Forskning visar att många yrken kämpar för att få benämnas som professioner. För att kunna klassas som profession krävs det att yrkesutövningen uppfattas som professionell. Detta handlar om sociala konstruktioner som kontinuerligt utsätts för tvivel och omförhandling vilket tyder på att en professionell identitet skapas genom fortgående processer. Tidigare har fokus legat på just profession som ett statiskt begrepp men välfärdssamhällets utveckling har skapat ett behov av att revidera fenomenet till de mer dynamiska begreppen; professionalisering och professionalism.Vi kan se att det finns forskning kring olika yrkens professionaliseringsprocess såsom sjuksköterskor, socionomer, barnmorskor, bibliotekarier med flera men vi saknar en liknande studie över administratörsyrket. Administratörsprogrammet utgör en av utbildningarna på Högskolan i Borås. Detta lärosäte profilerar sig med mottot ”Vetenskap för profession”. Utifrån sitt motto sänder högskolan signaler av professionalitet rörande de utbildningar de erbjuder. Det är, enligt vår erfarenhet, ett yrke som inte förknippas med ett officiellt erkännande som profession i någon starkare mening.Avsikten med denna kvalitativa studie är att belysa vilken position administratörsyrket har på arbetsmarknaden utifrån ett professionellt perspektiv. Innehållsanalysens syfte är att påvisa vilken grad av professionalism som går att utläsa ur platsannonser riktade mot administrativa tjänster inom offentlig sektor. Studien återfinns på mikronivå utifrån ett organisationsteoretiskt förhållningssätt för att kunna belysa hur utveckling mot profession kan te sig. Studiens resultat påvisar variation inom flera dimensioner huruvida professionalism går att återfinna i platsannonserna. Det är utifrån resultatet och olika kännetecken för professionaliseringsprocessens stadier som vi drar slutsatsen att administratörer till största delen befinner sig i stadiet av preprofession. Det är vår uppfattning att studier på mikronivå bör bedrivas i ett första skede för att senare kunna bidra till det stora pusslet rörande professionalism.

Efterbördsskedet är förlossningens sista och mest riskfyllda stadie på grund av riskenför postpartumblödning. Ett aktivt handläggande av efterbördsskedet rekommenderas för att förebygga postpartumblödningar och har visats kunna förebygga detta med upp till 60 %. Barnmorskan utgör ett viktigt stöd för kvinnan under efterbördsskedet och haren viktig roll i att förebygga postpartumblödningar och därmed förebygga lidande för kvinnan. Syftet med studien är att undersöka barnmorskors erfarenheter av att handlägga efterbördsskedet. Kvalitativ forskningsintervju valdes som metod ochintervjuer genomfördes med åtta barnmorskor verksamma inom förlossningsvården.Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Underanalysprocessen togs tre kategorier fram; “Vaksam blick”, “Barnmorskansvetenskapliga kunskap och beprövad erfarenhet” samt “Bevara det normala normalt”.Dessa kategorier mynnade tillsammans ut i temat för studien; “Barnmorskans förmågaatt se till helheten utifrån vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet”. Resultatetvisar att barnmorskorna har olika sätt att handlägga efterbördsskedet men ett gemensamtmål om att få ut en hel placenta och undvika större blödning. De har stor respekt förblödning och är följsamma till klinikens riktlinjer för att förebygga detta. De följer dockinte riktlinjerna okritiskt utan litar också på sin egen erfarenhet och strävar efter attbevara det normala normalt så långt det går. Konklusion av studien är attbarnmorskorna strävar efter en balans mellan att tillämpa beprövad erfarenhet ochevidensbaserad forskning i sitt handläggande av efterbördsskedet. Barnmorskornahandlägger efterbördsskedet genom att se till helheten, riktlinjer, vetenskaplig kunskap, beprövad erfarenhet och intuition. / Program: Barnmorskeutbildning

