Abstrakt Bakgrund: Äldre personer över 65 år boende på äldreboende är en växande grupp och med den åldrande kroppen kommer hälsoproblem och därmed upplevelser av ensamhet. Denna grupp möter sjuksköterskan inom yrket och måste ha kunskap och förståelse för den äldres upplevelser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva upplevelser av ensamhet bland äldre i särskilt boende. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta artiklar som analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: analysen resulterade i fem slutkategorier: att fysiska begränsningar och ensamhet gör att man blir nedstämd, att känna sig utelämnad och ha minskat självbestämmande ökar ensamheten, att ensamheten minskar när man accepterar sina val och är trygg i att vara för sig själv, att personalen på äldreboendet främjar meningsfulla aktiviteter och personcentrerad vård för de äldre lindrar deras ensamhet och att besök/kontakt med andra boende, familj och vänner gör att man mår bättre. Diskussion: Den äldres upplevelser av ensamhet relateras till aktivitetsteorin, disengagemangsteorin och gerotranscendensteorin. Slutsatser: Den äldres ensamhet kunde lindras genom att dennes deltagande i självvalda aktiviteter, kontakt med anhöriga/vänner/andra boende och acceptans av gjorda val i sitt liv.

Bakgrund: Idag drabbas många sjuksköterskor av utbrändhet som ett resultat av olika stressrelaterade faktorer på jobbet. Stress har negativa hälsoeffekter på denna personalgrupp och därmed vårdkvalitet.  Det är därför viktigt att studera samt identifiera sjuksköterskors upplevelse av stress eftersom det kan bidra till att förebygga ogynnsamma resultat. Syftet: Att beskriva upplevelser av stress och utbrändhet bland sjuksköterskor. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ manifest innehållsanalys av sex kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att arbetsbördan ledde till stress, Att relationen till patient och anhöriga leder till stress, Att känna oro över patienternas hälsa och säkerhet, Att hitta stresshanterings strategier. Slutsats: Sjuksköterskors hälsa blev påverkad negativt både fysiskt och psykiskt. Deras hälsa riskerades när stress blev för omfattande, men framför allt hotas patientsäkerheten när sjuksköterskorna inte mår bra. Så småningom kan stress driva sjuksköterskan till utbrändhet om hjälp och tid till vila inte erbjuds. Därför är det av stor vikt för teamledaren att upptäcka stress och utbrändhet bland sjuksköterskor i tid för att kunna förebygga eller minimera konsekvenserna. Dessutom bör sjuksköterskor vara medvetna om symtom på stress och utbrändhet tidigt för att förhindra komplikationer.

I Sverige väntar tusentals människor på elektiv höft- eller knäartroplastik, där den främsta indikationen för operationen är smärta och nedsatt funktion i den drabbade leden. Artros är den vanligast förekommande ledsjukdomen och utmärks av en påverkan på hela människan och dennes livskvalitet. Genom att få en ökad förståelse för personer som väntar på elektiv kirurgi vid artros och deras situation och upplevelser, ökar även möjligheterna att möta behov och därmed bidra till en mer personcentrerad vård. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på elektiv höft- och knäartroplastik. Litteraturstudien genomfördes utifrån ett inifrånperspektiv och grundar sig i 13 vetenskapliga artiklar där en kvalitativ manifest innehållsanalys har tillämpats. Analysen resulterade i fem huvudkategorier som beskriver patienters upplevelser av att vänta på elektiv höft- och knäartroplastik. Att väntetiden känns frustrerande, plågsam och långdragen, att smärta och begränsningar orsakar en försämrad livskvalitet, att känna rädsla inför operationen och tiden efter, men se det som enda utvägen, att förbereda sig och acceptera situationen samt känna hopp om en bättre framtid och att behöva information och stöd från andra och sjukvården. Sjukvården är i behov av ett paradigmskifte gällande bemötandet av patienter som väntar på elektiv höft- och knäartroplastik, där fast-track perspektivet riskerar att tränga undan individanpassad och personcentrerad vård. Det finns ett behov av ytterligare forskning inom området för att säkerställa en individualiserad och god preoperativ vård.

No description available.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de ledande dödsorsakerna i landet. Trots medicinska framsteg och minskade riskfaktorer kvarstår stora utmaningar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av tiden efter utskrivning från sjukhus efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie av 17 kvalitativa artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier, sjukdomens negativa effekter på den kroppsliga hälsan, oro inför att drabbas av en ny hjärtinfarkt, vikten av socialt stöd och god information, att hantera sjukdomen och anpassa sig till det nya livet. Slutsats: Personer som upplevt en hjärtinfarkt möter omfattande utmaningar som påverkar deras fysiska, psykosociala och sociala hälsa, varvid sjuksköterskors centrala roll i att tillhandahålla individualiserat stöd och vägledning är avgörande. Vikten av effektiv kommunikation mellan vårdgivare och person framhävs som en nyckelfaktor för att förbättra livskvaliten och underlätta återhämtning.

