Det finns idag begränsade kunskaper om hur patienter upplever att bli vårdade av sjuk-sköterskestudenter på en utbildningsvårdavdelning, UVA, där antalet studenter är större än på en vanlig vårdavdelning. På Södra Älvsborgs sjukhus utbildningsvårdavdelningar utgår vården från ett etiskt patientperspektiv. Patientperspektivet innebär ett förhåll-ningssätt hos vårdaren som kännetecknas av integritet och värdighet. Patienten ska kän-na ett förtroende får vårdaren och vården. Utbildningsvårdavdelningarna, ”UVORNA”, skall ur detta perspektiv organisera det praktiska arbetet. Syftet med denna studie är att ge ökad förståelse över hur patienter upplever vårdandet på en UVA. För att erhålla patienters erfarenheter valdes en empirisk studie med öppna intervjuer och kvalitativ innehålls analys med induktiv ansats av intervju materialet. Resultatet visar på både livsgivande relationer med student och övriga vårdare samt relationer som leder till vårdlidande i hälsoprocessen. Livsgivande relationer var när informanten blev sedd och lyssnad på samt när informanten fick ”kroppslig omvårdnad”. Detta skapade ett förtro-ende och tillit till vårdarna. Vårdlidande uppstod när ingen uppföljning av lidandet gjor-des samt bristande integritet och kompetens. Trots att patienten beskriver problem i sin vårdprocess så tyckte ändå patienterna vården i sin helhet är god. I diskussionen förs frågan om studenternas behov av träning står över patientens önskan om att få möta en sjuksköterska. Studenterna behöver utveckla sina färdigheter i kommunikation för att möta patientens behov. Reflektion tillsammans med handledaren är nödvändig för att få ihop teoretisk kunskap med erfarenhet. Vidare diskuteras om vården alltid kan förhindra att ett vårdlidande uppstår men att det i vilket fall är viktigt att medvetenheten kring vårdlidandet ökar. / Program: Fristående kurs

Upplevelsen av stress ökar i vårt samhälle idag. Man upplever ökade krav, mindrekontroll och en brist på stöd, enligt Karasek & Theorells krav/kontroll/stöd-modell.Sjuksköterskor upplever stress av en rad olika anledningar och det finns det en stor riskatt vården står utan kompetent personal i framtiden om inte chefer och medarbetaretillsammans kan skapa en acceptabel arbetsmiljö. Syftet med vår studie var attundersöka hur vårdenhetschefer stöder enhetens sjuksköterskor vid upplevd stress föratt uppnå en tillfredsställande arbetsmiljö. Vi har gjort fyra halvstrukturerade intervjuermed erfarna vårdenhetschefer. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analyseramaterialet. Resultatet präglades av tre teman: identifiera stressfaktorer, agera för atthantera stress och fylla på egenkraft. Det uppstod fem kategorier med vardera två tillfem underkategorier. De fyra cheferna stöttade sina sjuksköterskor genom att ageraskyddsnät, strateg och kunskapsbank. En förutsättning var att chefen är närvarande iarbetsgruppen. Cheferna fokuserade på möjligheterna till medarbetar-, chefs- ochorganisationsutveckling och kunde se att sjuksköterskorna hittade sin plats iorganisationen och tog större ansvar i gruppen som ett resultat av chefernas åtgärder.Cheferna uttryckte egna behov av stöd och bekräftelse i form av handledning ochcoachning med bättre förutsättningar för ett hållbart ledarskap. Vi anser att resultatet harstöd i litteraturen. Det finns goda förutsättningar att skapa en arbetsmiljö som lever upptill arbetsmiljöförordningen om sjuksköterskorna tar sitt medarbetarskap på allvarsamtidigt som vårdenhetscheferna tar sitt ledarskapsansvar fullt ut. Då kan tillvaron påarbetsplatsen bli begriplig, hanterbar och meningsfull med en känsla av sammanhang. / Program: Fristående kurs

