Hjärtsvikt är en hjärt- och kärlsjukdom som blir allt vanligare. I skuggan av sjukdomen finns närstående som ofta glöms bort men som betyder mycket för personen med hjärtsvikt. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med hjärtsvikt. Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ design. Analysen utgår från 17 kvalitativa vetenskapliga artiklar, utvalda från databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna har kvalitetsgranskas och sedan analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i 3 kategorier: Att få ett förändrat dagligt liv, Att utsättas för påfrestningar som påverkar hälsan, Att uppleva utmaningar vid bristande kunskap och kommunikation. Resultatet visar att närstående är viktiga resurser för personen som drabbats av hjärtsvikt och därför är det högst relevant att även involvera dem och förstå deras upplevelser. Genom studien kan sjuksköterskor få större medvetenhet om upplevelsen av att vara närstående till en person med hjärtsvikt och på så vis även ge ett bättre stöd till närstående.

Bakgrund: Endometrios är en vanlig men relativt okänd sjukdom som drabbar omkring 10% av alla kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen innebär att endometrievävnad växer utanför livmodern och orsakar inflammationer i bland annat buken. Det huvudsakliga symtomet är smärta, vilket kan yttra sig på olika sätt. Det kan handla om bäckensmärta, smärtsamma menstruationer och dyspareuni. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometriosrelaterad smärta. Metod: Systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl, vilket resulterade i 13 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att känna outhärdlig smärta och försöka hantera den, Att vardagen begränsas och bidrar till isolering, Att inte känna sig förstådd och inte tas på allvar, Att känna sig mentalt nedbruten, Att relationer med partner och närstående påverkas. Slutsats: Resultatet visade att smärtan påverkade livskvalitén. Smärtan kunde visa sig genom plötsliga smärtgenombrott eller genom konstant ihållande smärta. Vardagen förändrades av smärtan vilket påverkade sysselsättning och relationer. Många upplevde sig misstrodda av sin omgivning vilket tillsammans med smärtan påverkade kvinnors mentala hälsa. Betydelsen med litteraturstudien var att öka förståelsen kring endometriosrelaterad smärta hos drabbade kvinnor, sjukvårdspersonal och samhället i stort.

Tusentals människor avlider varje år genom suicid, i Sverige och globalt. Flera av dem har en tid innan sin död haft kontakt med hälso- och sjukvården. Dygnet runt, årets alla dagar går det att nå sjuksköterska på telefonrådgivning för att få råd och stöd. Psykiatrisjuksköterskan arbetar för att vården av suicidnära patienter ska ge utrymme för att kunna uttrycka sina suicidtankar på ett tryggt sätt. Genom vårdrelationen kan patienten finna viljan att fortsätta leva. Suicidriskbedömning på telefon är vanligt förekommande och är en komplex uppgift att göra på psykiatrisk akutmottagning. Det är viktigt att fånga upp psykiatrisjuksköterskans upplevelser för att skapa förståelse för de utmaningar som telefonbedömning medför. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att göra suicidriskbedömning på telefon på psykiatrisk akutmottagning. Totalt åtta informanter, varav fyra specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk omvårdnad och fyra grundutbildade sjuksköterskor som arbetar på psykiatrisk akutmottagning intervjuades. Intervjuerna gjordes genom semistrukturerade intervjufrågor och med kvalitativ innehållsanalys. Av analysen bildades tre huvudkategorier: utmaningar och svårigheter, möjligheter och trygghet. Sju underkategorier: att bedöma utan att se, forcerad av tiden, anhörigas delaktighet, livräddande samtal, möjlighet till ökad kunskap, kunna få hjälp och stöd och vinster i det vårdande samtalet. Huvudfynd som lyfts i diskussionen är rädslan för att göra fel i bedömningen, vilka förutsättningar som finns till hjälp och anhörigas betydelse samt hur de kan spela en betydande roll i bedömningen.

