qualitative manifest content analysis according to Graneheim and Lundman (2004). A total of 17 school nurses were interviewed. Results: The school nurses were involved in various ways in the students' physical activity and used parts of motivational interviewing. Other actors in the area also appeared that had a positive impact on the students' physical activity. Through the analysis two categories emerged which were; The importance of health promotion work and The role of the environment Conclusions: The school nurses have an important, but sometimes difficult role, in encouraging students to physical activity. This is a major challenge in health conversations. The school nurses see individual variations in how physical active the students are. The school´s involvement was also important for the students´ physical activity according to the school nurses.   Keywords: Child Health, Health promotion, In depth- interviews, Motivational interviewing, Qualitative research

Bakgrund: Primärvården är ofta den första instansen patienter söker sig till inom sjukvården. Vården som ges ska vara lättillgänglig och bestämmas av patienternas vårdbehov. För att kunna ha hög tillgänglighet och handlägga patienter på rätt vårdnivå är telefonrådgivning av distriktssköterskor en viktig del i primärvårdens verksamhet. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att bedöma vårdbehov vid telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 18 distriktssköterskor som arbetar med telefonrådgivning inom primärvården. Intervjuerna transkriberades varefter texterna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i följande fyra kategorier och sju underkategorier (inom parentes efter respektive kategori); svårigheter och utmaningar (kommunikationssvårigheter, ingen visuell kontakt, tidspress och stress), stöd i bedömning (kollegors stöd, beslutsstöd), copingstrategier (patientens vårdbehov i centrum) och verksamhetsutveckling (förslag på förbättringar). Slutsats: Telefonrådgivning av distriktssköterskor för att bedöma vårdbehov i primärvården är en svår och komplex verksamhet som kräver erfarenhet och stöd på olika sätt, men som distriktssköterskorna ansåg kan medföra positiva vinster och möjligheter till utveckling. / Background: Primary health care is often the first instance for patients to seek medical care. The health care provided must be easily accessible and determined by the patients' care needs. Telephone counseling by district nurses is an important part of primary health care to secure high availability and treat patients at the right level of care. Aim: To describe the district nurse's experiences of assessing care needs at telephone counseling in primary health care. Method: Semi-structured interviews were conducted with 18 district nurses who work with telephone counseling in primary health care. The interviews were transcribed and analyzed with qualitative content analysis with a manifest approach. Results: The data analysis resulted in the following four categories and seven subcategories (in parentheses by category); difficulties and challenges (communication difficulties, no visual contact, time pressure and stress), support in assessment (colleagues' support, decision support), coping strategies (patient's care needs in the center), and primary healthcare development (improvement suggestions). Conclusions: Telephone counseling by district nurses to assess care needs in primary health care is a difficult and complex activity that requires experience and support in various ways but may result in positive consequences and opportunities for development.

Bakgrund: Ett barn som drabbas av ett hjärtstopp är något av det mest traumatiska en barnsjuksköterska kan ställas inför på barnakutmottagningen. Brist på teamsamarbete är en starkt bidragande faktor till ökad stress hos akutpersonalen. Vid ett hjärtstopp krävs effektivt teamsamarbete mellan olika professioner och att teamets kompetenser kompletterar varandra. Det är barnsjuksköterskans ansvar att tillgodose omvårdnadsbehovet hos barnet och dess familj.   Syfte: var att utforska barnsjuksköterskans upplevelser av teamsamarbete vid hjärtstopp hos barn på barnakutmottagning.  Metodbeskrivning: En kvalitativ metod valdes för att utföra denna studie. Genom ett strategiskt urval intervjuades tio sjuksköterskor som arbetar på barnakutmottagning. Analysen genomfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Barnsjuksköterskans upplevelse av teamsamarbete identifierades som att involvera föräldrarna, uppleva trygghet genom erfarenhet, hantera utmanande situationer, föra en dialog genom ord och handlingar samt att finnas där för varandra. För att uppnå en väl fungerande teamsamverkan menade barnsjuksköterskorna att övning, förberedelse, samarbete, tydligt ledarskap och rollfördelning var viktiga aspekter.  Slutsatser: För att få samskapande omvårdnad och genom interaktioner skapa teamsamarbete utmärkte sig två begrepp genom hela studien vilka var trygghet och kommunikation. / Background: A child suffering from a cardiac arrest is one of the most traumatic things a paediatric nurse can face at the paediatric emergency department. Lack of teamwork is a strong contributing factor to increased stress among emergency personnel. In the event of a cardiac arrest, effective team collaboration between different professions is required and the team´s competencies complement each other. It is the paediatric nurse´s responsibility to meet the child´s and their family´s need for care.  Aim: Was to explore paediatric nurse´s experiences of teamwork in cardiac arrest on children in paediatric emergency departments.  Method: A qualitative method was chosen for this study. Through a strategic selection, ten nurses working at the paediatric emergency department were interviewed. The analysis was made with the help of qualitative content analysis with an inductive approach.  Result: The paediatric nurse´s experience of teamwork was identified as involving the parents, feeling safety through experience, managing challenging situations, conducting a dialogue through words and actions and being there for each other. In order to achieve a well-functioning team collaboration, the paediatric nurses believed that training, preparation, cooperation, leadership, and division of roles were important aspects.  Conclusion: In order to receive co-creative nursing and through interactions create team collaboration, two concepts stood out throughout the study, which were safety and communication.