Nästan hälften av alla kvinnor genomgår abort någon gång under sitt liv. I Sverige utförs cirka 5 % av samtliga aborter efter 12:e graviditetsveckan. Vid en sen abort föder kvinnan fram sitt foster på sjukhus, och en sådan upplevelse kan vara känslig för alla inblandade. Det finns många studier som beskriver kvinnors upplevelser av att göra abort. Däremot är inte deras erfarenhet av personalens bemötande under abortprocessen så väl belyst. Syftet med studien är att beskriva kvinnors förväntningar på, upplevelser av och reflektioner kring barnmorskans bemötande i samband med abort efter 12:e graviditetsveckan.Nio kvinnor som hade genomgått abort från och med graviditetsvecka 12+3 till och med graviditetsvecka 17+5 intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier: ”En professionell barnmorska” och ”En omsorgsfull barnmorska”. Studien visar att kvinnorna hade upplevt både positivt och negativt bemötande av barnmorskan. De kvinnor som upplevde ett positivt bemötande beskrev barnmorskan som kompetent, informativ på ett positivt sätt, respektfull, empatisk och omtänksam. Upplevelse av negativt bemötande hade de kvinnor som uttryckte att barnmorskan i sitt kroppsspråk avslöjade sin negativa attityd mot aborter. Det framkom även att de barnmorskor som enligt kvinnorna inte visade tillräckligt mycket respekt, empati och omtänksamhet kunde upplevas som kalla och nonchalanta. Mer forskning behövs för att kunna få den kunskap och förståelse som krävs för att kunna ge dessa kvinnor en god vård och upplevelse av ett gott bemötande under abortprocessen. / Program: Barnmorskeutbildning

Den nationella värdegrunden lagstadgades 2010 och denna studie undersöker hur den har implementerats och används inom särskilda boenden inom äldreomsorgen och hur den har påverkat verksamheterna. I den nationella värdegrunden utgår lagen ifrån att alla ska se vårdtagaren och ge denna ett värdigt liv och välbefinnande. Genom denna lag ska vårdtagaren kunna påverka sin egen vård, och även som närstående kunna göra sin åsikt hörd. Utbildning av personal ska ske och Socialstyrelsen tillhandahåller material till genomförandet.Syftet med undersökningen är att undersöka vilka erfarenheter enhetschefer har av implementering och användning av den nationella värdegrunden inom äldreomsorg.Valet blev att göra en kvalitativ studie som gjorts genom att intervjua sex enhetschefer inom äldreomsorgen. En intervjuguide som bygger på frågeställningar ur värdegrundsperspektiv är grunden till intervjun. Att besöka respondenterna på respektive arbetsplats gav en intervju som kändes bekväm och avslappnad Därefter gjordes en kvalitativ innehållsanalys av materialet i intervjuerna. Intervjuerna ledde fram till ett resultat där tre kategorier var framträdande och dessa var betydelse av erfarenhet, utbildning i värdegrund och förändring i verksamhet.Det blev två till fyra stycken kategorier i respektive underkategori efter att sammanställningen av resultatet var klart. De underkategorierna är erfarenhet av ledarskap, medarbetare med erfarenhet av förändringsarbete, chefers utbildning i värdegrund, utbildning av personal i verksamhet, problem i arbetsgruppen, relationer, arbetsmiljön och tydlighet. Genom att använda oss av att göra en kvalitativ innehållsanalys, har vi kunnat hålla oss så nära texten vi fått i vårt samlande av empiri.Implementeringen utav den nationella värdegrunden har i verksamheterna kommit igång men inte varit helt utan problem. Faktorer påverkar som stora personalförändringar eller ointresse hos personal har gjort att det förekommer förseningar i verksamheterna. Men enhetscheferna arbetar för en lösning på det. Att inspirera och motivera sina medarbetare kan vara en lösning. / Program: Fristående kurs