Under 2000-talet har det i Sverige genomförts två gymnasieutredningar som har syftat till att reformera gymnasieskolans struktur. Den första utredningen tillsattes år 2000 av den då sittande socialdemokratiska regeringen och fick namnet ”Åtta vägar till kunskap – En ny struktur för gymnasieskolan.”. Politiska motsättningar gjorde dock att de påföljande reformerna, vilka skulle genomföras 2007, blev tämligen blygsamma och vid regeringsskiftet 2006 drog den nya alliansregeringen helt tillbaka reformerna för att själv tillsatta en ny utredning. Utredningen, som fick namnet ”Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola”, ligger till grund för den gymnasiereform som börjar gälla hösten 2011. I uppsatsen görs en jämförande kvalitativ innehållsanalys av de två gymnasieutredningarna i syfte att undersöka vilka skolpolitiska undertoner som kan utläsas ur utredningarna och vilka likheter respektive skillnader som finns. Analysen görs med hjälp av fyra skolpolitiska dimensioner: 1) utbildningens funktioner, 2) sammanhållning kontra uppdelning, 3) generell kontra selektiv inriktning samt 4) styrning och inflytande. Uppsatsen visar att det i flera avseenden går att utläsa tydliga skolpolitiska undertoner ur de två gymnasieutredningarna. Särskilt tydliga befinns dessa undertoner vara i analysen av utbildningens funktioner samt i analysen av huruvida utbildningen ska vara sammanhållen eller uppdelad. Här finns också tydliga skillnader mellan de två utredningarna. Även i andra avseenden råder det skillnader mellan utredningarna. När det gäller styrningen av, och inflytandet över, utbildningen befinns likheterna däremot vara större.

En av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i världen är Multipel Skleros och de flesta som drabbas är cirka 30 år. Multipel Skleros orsakar symtom som fatigue, försämrad fysisk förmåga och sexuella dysfunktioner vilket påverkar personens identitet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med Multipel Skleros. Metoden som användes var kvalitativ metod och analysmetoden var innehållsanalys med manifest ansats. Tolv studier inkluderades i analysen och resulterade i fem slutkategorier; Att fysiska förändringar och psykiska hälsan påverkar sexlivet; Att självbilden påverkas av sjukdomen samt av samhällsnormer och värderingar; Att sexualiteten påverkas av relationen till partnern; Att känna missnöje, acceptera eller finna lösningar i sexlivet; Att vara i behov av kunskap om hur sjukdomen och dess behandling påverkar sexualiteten. Personer med Multipel Skleros behöver stöd att hitta strategier för de sexuella problemen som uppstår vid sjukdomen men saknar kunskap om detta. Sjuksköterskor behöver mer kunskap om sexualiteten hos personer med Multipel Skleros för att kunna se det ur ett helhetsperspektiv och med hjälp av en personcentrerad vård och kommunikation kunna stödja dem till en förbättrad sexualitet och livskvalitet.

Post-traumatic stress disorder (PTSD) kan uppkomma efter att en person upplevt en traumatisk händelse. Det kan vara i fysisk form som våld eller trafikolycka, eller i emotionell form till exempel genom att bevittna trauma eller utsättas för psykiskt våld. I krigsdrabbade länder och områden är det inte bara militärer som bekämpar kriget som utsätts för trauma, utan även den civila befolkningen. För personer som upplevt trauma och fått PTSD kan det innebära en stor förändring i livet, som kanske aldrig blir sig likt igen. Veteraner som genomfört utlandstjänst utvärderas rutinmässigt när de kommer hem vilket gör det enkelt att fånga upp de som lider av PTSD. Flyktingar utvärderas inte i närheten i samma utsträckning, vilket gör att det finns ett stort mörkertal. Psykisk ohälsa ses som något svagt och är nästan tabubelagt såväl bland militärer som flyktingar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med PTSD efter krigsrelaterade händelser. En kvalitativ design användes och 23 vetenskapliga artiklar granskades och bland dessa användes tolv. Analyserna av artiklar om flyktingar respektive veteraner skedde separat. Detta resulterade i totalt åtta slutkategorier, tre för flyktingar och fem slutkategorier för veteraner, som vi har valt att redovisa i två separata delar. Resultatet visade att flyktingar och veteraner skiljer sig i vad de rapporterar som de största bekymren med att leva med PTSD. Flyktingar rapporterade en större mängd fysiska besvär och att avsaknad utav familjen var stora hinder till förbättring. Även psykosomatiska besvär var vanligt hos flyktingar. För veteraner är en känsla av att inte höra hemma i samhället och känna sig som en outsider i samhället det största besvären. Veteranerna upplevde också att en känsla av att ha förändrats utav sina upplevelser. Det fanns en person före och en person efter krigsupplevelsen.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som kvinnor drabbas av idag. När en kvinna drabbas av sjukdomen påverkas även hennes partner och förhållande. Det är därför viktigt att förstå hur partnern upplever situationen och vilka behov och resurser de har och behöver. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara partner till en kvinna med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats utfördes för denna studie. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl där 16 artiklar valdes ut och sedan analyserades. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier; “Att genomgå omställningar och förändringar i parrelationen”, ”Att sakna stöd för egen del men stödja kvinnan”, “Att känna oro och rädsla inför framtiden”, ”Att acceptera sjukdomen och fokusera på det positiva”. Slutsats: Partners till kvinnor med bröstcancer upplevde stora förändringar i sina liv och förhållanden. De hade olika sätt att hantera situationen och deras upplevelse av stöd påverkade hur väl de hanterade svårigheter och förändringar. Det är viktigt för sjuksköterskor att känna till vikten av stöd för partners för att kunna tillgodose deras behov och få en bättre förståelse av vad de går igenom.

