No description available.

I studien undersöks förskollärares erfarenheter av att arbeta med språkutveckling genom högläsningsaktiviteter. Det som studeras är förskollärares sätt att planera och genomföra högläsningsaktiviteter samt på vilket sätt deras arbetssätt är gynnsamt för barns språkutveckling. Vidare är vilka utmaningar som finns i arbetet med högläsningsaktiviteter också en utgångspunkt i studien. Kvalitativa gruppintervjuer med förskollärare i förskolan används för att samla in data. Alla förskollärare som medverkar i studien har genomgått en utbildning i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. För att bearbeta och analysera materialet används det metodologiska ramverket kvalitativ innehållsanalys. I resultatet synliggörs en variation av sätt att planera och genomföra högläsningsaktiviteter. Det framkommer att det främst är den planerade högläsningen som förskollärare relaterar till språkutveckling. Förskollärares engagemang visar sig vara avgörande för om högläsningsaktiviteterna blir av och huruvida de har ett språkutvecklande syfte. De utmaningar som främst lyfts fram i förhållande till högläsningsaktiviteter är svårigheten med att nå alla barn samt organisatoriska faktorer som förskollärare har svårt att påverka.

Bakgrund: Njurtransplantation är en behandling som innebär att en ny njure opereras in hos en person som lider av kronisk njursjukdom i slutstadiet. Behandlingen har visat sig vara förknippad med ökad överlevnad. Väntan på njurtransplantation kan vara lång och i väntan på transplantation kan dialysbehandling vara aktuell. Dialysbehandlingen påverkar personers dagliga liv och livskvalitén på ett negativt sätt. Efter transplantationen krävs livslång behandling och uppföljning, vilket gör personens upplevelse till en central del i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med en transplanterad njure. Metod: Litteraturstudien innefattar 12 vetenskapliga artiklar som analyserats utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver upplevelser av att leva med en transplanterad njure; Att den nyfunna friheten innebär ett nytt liv, att begränsas i det dagliga livet, att leva med ovisshet och oro, att förändras som person, att uppleva tveeggade känslor av tacksamhet och skuld. Slutsats: Att leva med en transplanterad njure kan innebära stora förändringar i livet. Upplevelser av frihet och att ha fått en ny chans förekommer samtidigt som personer kan känna sig begränsade i vardagen och oroliga inför framtiden. Denna litteraturstudie kan tillföra kunskap och förståelse för hur personer upplever livet med en transplanterad njure. Detta kan i sin tur underlätta för sjuksköterskan i att stödja patienten i transplantationsprocessen.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen har patienterna rätt till att behovet av kontinuitet tillgodoses. Rapporter och studier visar dock att detta behov inte tillgodoses och många äldre upplever bristande personalkontinuitet. Distriktsköterskors arbete i hemsjukvården underlättas om det finns kontinuitet både vid patientkontakterna och i samverkan med andra vårdgivare. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av kontinuitet i hemsjukvården.  Metoden som användes var en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Som grund för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer. Tolv distriktsköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige intervjuades. Analysen av det insamlade materialet var av kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; organisation och ledning, arbetsmiljö samt förtroende. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde att kontinuitet innebar att lära känna patienterna och att det i sin tur gav en helhetsbild, trygghet och förtroende. Kontinuiteten påverkade distriktssköterskornas mående och hur de trivdes på arbetet. Organisationen och ledningen visade sig ha stor inverkan på distriktssköterskornas upplevelse av kontinuitet och de var eniga om att patientsäkerhetens främjades om det fanns kontinuitet i teamet runt patienterna. Kan behovet av kontinuitet tillgodoses så främjar det både patienterna och distriktsköterskornas upplevelse och möjliggör en personcentrerad och patientsäker vård.

No description available.

Bakgrund: Många personer med schizofreni upplever hopplöshet. Hoppet har en betydelse för den personliga återhämtningen och består av flertalet dimensioner. Återhämtning är individuell och personlig där processen är unik för den enskilde. Syfte: Att ur ett inifrånperspektiv beskriva vad hopp betyder för återhämtning vid schizofreni. Metod: En kvalitativ innehållsanalys utfördes där 16 vetenskapliga artiklar valdes ut efter att en systematisk sökning i relevanta databaser utförts. Analysen resulterade därefter i fem kategorier där hoppets betydelse för återhämtning vid schizofreni framkom. Resultat:Kategorierna som framkom var upplevelsen av optimism och framtidstro, tro på att behandling hjälper, att finna styrka i sin tro, tro på sig själv och sina förmågor samt upplevelse av tillhörighet och meningsfulla relationer. Slutsats: Studien ger ökad kunskap om hoppets betydelse för återhämtning som sjuksköterskor kan använda för att utföra personcentrerade och holistiska omvårdnadsinterventioner. Vidare forskning anser vi är nödvändigt för att nå ytterligare kunskap i vad hoppet innebär för återhämtning vid schizofreni. Det kan vara av vikt att undersöka hur vi som sjuksköterskor kan förmedla hopp till personer med schizofreni. Det tror vi kan förbättra kvalitén vad gäller omvårdnadsarbetet inom psykiatrin och en större förståelse för att återhämtning är möjligt.

