Bakgrund: Det finns idag mycket forskning som visar på fördelarna för hälsa och välbefinnande med regelbunden fysisk aktivitet. Teoretiska modeller har använts framgångsrikt som stöd för att hjälpa personer komma igång med fysisk aktivitet, men ingen tydlig konsensus finns idag kring vad som hjälper personer att vidmakthålla fysisk aktivitet. Denna studie är en del av forskningsprojektet CoDeAc, Co-design of accessibility, som bl.a. jobbar med att skapa en eHälsotjänst för fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad personer som blivit rekommenderade fysisk aktivitet av en fysioterapeut, upplever påverkar vidmakthållande. Metod: I denna kvalitativa studie användes semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Studiens population var vuxna personer, som genom kontakt med fysioterapeut inom sjukvården blivit rekommenderade fysisk aktivitet. Materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats.  Resultat: Elva deltagare i åldern 52-80 år intervjuades. Analysen resulterade i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna var “Fysiska och psykiska upplevelser”, “Mentala förmågor” och “Omgivningsfaktorer”.  Slutsats: Detta är en mindre intervjustudie med elva deltagare, varför resultatet bör tolkas med försiktighet. Resultatet visade på olika faktorer som påverkar vidmakthållandet av fysiska aktivitet. Resultatet tyder på att det kan underlätta för vidmakthållande om personen känner av de fysiska och psykiska förbättringar som fysisk aktivitet i sig ger. För att nå dit kan stöd och uppföljningar av en fysioterapeut underlätta. Något som också var viktigt var de sociala faktorerna, som att vara fysiskt aktiv i grupp eller tillsammans med någon. / Background: Today there is a lot of research showing the benefits for health and well-being with regular physical activity. Theoretical models have been used successfully as support to help people get started with physical activity, but there is no clear consensus today regarding what helps people maintain physical activity. This study is part of the research project CoDeAc, Co-design of accessibility, which, among other things, works to create an eHealth service for physical activity. Purpose:  The aim of this study was to investigate what people who have been recommended physical activity by a physiotherapist, experiences affect maintenance. Method: In this qualitative study, semi-structured interviews were used for datacollection. The study's population were adults who, through contact with a physiotherapist in healthcare, were recommended physical activity. The material was analyzed through a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: Eleven participants aged 52-80 were interviewed. The analysis resulted in three main categories and seven subcategories. The main categories were "Physical and psychological experiences", "Mental abilities" and "Environmental factors". Conclusion: This is a small interview study with eleven participants, so the results should be interpreted with caution. The results showed different factors that influence the maintenance of physical activity. The results indicate that it can facilitate maintenance if the person feel the physical and psychological improvements that comes along with physical activity. To get there, support and follow-up by a physiotherapist can help. Something that was also important were the social factors, such as being physically active in a group or together with someone.

Bakgrund Digital vård är ett växande fenomen trots en begränsad forskningsbas. Det tycks finnas en kunskapslucka när det gäller upplevelsen av digifysisk och digital fysioterapi vid psykisk ohälsa i allmänhet och vid utmattningssyndrom i synnerhet. Det finns riktlinjer om användning av personcentrerad vård och kommunikation i vården för att skapa en god upplevelse av vård. Syftet med studien var att från ett patientperspektiv undersöka upplevelsen av digifysisk fysioterapi under ett rehabiliteringsprogram för utmattningssyndrom. Metod En kvalitativ innehållsanalys användes i studien. Tio personer rekryterades genom strategiskt urval. De hade alla fått diagnosen utmattningssyndrom och behandlats multidisciplinärt och delvis digitalt på en klinik i Stockholm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i fem kategorier, som i korthet lyder: Digital fysioterapi underlättade deltagandet, De fysiska mötena var en förutsättning för digital fysioterapi, Faktorer som påverkade digitala möten med fysioterapeut, Digitala verktyg/IT i rehabilitering - utmaningar och fördelar, Kombinationen av digital och fysisk fysioterapi uppskattades och upplevdes ha god effekt. I kategorierna framkom elva underkategorier som visade olika aspekter av de övergripande kategorierna. Slutsats Digital fysioterapi ihop med fysiska besök upplevdes positivt av deltagarna trots låga förväntningar på behandlingsformen inledningsvis. I digitala möten är värdet av fysioterapeutens bemötande och närvaro av stor vikt vilket underlättades av att förtroende skapades i de fysiska gruppbesöken. Vidare var fysiska gruppbesök av stor vikt för erfarenhetsutbyte, kommunikation och stöttning. För ökad användarvänlighet ses behov av att förenkla och utveckla tekniska lösningar och att möjliggöra digitala gruppbesök. / Background Digital care is a growing phenomenon despite a limited research base. There seems to be aknowledge gap regarding the experience of digi-physical and digital physiotherapy for mental illness in general and for exhaustion disorder in particular. There are guidelines on the use of person-centered care and communication in care to create a good experience of care. The purpose of the study is, from a patient perspective, to examine the experience of digi-physical physiotherapy during a rehabilitation program