Bakgrund: Robotassisterad kirurgi ökar både globalt och i Sverige. Idag utförs robotassisterade operationer på Norrlands universitetssjukhus och för patienter har tekniken visat sig fördelaktig. Perioperativa sjuksköterskor har en avgörande roll för att robotassisterad kirurgi ska vara genomförbar men det innebär också krav på kunskap om kirurgin hos perioperativa sjuksköterskor. Motiv: Det finns få studier om perioperativa sjuksköterskans upplevelse av att arbeta med robotassisterad kirurgi. Denna studie kan, med en fördjupad förståelse, bidra till utvecklingen av användningen av robotassisterad kirurgi för personal inom operationssjukvård. Syfte: Syftet med studien är att belysa perioperativa sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med robotassisterad kirurgi. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med perioperativa sjuksköterskor (n=8). Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Från intervjuerna identifierades tre kategorier; utmaningar i arbetsmiljön, struktur och samarbete i teamet samt dynamisk arbetsroll med patientfokus Konklusion: Resultatet visar att perioperativa sjuksköterskors upplevelse att arbeta med robotassisterad kirurgi är tudelade och bör utforskas vidare för att förbättra perioperativa sjuksköterskors arbetsmiljö och villkor. Nyckelord: Arbetsmiljö, kvalitativ innehållsanalys, perioperativ sjuksköterska, robotassisterad kirurgi, upplevelse / Background: Robot-assisted surgery is increasing both globally and in Sweden. Today, robot-assisted surgeries are performed at Norrland University Hospital and for patients, the technique has proven beneficial. The perioperative nurses have a decisive role for robot-assisted surgery to be feasible, but this also means higher knowledge demands for the perioperative nurses. Motive: There are few studies on perioperative nurses' experience of working with robot-assisted surgery. This study can, with deeper knowledge, contribute to the development of working with robot-assisted surgery for the staff in perioperative care. Aim: The study aims to highlight perioperative nurses' experience of working with robot-assisted surgery.  Methods: Individual semi-structured interviews were conducted with perioperative nurses (n=8). Collected data were analyzed with qualitative content analysis. Result: From the analysis, three categories emerged; challenges in the working environment, structure and team collaboration as well as a dynamic working role with a focus on patient care. Conclusion: The result shows that perioperative nurses' experiences of working with robot-assisted surgery are mixed and should be further explored to improve the perioperative nurses' working environment and conditions. Keywords: Experience, perioperative nurse, qualitative content analysis, robot-assisted surgery, work environment.

<p>Validerat; 20130402 (global_studentproject_submitter)</p>

Inledning: Världen förändrades när covid-19 pandemin bröt ut. På bara några dagar förändrades sjukvården drastiskt med nya arbetssätt och rutiner som sjukvårdspersonal behövde anpassa sig till. Diagnostisering med hjälp av röntgenundersökningar spelade en stor roll i vården av patienter med covid-19. Det innebar att röntgensjuksköterskor fick ställa om sitt arbetssätt och fick mer akuta patienter som behövde genomgå röntgenundersökningar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva röntgensjuksköterskors upplevelser av att arbeta under covid-19 pandemin. Metod: Författarna har gjort en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys. Nio artiklar analyserades med manifest ansats. Resultat: Litteraturstudien visade att röntgensjuksköterskor kände rädsla och oro över viruset. De upplevde frustration och maktlöshet gällande otydliga instruktioner om skyddsutrustning och arbetsrutiner, samt att de inte kunde utföra en personcentrerad vård. Ökad arbetsbelastning medförde att röntgensjuksköterskor beordrades längre arbetspass. Till följd av detta upplevde flera röntgensjuksköterskor stress och ångest. Röntgensjuksköterskor upplevde att de inte ansågs vara en del av frontlinjen, trots att de dagligen hade ett patientnära arbete med covidsjuka patienter. Slutsats: Röntgensjuksköterskorna har haft en viktig del i diagnostiseringen av covidsjuka patienter. Olika faktorer har gemensamt påverkat röntgensjuksköterskors upplevelser av sin arbetssituation under pandemin. För att värna om röntgensjuksköterskans arbetsförhållanden inför framtida pandemier bör en bättre beredskap implementeras.