Abstrakt Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk neurodegenerativ sjukdom. Personen som lever med sjukdomen bor ofta fortfarande hemma och sköts av närstående. Syftet: var att beskriva erfarenheten av att vara närstående till en person med Parkinsons sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med manifest innehållsanalys med induktiv ansats har använts i studien. Sjutton artiklar analyserades. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att gå från närstående till att bli en vårdare, Att livet förändras och finna acceptans i det, Att finna stöd och kunskap i livet, Att hitta copingstrategier som underlättar livet och vardagen samt Att uppleva sorg och förlust. Slutsats: Studiens resultat visar att närstående är i behov av att få information och kunskap om Parkinsons sjukdom, liksom stöd och hjälp att hitta strategier för att få en fungerande vardag. Att få hjälp och stöd i att hantera sorg och förlust och förändringen att gå från närstående till att även vara vårdgivare. Nyckelord: Parkinsons sjukdom, närstående, erfarenheter, omvårdnad, kvalitativinnehållsanalys, litteraturstudie.

Sjuksköterskor har genom århundraden spelat en viktig roll i vården av patienter med allt från förkylning till akut sjukdom. Den senaste aktuella pandemin Covid-19 uppstod i slutet av 2019 i Kina. Sedan dess har den spridit sig till de flesta delar av världen. Pandemin har resulterat i förändringar av vården och kastat ljus över hur bristande kunskap kan påverka vården under en pandemi. Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 inom slutenvården i början av pandemi. Metod: En systematisk litteratursökning resulterade i elva artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna Pubmed och CINAHL. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; “Att det är svårt att kunna ge god vård”, “Att vara rädd att bli smittad och smitta andra”, “Att känna stort ansvar och plikt”, “Att brist på skyddsutrustning och personal innebär en inre stress” och “Att kunskap och erfarenhet saknades”. Slutsats: Början av Covid-19 pandemin förde med sig upplevelser av utmaningar, svårigheter och rädsla. Bristen på förberedelser och kunskap om viruset gjorde att sjuksköterskorna löpte stor risk att bli smittade. Ytterligare bristen på resurser bidrog till en ökad stress. Författarna drog slutsatsen att fortsatt forskning om vårdpersonalens upplevelser, bättre beredskap och psykiskt stöd från sjukhusledningen är avgörande för att framtida pandemier ska kunna bättre mötas.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken globalt. Antalet hjärtstopp och personer som lever med en implanterbar defibrillator (ICD) har ökat. Behandling med en ICD är standard i vården för att primärt och sekundärt förebygga en plötslig hjärtdöd. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av att leva med en ICD. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design baserad på 12 vetenskapliga artiklar som analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Resultatet av litteraturstudien presenteras i fem kategorier; Att leva med olika typer av rädslor, Att leva med förändringar och begränsningar, Att information och stöd var viktigt, Att anpassa sig till och acceptera ICD:n, Att få en andra chans i livet. Slutsats: Personer som lever med ICD upplever olika känslor som rädslor och sorg, till tacksamhet och trygghet. ICD:n leder till olika förändringar och begränsningar i livet som personerna behöver acceptera och anpassa sig till. Personerna upplever att information och stöd kan underlätta processen. Vidare forskning behövs för att öka sjuksköterskors kunskaper om personernas behov.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är vanligt hos äldre (+65) och en anledning till det kan vara rörelserädsla som orsakas av smärta och fallrädsla. För att identifiera och behandla rörelserädsla behöver fysioterapeuten ta hänsyn till biologiska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar beteendet och för att bryta mönstret och främja fysisk aktivitet. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av att främja fysisk aktivitet hos äldre med rörelserädsla inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Ett bekvämlighetsurval gjordes och sex fysioterapeuter deltog. Studiens material analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen gav tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna var att skapa förutsättningar i mötet med patienten, viktigt att förändra patientens tankar, känslor och vanor samt att närma sig fysisk aktivitet på ett lugnt sätt. Slutsats: För att främja den fysiska aktiviteten upplevde deltagarna att det var viktigt att identifiera rörelserädsla, öka förståelsen för smärtan samt stärka självförtroendet för fysisk aktivitet och därmed self-efficacy för beteendet. Vidare var det viktigt att lugnt introducera aktiviteter som var viktiga för patienten.

Suicid är den allvarligaste konsekvensen av att ha en dålig psykisk hälsa. Även om den psykiska hälsan generellt sett har blivit bättre så är suicid fortfarande en vanlig dödsorsak runt om i världen. Syfte: Att beskriva vuxna personers upplevelser av att vara suicidal. Metod: En litteraturstudie av 9 kvalitativa artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Litteraturstudien resulterade i tre kategorier, att ha ökade suicidtankar, att ha ett behov av stöd och våga be om hjälp och att påverkas av bemötandet i vårdmötet. Resultatet gav väldigt individuella upplevelser av att vara suicidal men med stort fokus på stöd och ett bra bemötande inom vården. Slutsats: Litteraturstudien visar att det är viktigt att kunna prata om psykisk ohälsa, och att öka allmänhetens kunskap om det. Det finns ett behov att få bort tabu-stämpeln och på så sätt underlätta för personer som mår dåligt att våga söka vård. Därav visar litteraturstudien ett behov av att förbättra sjukvårdens bemötande mot denna patientkategori i form av nya rutiner.