for exhaustion disorder. Method Qualitative research method with content analysis was used in this study. Ten persons were recruited through strategic sampling. They were all diagnosed with exhaustion disorder and treated multidisciplinary and partly digital at a clinic in Stockholm. Semi structured interviews were conducted and analyzed. Results The analysis resulted in five categories, that in short are: Digital physiotherapy facilitated participation, The physical meetings were a prerequisite for digital physiotherapy, Factors that influenced digital meetings with physiotherapist, Digital tools/IT in rehabilitation -challenges and benefits, The combination of digital and physical physiotherapy was appreciated and perceived to have good effect. In the categories, eleven subcategories emerged that showed different aspects of the overall categories. Conclusion Digital physiotherapy can be valuable in combination with physical meetings to patients with exhaustion disorder despite low expectations initially. In digital meetings, the value of the physiotherapist's treatment and presence is of great importance, which was created at physicalgroup visits. The physical group visits were of great importance for the exchange of experience, communication and support. For increased user-friendliness, there is a need to simplify technical solutions and to enable group visits digitally.

Gamification in formal education aims at increasing students’ engagement, motivation, and interaction in educational platforms. Gamification promotes desired learning behaviors by integrating personal and social elements to create an immersive learning environment. Despite the large number of gamified platforms in the education field, and the potential of gamification, the success is still limited because gamifying formal learning platforms is a challenging process. The success of gamification is largely rooted in the motivational framework of flow experiences. To implement a motivational framework for flow experiences in a formal gamify learning environment, the right guidelines must be implemented. A problem faced by most gamify platforms is the lack of coherent gamification guidelines that educational institutions can employ to enhance student engagement. The purpose of this thesis is to develop comprehensive gamification guidelines covering all pertinent topics to make gamify learning environments engaging for students. The goal of this thesis is to provide a basis for the diversification of education. The results of this thesis will highlight key elements that support student engagement in formal gamify learning environments and this is attained by performing qualitative research studies, reviewing literature on gamification, and refining the research questions into guidelines pertinent to the subject. / Spelifiering inom utbildningen syftar till att öka studenters engagemang, motivation och interaktion på utbildningsplattformar. Spelifiering främjar önskvärda inlärningsbeteenden genom att integrera personliga och sociala element för att skapa en fördjupande lärandemiljö. Trots det stora antalet spelifierade plattformar inom utbildningsområdet och potentialen hos spelifiering är framgången fortfarande begränsad eftersom spelifiera lärande är en utmanande process. Spelifiering har sina rötter i motivationsramverket för flödesupplevelser. Problemet som spelifieringsplattformar står inför är bristen på enhetliga spelifieringsriktlinjer som utbildningsinstitutioner eller spelifieringsdesigners kan använda som modell för att förbättra studenters motivation, engagemang och interaktion. Syftet med denna avhandling är att utveckla en omfattande guide som täcker alla relevanta ämnen för att göra lärandet motiverande, interaktivt och engagerande för studenterna. Att förbättra utbildningen är målet, och detta lägger grunden för utbildningsmångfald. Resultatet av denna avhandling kommer att belysa avgörande element som stöder studenters motivation, deltagande och interaktion. Genom att genomföra kvalitativ forskning, granska litteraturen och förädla forskningsfrågan till riktlinjer som är relevanta för ämnet kommer de önskade resultaten att uppnås.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en grundläggande och viktig komponent för att främja hälsa och välbefinnande. Fysisk Aktivitet på Recept (FaR) är en metod som används för att främja hälsa genom att inkludera fysisk aktivitet som en integrerad del av hälso- och sjukvårdsbehandling. Syfte: Att utforska fysioterapeuters upplevelse av att arbeta med FaR inom primärvården samt att identifiera hinder och underlättande faktorer för klinisk implementering. Metod: En kvalitativ studie genomfördes med innehållsanalys som analysmetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt 10 fysioterapeuter från sju olika arbetsplatser. Resultat: Studiens resultat beskriver fysioterapeuternas upplevelse av fysisk aktivitet på recept. Resultatet presenteras i fyra kategorier och tretton underkategorier. De fyra kategorierna namngavs till Problematiska arbetssätt och bristande kunskap, Stödjande element i FaR-arbetet, Utvecklingsområden, Attityd till FaR varierar. Slutsats: Fysioterapeuters upplevelse av och inställning till FaR varierar stort. Det finns en rad olika faktorer som underlättar samt försvårar det kliniska arbetet, och dessa förhållanden skiljer sig över landet. Underlättande faktorer inkluderade utbildning, tillgängliga FaR-mottagare i närmiljön samt olika arbetsredskap som underlättade arbetet, såsom sammanställning av FaR-mottagare och journalsystem som integrerade med FaR-recepten. Faktorer som försvårade arbetet var tidsbrist, att arbetet med FaR upplevdes som tidskrävande, kunskapsbrist, besvärliga arbetssätt, brist på FaR-mottagare och efterverkningar av Covid-19.