Hudnära vård är en vårdform som införts i Sverige för friska, fullgångna barn under vårdtiden på BB. Det finns forskning på de fysiologiska fördelarna för mamma och barn men lite forskning när det gäller hur mammor upplever hudnära vård. För att barnmorskan ska kunna stödja och främja anknytningen mellan mamman och barnet är det viktigt att få kunskap om mammornas upplevelse. Därför är syftet att beskriva hur nyblivna mammor upplever hudnära vård för det friska, fullgångna barnet de första timmarna efter förlossning och på BB. Sju kvinnor intervjuades på BB-avdelningen 12-48 timmar efter sin förlossning. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; barnet ger trygghet, samspelet underlättas mellan mor och barn och första mötet med barnet förstärks. Studien visade att mammorna upplevde trygghet och ett välbefinnande när de hade sitt barn nära. De beskrev ett lugn, både i själen och fysiskt när de var nära sitt barn. Barnen grät mindre och kom lättare till ro. För flera mammor blev amningen en naturlig del när de hade sitt barn nära. Mammorna kände bekräftelse från barnet och samspelet mellan mamma och barn stärktes. Barnmorskor kan uppmuntra och stödja mammor i att ha sitt barn nära, först på förlossningen och sedan under BB-tiden och hjälpa mamma och barn på deras gemensamma, fortsatta resa i livet. / Program: Barnmorskeutbildning

Patientens känsla av välbefinnande är relaterat till om det finns en fungerande vårdrelation som utvecklas i ett vårdande möte, mellan vårdare och patient. Vårdrelationen i mötet kan främja eller motverka hälsa. Båda parter i vårdrelationen är aktiva i någon mening och det är distriktssköterskans ansvar att det blir ett vårdande möte. Barnet som besöker vården är, som varje patient i en vårdsituation, utsatt - dels beroende på sårbarhet och dels beroende på underlägsenhet gentemot vårdgivaren, i det här fallet distriktssköterskan. Utsatthet hos barn kan leda till att tillit, både till andra och till sig själv, rubbas. Barnets delaktighet och förmåga att uttrycka sig är delvis beroende av de vuxna i det vårdande mötet. Kommunikation är av stor betydelse i det vårdande mötet med barn. Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskor gör för att skapa förutsättningar för ett vårdande möte med barnet på BVC. Metoden för studien är kvalitativ datainsamling i intervjuform. Undersökningsgrupp är åtta distriktssköterskor som arbetat med Barnhälsovård mellan 1,5 och 38 år. Resultatet har framkommit genom kvalitativ innehålls analys. Det visar hur distriktssköterskor erfar sitt görande i det vårdande mötet med barnet. Egenskaper och olika sätt att bemöta påverkar det vårdande mötets innehåll. Egenskaper av vikt är att vara lugn, intresserad, lyhörd och följsam gentemot barnet. Det betyder att de etablerar kontakt genom struktur och förhållningssätt, att de använder kunskap om vad som påverkar barnets välbefinnande och att de är följsamma i mötet. Distriktssköterskorna erfar också att familjen påverkar hur de gör i det vårdande mötet. I diskussionen påtalar vi förhållningssätt, följsamhet och kunskap om barn och deras miljö som betydelsefullt i det vårdande mötet. Den kvalitativa intervjuns betydelse för hur den kan sätta igång reflektion hos den intervjuade diskuteras också. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Föräldrastöd är en del av barnmorskans arbete och att leda föräldragrupper ingår i barnmorskans profession inom sexuell och reproduktiv hälsa. Föräldrastöd innebär att föräldrarna erbjuds insatser som syftar till att främja barnets hälsa och psykosociala utveckling. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors erfarenheter av att leda föräldragrupp. Kvalitativ ansats har använts. Intervjuer gjordes med sex stycken barnmorskor verksamma inom mödrahälsovården. Materialet analyserades utefter kvalitativ innehållsanalys och det framkom fyra kategorier och 16 subkategorier. Resultatet visar att barnmorskorna i studien vill förmedla information till föräldrarna för att förbereda dem inför föräldraskapet. De har en önskan om att förbättra föräldragrupperna genom att vara öppna för förnyelse, ta lärdom av varandra och fortbilda sig. Vidare har de ett behov av att få feedback från föräldrarna och utvärdera föräldragrupperna. Barnmorskan har ledarrollen för föräldragrupperna och skall samordna dem, förbereda föräldragruppens utformning och inkludera både mammor och pappor. Barnmorskorna i studien anser att deras egna tankar och hur de mår påverkar arbetet med föräldragrupperna. Studiens konklusion är att barnmorskans arbete med föräldragrupper är ett viktigt arbete och barnmorskorna behöver få tid till att regelbundet reflektera och planera tillsammans. Föräldragrupperna blir enligt barnmorskorna bäst när föräldrarna är engagerade och aktiva. Föräldrarna bör vara delaktiga i planeringen av innehållet och gruppträffarna bör styras av deras önskemål. Barnmorskorna behöver därför få fortbildning i pedagogiskt arbete för att få strategier att nå ut till föräldrarna. / Program: Barnmorskeutbildning