Bakgrund: Cancer är en vanligt förekommande sjukdom, men att drabbas som ung vuxen (18-35 år) är ovanligt varför detta område inte är särskilt beforskat. Denna ålder karaktäriseras av en sårbar övergångsfas i livet som präglas av relationer och identitetsutveckling. Syfte: Att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med cancer. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansatsbaserad på 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier som beskrev unga vuxnas upplevelse av att leva med cancer. Unga vuxna upplevde att vården saknade åldersanpassat stöd, vilket gjorde det svårt att kunna relatera till andra i vårdsammanhang. Känslan av förlorad kontroll och normalitet beskrevs som en svår förändring och att försöka behålla vardagliga rutiner var viktigt. Sjukdomen hade inverkan på deras relationer med både positiva och negativa inslag. Vissa relationer växte sig starkare och personerna uppgav att de kom närmare varandra medan andra kände avståndstagande och förlust av relationer. Att ha tillgång till stöd var viktigt men själva mottagandet kunde upplevas både positivt och negativt. Sjukdomen tvingade personer att hantera tankar angående sin egen mortalitet och det faktum att en för tidig död var ett reellt hot. Den nya synen på framtiden ledde till att många omvärderade sin egen hälsa och valde att utveckla en mer hälsosam livsstil. Trots de påfrestningar och existentiella frågor som cancern medförde intog deltagarna en positiv attityd, något de ansåg viktigt för att kunna hantera tillvaron. Slutsats: Att drabbas av cancer som ung vuxen medför i vissa avseende unika utmaningar medan andra aspekter liknar upplevelsen hos andra åldersgrupper. Just att cancer är ovanligt under denna period i livet var en källa till den problematik de kunde möta. För sjuksköterskor är det viktigt att känna till unga vuxnas behov för att kunna tillgodose dessa.

Bakgrund: COVID-19 är en pandemi som uppkom i slutet av 2019 i Kina, och som sedan spridit sig till stora delar av världen vilket påfrestat sjukvården på många olika sätt. Det har inverkat till högre vårdtyngd för samhället och psykologiska och fysiska utmaningar hos sjuksköterskor världen över. COVID-19 har fört med sig ett enormt lidande med förödande konsekvenser för många människor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att ge omvårdnad till patienter med COVID-19 i slutenvården under pågående pandemi. Metod: Litteraturstudien baserades på nio artiklar, litteratursökning i Pubmed och CINAHL, som analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i sju kategorier: “Att kunskap och erfarenhet saknas och behöver utforskas”, “Att resursbristen påverkar omvårdnaden”, “Att omvårdnadsarbetet ger fysisk och psykisk påfrestning som följer med hem”, “Att COVID-19 påverkar den goda vården”, “Att stödet från andra hjälper mot rädslan för COVID-19”, “Att med sjuksköterskeyrket följer ett ansvar och en plikt” och “Att pandemin ger erfarenhet och yrkeserkännande”. Slutsats: Det finns behov av resurser och psykologiskt stöd för att ge god och säker omvårdnad under COVID-19 pandemin.

Bakgrund: Under de senaste decennierna har Sverige förändrats till ett samhälle med olika nationaliteter. Att vårda flyktingar ställer ökade krav på vårdpersonalen då flyktingar är en heterogen grupp med komplexa vårdbehov, vården sker i tvärkulturella interaktioner i system som inte är strukturerade för flyktingar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens upplevelser av att vårda flyktingar med särskilt fokus på sjuksköterskors upplevelser. Metod: Litteraturstudien innehållande tolv vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Samtliga artiklar var publicerade mellan åren 2012–2018 och skrivna på engelska. De var av hög kvalitet. Resultat: Vårdpersonalens upplevelser av att vårda flyktingar beskrivs i sju kategorier: Att förekomsten av kulturella skillnader är utmanande, Att mötet med personer med annan kulturell bakgrund bidrar till känslor av osäkerhet, Att nyfikenhet och respekt gör att man kommer närmare, Att diskriminering påverkar bedömningen av den enskilde patienten, Att strukturell diskriminering orsakar hinder och frustration, Att begränsas av språkbarriärer, Att hantera utmaningar. Slutsats: Vårdpersonal upplever känslor av osäkerhet, frustration, maktlöshet, emotionell stress och motivation och är i behov av ökad förståelse för kulturell kompetens och hur diskriminering kan yttra sig, ökad känslomässig självmedvetenhet, mod och copingmekanismer. Fortsatt forskning behövs för att utveckla förståelsen för vårdpersonalens upplevelse av att vårda flyktingar.

Bakgrund: Att främja god nattsömn är en viktig komponent i all omvårdnad för att främja välbefinnande och minska lidande hos patienten. Omvårdnad är sjuksköterskans specifika kompetens. Sömn är väldigt centralt för människan och påverkar hälsan på flera sätt bland annat aktiveras immunsystemet, mängden stresshormoner minskar, blodtryck och puls sjunker och sömnen är en återuppbyggande period då kroppen får en möjlighet att återhämtas. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av sömn under sjukhusvistelse. Metod: Litteraturstudien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters upplevelse av sömn på sjukhus beskrivs i fyra huvudkategorier; Att sömnen störs av sjukhusmiljön och personalens rutiner; Att tankar, oro och ångest håller en vaken nattetid; Att tryggheten blir större av individualiserad vård och personalens närvaro; Att känna brist på kontroll och integritet men samtidigt acceptans i situationen. Slutsats: Sömn är något centralt hos människan, en försämrad sömn kan leda till längre återhämtning och längre vårdtid för patienterna. Vår studie visar bland annat att det behövs en personcentrerad vård där patientens behov och önskningar tillgodoses för att nattsömnen ska främjas på bästa sätt under sjukhusvistelse. Sömn är ett bortglömt område där det behövs mer forskning för att lyfta sömnens betydelse för hälsa och välbefinnande för patienterna.