Bakgrund: Fitnessbranschen har under senare tid expanderat snabbt och PT erbjuds idag på de flesta anläggningar. Träning med PT har positiva effekter fysiskt men även på beteenden kopplat till träning. För ett positiv utfall av träningen krävs det en god interaktion mellan klient och coach. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad klienter som tränar eller har tränat med en PT det senaste året anser är viktiga egenskaper och faktorer hos en PT. Design och metod: Studien har en kvalitativ deskriptiv design. Datainsamling genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys användes för databearbetning. Resultat: Vid dataanalysen framkom 3 teman, 6 kategorier och 17 subkategorier. De teman och kategorier som framkom var: Framstå som kompetent - Utseende och uppvisad erfarenhet, Ge känsla av bred kunskap Coachingstil- Närvaro här och nu, Individanpassning Pedagogiska strategier - Verktyg för att uppnå resultat, Trygghetsskapande Konklusion: Bakgrundsinformation om alla PT bör finnas tillgänglig på hemsida eller anläggning i syfte att klienten ska kunna välja sin en PT utifrån deras personliga önskemål. Detta skulle kunna skapa goda grundförutsättningar för en fungerande arbetsallians. Forskning inom detta område är begränsat och det är därför av intresse att fler större studier genomförs. / Background: During the last years the fitness industry has expanded fast. Today PT is offered at almost every health club. Training with a PT have positive physical effects but it has also shown an influence on behaviour associated with training. A good relation between client and coach is needed for a positive outcome of the training. Purpose: The aim of the study was to investigate what the clients that are training or has trained with at personal trainer during the last year consider as important factors and personal qualities related to personal trainers. Design and method: A qualitative descriptive design was used. Data collection was done by semi-structured interviews. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: The analyses resulted in 3 themes, 6 categories and 17 sub categories. The themes and categories were: To appear as competent: Appearance and displayed experience ,Give a feeling of a broad knowledge. Coaching style: To be present here and now, To personalize Pedagogical strategies: Tools to reach results, To create a secure feeling, Conclusion: Background information of the PT should always be available at the health club or on the website. The client should have the opportunity to choose a PT based on their personal requests. This may result in good preconditions for a strong and effective working alliance. Reserach in this area are limited therefor further studies are needed.

Bakgrund: Kränkande särbehandling är ett betydande problem på arbetsplatser både nationellt och internationellt, även inom hälso- och sjukvården. Trots detta har svenska arbetsgivare inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att bekämpa problemet, speciellt när det gäller att ge enhetschefer rätt kunskaper och förutsättningar. För att hjälpa arbetsgivare ta itu med detta problem, främja hälsa bland anställda och säkerställa att de uppfyller sina lagstadgade skyldigheter att stödja chefer inom arbetsmiljöfrågor, krävs därav mer kunskap om hur enhetschefer själva upplever förutsättningarna i arbetet mot kränkande särbehandling. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer inom hälso- och sjukvård upplever förutsättningarna för att identifiera och hantera kränkande särbehandling bland sin personal. Metod: I denna studie har en kvalitativ metod med induktiv ansats använts för att uppfylla syftet med forskningen. Tio enhetschefer inom hälso- och sjukvården intervjuades genom ett semi-strukturerat format, och intervjudata analyserades därefter genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att studiedeltagarna var överens om att förutsättningarna upplevdes påverkas av flera faktorer, inklusive tillgången till socialt och organisatoriskt stöd, närvaro, tillgänglighet och kommunikationen med personalen, samt chefens personliga erfarenheter och egenskaper. Slutsats: Denna studie bidrar med en ökad kunskap om vilka förutsättningar som upplevs nödvändiga i arbetet mot kränkande särbehandling, varav även ny kunskap framkommit om hur detta upplevs av specifikt enhetschefer inom hälso- och sjukvården. Även om studiens resultat bör överföras med försiktighet till andra kontexter, föreslås det användas som ett hjälpmedel för arbetsgivare att förstå enhetschefernas perspektiv, för att därigenom kunna förbättra sitt chefsstöd, och sålunda det systematiska arbetsmiljöarbetet mot kränkande särbehandling på arbetsplatsen. / Aim: The aim of this