Vårdcentralens ansvarsområde inom hälso- och sjukvården har vidgats alltmer och är för många den första kontakten med sjukvården. Stora krav ställs på att verksamheten fungerar effektivt och att patienterna får en säker och trygg vård. På en specifik vårdcentral har ett utvecklingsprojekt inletts för att vidareutveckla arbetssättet för distriktssköterskorna /sjuksköterskorna. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskornas / sjuksköterskornas uppfattningar om sitt yrkesansvar före utvecklingsprojektets start. Studien är en fallstudie där sex distriktssköterskor / sjuksköterskor som arbetar på vårdcentralen intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier: förutsättningar hos distriktssköterskan / sjuksköterskan, bemöta patienten, bedömning av patientens omvårdnadsbehov och vägleda patienten. Det framkom därefter nio underkategorier. I diskussionen reflekteras resultatet med tyngdpunkt på distriktssköterskans / sjuksköterskans fortbildning, vårdrelation, den psykiska ohälsan samt telefonkulturen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

The aim of this study is to examine Swedish public libraries preservation of rare book collections. In this study a rare book is rare when it become over a hundred years. I will investigate if libraries have any written policies or plans when it comes to preservation and also what the librarians’ opinion about rare book collections are. This is of interest because public libraries have a lack of responsibility when it comes to preservation. The librarians’ opinions will be based on Svante Beckman and Magdalena Hillström’s theory of museums four idealtypes. The four different types are the treasury, the archive, the school and the theatre. The theory then will let us see if the librarians think their rare book collections are subject only for the audience or the collection. I will examine six librarians from six different cities in Sweden. To my help I will use a questionnaire. There will be for example questions about aims, problems, visions and care. The study will then be based on a method of qualitative content analysis. The result of the analysis reveals that the majority of the librarians’ think their rare books are subject for the collections. They includes in the Treasury and the Archive. No preservation documents were written at the chosen libraries and there were only two libraries that had written something about cultural heritage and preservation in their library plans.

Vi i Sverige anser oss ge relativt jämställd vård. Tidigare forskning visar ändå på att det existerar ojämställd vård. Exempel på detta är vid hjärt- och kärlsjukdomar där symtomen kan vara olika. Oftast är det då till kvinnans nackdel men även ibland till mannens. Detta kan leda till underbehandling och att vissa åkommor inte upptäcks. Det är viktigt att som distriktssköterska känna till dessa olikheter för att kunna säkerställa jämställd vård. Syftet med denna studie är att belysa distriktssköterskors uppfattningar om jämställd/ojämställd vård. Studien är en kvalitativ intervjustudie och datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar på att jämställd vård ges i en omedveten och naturlig handling och den utgår från individens behov. Lika vård behöver inte betyda jämställd vård enligt informanterna. Vidare visar resultatet att jämställd vård är någon annans ansvar. Det framkommer även orsaker som kan ge ojämställd vård och vidare finns det brister i kunskaper och utbildning kring genusperspektivet. Upplevelsen är att ämnet är känsligt och även oreflekterat. Det diskuteras sällan på arbetsplatser bland personalen. Vi upplever att begreppet jämställd vård förväxlas med jämlik vård som har en bredare innebörd. I resultatdiskussionen nämns att intervjupersonernas reflektioner och uttryck till stor del är likvärdigt med vad som kommit fram i tidigare forskning. Vi anser att ämnet behöver belysas för att öka medvetenheten hos all personal inom vård och omsorg. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