Akutmottagningarna i Sverige har på 74 akutintag besök av 2,5 miljoner människor. Problemet med långa väntetider blir allt större. Forskningen påvisar att de medicinska riskerna ökar när väntetiderna förlängs. När politikerna kräver att patienterna skall träffa läkare inom 60 minuter ställer det stora krav på akutmottagningarna. Akutmottagningarna svarar med att optimera flödesprocesserna, utnyttjar tiden maximalt samt omorganiserar sin personal. Vårdpersonalen upplever att mötet är kort och under stress därför bör det undersökas om patienterna upplever det samma. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienternas upplevelse av det första mötet med sjuksköterska och läkare i samband med den första bedömningen i vårdrummet. Det är en empirisk studie med öppna intervjufrågor. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats gjordes för att få svar på patienternas upplevelser. Upplevelserna kommer att ligga till grund för att öka vårdpersonalens förståelse och förhållningssätt till patienterna i triagemötet. Resultatet visade att patienternas upplevelse är att de blir snabbt omhändertagna. Patienterna är nöjda med effektiviseringen samtidigt upplever de att mötet är något stressat. Mötet i triagen är symtominriktat, men de får förmedla den information de tycker är viktig. Vårdrummet noteras men har ingen större betydelse. Det viktigaste är ett snabbt förlopp med vårdpersonal som uppmärksammar patienterna. I diskussionen framkommer att informanterna inte förväntar sig att vara delaktiga i mötet, men om vårdpersonalen möter dem med förståelse, uppmärksamhet och helhetssyn så känner de sig bekräftade och därmed delaktiga. Sker mötet i avskilt vårdrum och en behaglig miljö skapas bättre förutsättningar för mötet. / Program: Fristående kurs

Förlossning som avslutas med sugklocka är den vanligaste instrumentella vaginala förlossningen i Sverige. Orsaken till att sugklocka används är att barnet har en hotande fosterasfyxi eller att modern drabbats av värksvaghet. Det finns få studier som belyser kvinnors upplevelser av att ha genomgått en förlossning med sugklocka. Studiens frågeställning är: Är det alltid ett trauma eller kan det upplevas som positivt att få hjälp att avsluta förlossningen? Vad kan påverka utfallet av förlossningsupplevelsen? Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelse av att ha genomgått förlossning som avslutas med sugklocka.Åtta förstföderskor intervjuades, 10-15 månader efter sin förlossning, om deras upplevelse av att ha blivit förlösta med sugklocka. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i fyra kategorier: upplevelse av delaktighet, känsla av tacksamhet, upplevelse av stöd och oro för komplikationer. Studien visade att kvinnorna upplevde att det var viktigt att få information och vara en del i ett samarbete. De var tacksamma att personalen var kompetent och att de fick hjälp när de inte orkade längre. De uppgav också att stödet de fick av både barnmorskan och partnern, var viktigt för att klara av förlossningen. Oron de upplevde under förlossningen var att de själva eller barnet skulle skadas. Då kvinnan får bra information, känner att hon är delaktig, får bra stöd från barnmorska och partner kan hon få en positiv förlossningsupplevelse trots att förlossningen avslutas med sugklocka. / Program: Barnmorskeutbildning

I slutet av 1980-talet fick förlossningsrädsla en ökad uppmärksamhet i Sverige och ett flertal verksamheter för förlossningsrädda startades. Förlossningsrädsla har visat sig i flertal studier leda till olika interventioner och fler komplikationer vilket kan påverka kvinnans förlossningsupplevelse och anknytningen till sitt barn. En del kvinnor lider av så kallad primär förlossningsrädsla, vilket uppstått innan kvinnorna varit med om någon förlossning, dock så är majoriteten av förlossningsrädda kvinnor omföderskor vilket benämns som sekundär förlossningsrädsla. Syftet med denna studie är att beskriva förlossningsrädda omföderskors tankar och känslor om sin kommande förlossning. Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats gjordes med nio stycken omföderskor. Texten analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras genom tre kategorier, Att sakna tilltro till sig själv och kontroll av sin rädsla, Att känna ovisshet och osäkerhet och Att försöka hantera sin rädsla. Dessa kategorier är uppbyggda av åtta underkategorier. Resultatet visar att kvinnorna var rädda för en upprepning av sin tidigare erfarenhet och kvinnorna uttryckte en önskan om respekt, lyhördhet och vänligt bemötande. Genom att belysa hur kvinnor kan tänka och känna inför sin kommande förlossning kan barnmorskor på förlossningsklinik öka sin förståelse för vad förlossningsrädsla kan innebära. På så sätt kan grunden läggas för en bättre handläggning av vården av förlossningsrädda kvinnor vid nästa förlossning och därmed öka möjligheter för en mindre traumatisk förlossningsupplevelse. / Program: Barnmorskeutbildning

The study is based on three Swedish novels published in 1945,1956 and 1964, and three Swedish novels published in 1998, 2008and 2009. The aim has been to investigate how librarians are portrayed in Swedish literature, as well as a comparison between the older and the newer literature. What librarian images are portrayed in the analyzed literature? Is the portrayal mostly positive, negative or neutral? Are there any clear differences in how librarians portrayed in newer and older Swedish fiction? If so, what are they? The method used has been qualitative content analysis where relevant paragraphs have been coded and divided them into categories of appearance, personality, and professional identity. The conclusion is that the librarian is often portrayed as an intellectual and somewhat high-strung bibliophile. There has been examples of librarian as colorless, middle-aged, old fashioned, nervous, sensitive, high-strung, neurotic and condescending to library visitors. Overall, the picture is quite negative. However, there are exceptions; two of the portrayed librarians have been portrayed as attractive and, for its time, modern. The fictional librarian is often portrayed as a person who feels a great need to try to get other people to read. There is no clear difference in how the librarians are portrayed in the new or old literature. / Program: Bibliotekarie

Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur lärares genusföreställningar ser ut, samt hur deras jämställdhetsarbete yttrar sig utifrån dessa. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där totalt sex lärare, alltifrån förskollärare till ämneslärare, deltog. Genom en kvalitativ innehållsanalys kunde fyra teman identifieras: 1) Definition av genus, 2) Genusnormer, 3) Orsaker till genusnormer och 4) Metoder för att förändra genusnormer. Resultatet visade att genus och jämställdhet associerades med varandra, då båda begreppen syftar på att behandla alla som jämlika individer. Trots detta indikerade resultatet att det fortfarande råder olika förväntningar på och finns olika normer för killar och tjejer, samt att de bemöts olika. För att förändra detta krävs bland annat att som lärare tänka normkritiskt och få elever och kollegor att också göra det. Kognitiva scheman togs upp i diskussionsavsnittet som en eventuell förklaring till varför traditionella genusnormer lever kvar. En slutsats som drogs var att en medvetenhet om genus och jämställdhet är nödvändig för förändring.