study was to explore how first-line managers in healthcare perceive the prerequisites for identifying and managing victimization among their staff. Method: In this study, a qualitative method with an inductive approach were used to fulfill the aim of the research. Ten first-line managers in healthcare were interviewed using a semi-structured format, and the interview data were subsequently analyzed through a qualitative content analysis. Results: The results indicated that the participants agreed that the prerequisites were perceived to be influenced by several factors, including access to social and organizational support, the presence, availability, and communication with the staff, as well as the manager’s personal experiences and traits. Conclusion: This study contributes to increased knowledge about the prerequisites perceived as necessary in the work against victimization, including new insights about how this is experienced specifically by first-line managers within healthcare. Although the results of the study should be cautiously transferred to other contexts, it is suggested to be used as a tool for employers to understand the perspectives of first-line managers, thereby improving their support for managers, and thus the systematic occupational health work against victimization in the workplace.

The purpose of this essay is to find out how the influencer and businesswoman Kylie Jenner is received by the public on her Instagram account compared with how she portray herself. This essay is based on a qualitative research which reaches out to the theories gender, representation, private and public, and the two-step hypothesis. The results are based on answers from six focus groups with a total of 24 participants. The results shows that the informants longs for role models on social media and most of them agree that Kylie Jenner does not live up to the expectations that come from being a role model. The aim of this essay is to identify the characteristics of our informants answers and they have resulted in three main themes; Instagram as social medium, influencers impact on Instagram and Kylie Jenner on Instagram. The informants' views on influencers are seemingly negative because of preconceived opinions regarding the profession which shows at an early stage of the resulting part.

Bakgrund: I en rapport från socialstyrelsen framgår det att akutmottagningarna runt omi landet har ca 2,5 miljoner patientfall, därtill kommer ännu fler anhöriga ochnärstående. Patientnämnden, som är det organ som hanterar klagomål från patienter ochanhöriga, uppger att det varje år kommer ungefär 4000 anmälningar där patienter ochanhöriga har känt sig kränkta och dåligt bemötta i sjukvården. Syfte: Syftet var attbeskriva hur vuxna anhöriga upplever bemötandet av sjuksköterskan vid akutasjukdomstillstånd inom somatisk vård. Metod: Arbetet skrevs som en allmänlitteraturstudie, enligt metod för kvalitativ manifestinnehållsanalys. Resultat:Anhörigas upplevelser i bemötandet från sjuksköterskorna kunde delas in i tre olikakategorier: trygghet-otrygghet, att bli sedd och bekräftad och sjuksköterskansmaktutövande. I det trygga och bekräftande bemötandet upplevde anhöriga känslor avtrygghet och betydelsefullhet, detta gav dem förutsättningar att skapa en handlingsplanför framtiden. När sjuksköterskan istället utövade sin maktställning upplevde anhörigakänslor av maktlöshet och att befinna sig i en beroendeställning. Detta gjorde attanhöriga fastnade i känslor av skuld och kunde inte ta sig vidare. / Background: A report from the National Board shows that emergency departmentsaround the country has about 2.5 million patient cases, which must be added even morefamily and friends. Patients Board, which is the body that handles complaints frompatients and relatives, said that each year, approximately 4000 notifications in whichpatients and families have felt insulted or badly treated in health care. Objective: Theaim was to describe how adult relatives are experiencing the hospitality of the nurse inacute illness in somatic care. Methods: This work was written as a general literaturestudy, by method of qualitative manifest content analysis. Results: Relatives'experiences of nurses' attitudes could be divided into three different categories:security-insecurity, to be seen and confirmed and nurses exercise of power. In the safeand confirmatory hospitality experienced relatives feelings of security and greatness,this gave them the ability to create an action plan for the future. When the nurse insteadexercised their position of power experienced relatives feelings of powerlessness andbeing in a position of dependence. This meant that families got stuck in feelings of guiltand could not get on.

Bakgrund: En kronisk oförutsägbar sjukdom som Crohns sjukdom framkallar fysisk, psykologisk och social stress. Sjukdomen påverkar vardagen, försämrar livskvalitet och skapar oro. För att bedriva personcentrerad vård krävs insikt i hur denna oro upplevs. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjukdomsrelaterad oro hos personer med Crohns sjukdom. Metod: Åtta kvinnor och fyra män mellan 30 och 64 år som skattat sin sjukdomsrelaterade oro som hög eller mycket hög identifierades. Intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier: (1) Oro för sjukdomen i sig, (2) känslor runt oron, (3) samt hantering av oron. Sjukdomens oförutsägbarhet samt nedsatt funktion till följd av trötthet och bristande kontroll över tarmfunktionen var de mest framträdande orsakerna till oro. Oron skapade känslor av stress, skuld och besvikelse. Deltagarna uttryckte önskemål att få prata om och synliggöra oron men hade också funnit egna sätt att hantera denna. Slutsats: Det finns ett kvarstående behov av att ventilera och få förståelse för sjukdomsrelaterad oro, även efter många års sjukdom. Personer med Crohns sjukdom måste få prata om sin oro, vara en aktiv partner i vården och tillsammans med vårdgivaren finna sätt att hantera oron så att denna kan lindras. / Background: A chronic, unpredictable disease as Crohn's disease provides physical, psychological and social stress. The disease affects everyday life, impairs quality of life and create worries. To conduct person-centered care requires insight into how this worry is experienced. Objective: To explore disease-related worries in persons with Crohn´s disease. Method: Eight women and four men between 30 and 64 who estimated their disease-related worries high or very high were identified. Interviews were conducted and analyzed with content analysis. Results: The analysis generated three categories: (1) Worries about the disease itself, (2) feelings around the worries, (3) management of the worries. The unpredictable course of the disease and the impaired function due to fatigue and lack of control of bowel function were the most prominent causes of worries. The worries created feelings of stress, guilt and disappointment. The participants expressed the wish to talk about and make the worries visible but had also found their own ways to handle it. Conclusion: There is a persistent need to vent and get an understanding of disease-related worries, even after many years of disease. Persons with Crohn's disease need to talk about their worries, be an active partner in healthcare and together with the health-care providers find ways to handle the worries so it can be relieved.

Under de sista decennierna har den psykiska ohälsan i Sverige ökat dramatiskt och orsakat en omfattande sjukfrånvaro med en hög belastning på samhällets socialförsäkringssystem som följd. Utmattningssyndrom är en av de vanligaste diagnoserna som leder till sjukfrånvaro, som följd av både psykiska och fysiska symtom. Chefen har stort ansvar och en viktig roll i rehabiliteringsprocessen, där det sociala stödet från hens sida tycks vara betydelsefullt. Emellertid är det mindre känt vad personer som är sjukskrivna för utmattningssyndrom förväntar sig att få för socialt stöd av chefen inför arbetsåtergång, vilket undersöks och beskrivs närmare i den här studien. En kvalitativ tvärsnittsdesign tillämpades och fem individer som alla var sjukskrivna till följd av utmattningssyndrom inkluderades. De genomgick en semistrukturerad intervjuprocess, där innehållet transkriberades och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att personer som är sjukskrivna för utmattningssyndrom förväntar sig att få socialt stöd av chefen inför arbetsåtergång. Det är framförallt ansvar och trygghet som utgör det sociala stödet, vilket yttrar sig genom olika variationer av känslomässig inlevelse, praktiska åtaganden och kommunikation. Ett strukturerat, lyhört och engagerat ledarskap där relativt långtgående, individfokuserade arbetsmiljöanpassningar erbjuds i samverkan med andra aktörer beskrivs av informanterna som viktigt inför arbetsåtergång. Studien förstärker inte bara den tidigare bilden av det sociala stödets betydelse i sammanhanget, utan diskuterar även mer ingående vilka förväntningar av socialt stöd som upplevs väsentliga. / In this research study, the role of social support from the supervisor in a return to work context was examined and analysed. Five individuals on sick leave due to burnout were asked to participate in the study. Informed consent was obtained from each individual and they were then subjected to a standardised interview, which was evaluated using qualitative content analysis. The result shows that individuals with burnout have expectations of social support from the supervisor, in particular with regard to taking responsibility and established a sense safety. The supervisor is expected to structure the rehabilitation and return to work, but also display emotional commitment such as trust, sensitivity and empathy. The communication between the supervisor and the individual during sick leave and the experience of social support from the supervisor may indeed be crucial to mediate a successful recovery. This study emphasized the importance of social support from the supervisor during sick leave from burnout to optimize return to work.