För att kunna tillhandahålla god vård krävs att både vårdpersonal och patienter känner sig trygga i sin relation och kan kommunicera på ett meningsfullt sätt. De flesta anmälningar som Socialstyrelsen får ta emot varje år handlar om patienter som inte är nöjda med vårdpersonalens bemötande och kommunikation. Tidigare forskning visar att det är viktigt med en kunnig och kompetent tolk för att kunna kommunicera tillfredsställande med patienter som inte talar eller förstår svenska flytande. På vilket sätt påverkas vårdrelationen mellan distriktssköterska och patient av att en tolk finns med i mötet? Är det nödvändigt för att bygga upp en fungerande vårdrelation eller är det tvärtom så att möjligheten att få en god vårdrelation störs?Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hur vårdrelationen påverkas vid användande av tolk. För att inhämta denna kunskap gjordes en kvalitativ intervjustudie där sex distriktssköterskor intervjuades. Deras berättelser transkriberades och analyserades därefter med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Informanterna poängterar samfälligt tolkens betydelse för att kunna kommunicera med varandra och skapa en god vårdrelation. Även om de tycker det är nödvändigt att använda tolk uttrycker distriktssköterskorna att det finns problem i samband med tolkanvändning. En del av förtroligheten går förlorad och det finns ibland en osäkerhet när det gäller tolkens översättning. Primärvården anlitar i huvudsak auktoriserade tolkar som är professionella och medverkar till stabilitet och trygghet. För att nå framgång är det viktigt att distriktssköterskorna använder tolken på bästa sätt genom att de lär sig god samtalsteknik och försäkrar sig om att budskapet har gått fram.Det är ofrånkomligt att distriktssköterskor såväl som tolkar blir berörda känslomässigt av de svåra och gripande berättelser som de får ta del av. Författarna anser därför att det vore värdefullt att upprätta ett forum för distriktssköterskor och tolkar, där de kan få handledning och möjlighet att ventilera dessa gemensamma upplevelser. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Arbetet som intensivvårdssjuksköterska (IVA-sjuksköterska) innebär ofta att vårda patienter som av olika anledningar behandlas med respirator. Att vara intuberad medför att talförmågan förhindras. Det är svårt för dessa patienter att ge uttryck för sina behov och önskningar genom verbal kommunikation. De har dessutom begränsad rörlighet och påverkad kognitiv förmåga relaterat till diagnos och farmaka. För att kunna erbjuda intuberade patienter optimal omvårdnad måste IVA-sjuksköterskan besitta kunskap om hur kommunikationen upplevs av dessa patienter. Vi har därför valt att genom en litteraturstudie undersöka intuberade patienters upplevelser av kommunikation under vårdtiden på IVA. Sju artiklar inkluderades i studien och tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att när patienterna inte kunde ”göra sina röster hörda” reagerade de ibland med chock och rädsla. Fysiologiska orsaker, att inte bli bekräftad, att bli utmattad och att ge upp karaktäriserade upplevelsen av att inte kunna göra sin röst hörd. Patienterna beskrev även vilka hjälpmedel/metoder som underlättade kommunikationen med sjuksköterskorna. Patienternas upplevelser av att vara beroende av en relation med andra visade sig genom sjuksköterskans betydelse/förhållningssätt, stöd från närstående och behov av information. I diskussionen jämförs betydelsen av resultatet i relation till tidigare forskning inom ämnet. Studien avslutas med förslag på vad IVA-sjuksköterskan bör tänka på vid kommunikation med intuberade patienter. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Att använda tolk i mötet med en patient med språksvårigheter är förenat med motstridiga erfarenheter. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor anser att en tolk bland annat kan utveckla och underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient. Via tolken kan sjuksköterskan uttrycka sin omsorg kring patienten. Trots detta används tolk i begränsad utsträckning. När tolk inte används kan patienten uppleva att han eller hon inte blir förstådd eller blir tagen på allvar. Vilket kan skapa en känsla av misstro som kan prägla hela vårdsituationen. När tolk inte används får patienten sämre vård.Syfte med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda tolk i mötet med patienter med invandrarbakgrund och språksvårigheter. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.Distriktssköterskorna i studien beskriver tolken som en möjlighet för en ömsesidig kommunikation mellan dem och patienterna. Distriktssköterskor anser att det är viktigt att använda tolk i alla möten. I själva verket används dock tolk endast vid möten där distriktssköterskan själv anser att det är viktigt. Hinder för tolkanvändning är många. Begränsningar i ekonomin är både ett uttalad och dolt hinder för när tolk skall användas. Distriktssköterskorna verkar både medvetna och omedvetna om detta hinder. Resultatet i studien bekräftar tidigare studier där tolkanvändning visat på motstridiga erfarenheter. Vad vi fann som mycket intressant är att distriktssköterskan själv bestämmer när tolk skall användas. Det finns begränsat med forskning kring användning av tolk och vi anser att vidare forskning för att belysa ämnet är av vikt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska