Bakgrund: Forskning visar att det finns etiska dilemman gällande användning av tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård. Det framkommer en önskan och behov av att hitta andra alternativ till tvångsåtgärder då tvångsåtgärder inte anses bidra till patientens återhämtning och skapar istället ett lidande för både patient och sjuksköterska. Syfte: Att beskriva verksamma sjuksköterskors erfarenheter av att använda alternativ till tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Metod: Vid insamling av data användes enskilda semistrukturerade intervjuer där åtta sjuksköterskor deltog från en psykiatrisk klinik i mellersta Sverige. Studien använde sig av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Ett personcentrerat förhållningssätt genomsyrar resultatet. Det framkommer att alternativ till tvångsåtgärder ses som tidskrävande och bygger på en tillitsfull relation mellan patient och sjuksköterska. Det framkommer även hinder och svårigheter av att använda sig av alternativ till tvångsåtgärder och att arbete i ett team tillsammans med den vårdade personen är en förutsättning för att åtgärderna ska ses som användbara. Slutsatser: Sjuksköterskor anses besitta kompetens för att använda omvårdnadsåtgärder som alternativ till tvångsåtgärder. Däremot krävs det att sjuksköterskors kompetens tas tillvara på ytterligare i den psykiatriska vården för att öka användandet av alternativ till tvångsåtgärder.

Bakgrund: Sjuksköterskan ska arbeta för att skapa en god vårdrelation med personer diagnostiserade med psykos. Tidigare forskning visar att en god vårdrelation till sjuksköterskan är nödvändig för personens återhämtning. Det visar även att sjuksköterskans bemötande gentemot personen diagnostiserad med psykos är betydande för skapandet av den goda vårdrelationen. Det framkommer även både utmaningar och möjligheter som påverkar skapandet av en god vårdrelation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vad som kan bidra till en god vårdrelation med personer diagnostiserade med psykos. Metod: Totalt tio deltagare intervjuades via semistrukturerade telefonintervjuer, av dessa var fem grundutbildade sjuksköterskor samt fem specialistutbildade sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: För att skapa en god vårdrelation förutsätter det att sjuksköterskan kan möta den person hen har framför sig. Resultatet består av två delresultat med ett gemensamt tema, vilket är att kunna använda sig själv som verktyg i mötet för att kunna skapa en god vårdrelation. Slutsats: En god vårdrelation kräver en aktiv och reflekterande sjuksköterska, som besitter intresse att möta personer diagnostiserade med psykos i sitt dagliga arbete. Relationsskapande är en unik process, där sjuksköterskan behöver besitta förmågan att vara anpassningsbar

Bakgrund: Multipel skleros är en kronisk neurologisk sjukdom som generellt går i skov. Symtom som kan uppstå är trötthet, rörelsesvårigheter och kognitiva svårigheter. Sjukdomen är en av de vanligaste orsakerna till rörelsehinder bland unga människor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med multipel skleros upplever att livet påverkas. Metod: Litteraturstudien inkluderade 13 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i sex huvudkategorier: Att kroppsliga och kognitiva begränsningar försvårar aktiviteter, att vara beroende av hjälp och behöva planera, att nära relationer förändras, att arbetslivet blir lidande, att känna sig annorlunda och utanför sociala sammanhang samt att känna oro för sjukdomsprogression och framtiden. Diskussion/Slutsatser: Det framkom att aktiviteter trots svårigheter var betydelsefullt för välbefinnandet. Beroende av hjälp i vardagen kunde påverka autonomin negativt och vara inkräktande på deras liv. Rollen i familjen förändrades med sjukdomen. Trötthet och kognitiva svårigheter kunde göra det svårt att fortsätta arbeta. För att finna ett socialt sammanhang med andra i liknande situation och utveckla strategier för att hantera vardagen kan sjuksköterskor tillämpa stödgrupper. Sjuksköterskor bör även stödja personer med MS under sjukdomsförlopp och transitionsprocess för att främja acceptans och välbefinnande.

Bakgrund: Respiratorvård innebär en utsatt och sårbar position för personen som vårdas, dels på grund av den främmande och högteknologiska miljön, men även med anledning av kritisk sjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att ha vårdats med respirator på intensivvårdsavdelning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har använts för att besvara syftet. Elva vetenskapliga studier har kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i sex kategorier: Att kroppen upplevs förändrad, Att den högteknologiska utrustningen ökar sårbarheten och ger obehag, Att inte kunna urskilja verkligheten i den obekanta miljön, Att inte kunna prata, Att personal och närstående är betydelsefulla för känslan av trygghet och säkerhet och Att kunna delta i vården ger drivkraft. Resultatet visade att respiratorvård gav olika typer av obehag och ökar sårbarheten. Kommunikationen är ett stort problem, men trots detta ses delaktighet som en drivkraft till att vilja fortsätta kämpa. Slutsats: Det är av stor vikt att grundutbildade sjuksköterskor har kunskap och förståelse för vad personer som genomgått respiratorvård upplever för att kunna optimera omvårdnaden efteråt.

Bakgrund: I hälso- och sjukvårdssektorn är arbetsrelaterad stress och psykosocial miljö en vanlig orsak till sjukfrånvaro vilket i sin tur kan påverka patientsäkerheten. Arbetsrelaterad stress är något som kan uppkomma vid stort arbetstryck och krav som inte är anpassade efter personens kompetens och förmågor. Patienter kan uppleva låg omvårdnadskvalitet där sjuksköterskor har hög arbetsbelastning och en stressig miljö. Sjuksköterskor med en hög arbetsbelastning kan öka risken för patientsäkerhets incidenter och dödlighet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress. Metod:Författarna gjorde systematiska litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl, vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: Att vara förhindrad att utföra och ansvara för en god och säker vård samt omvårdnad, Att inte vara överens mellan professionerna om patientens vård och omvårdnad, Att återhämtning är viktigt för att orka utföra en god vård och omvårdnad, Att inte känna stöd och delaktighet från kollegor samt organisationen och Att hantera situationer som strider mot de egna värderingarna. Slutsats: Sjuksköterskor upplever olika former av arbetsrelaterad stress och det behövs mer forskning om strategier för att hantera och förhindra dess uppkomst samt dess konsekvenser på omvårdnaden och patientsäkerheten.

Abstrakt Bakgrund: Medicinska framsteg har förbättrat prognosen för överlevnad för personer med en medfödd hjärtsjukdom och fler personer överförs från barnsjukvård till vuxensjukvård. Transition till att bli en vuxen person samtidigt som transitionsprocessen till vuxensjukvård pågår kan vara utmanande. En lyckad transition till vuxensjukvård är viktig för personer med en medfödd hjärtsjukdom eftersom de ofta har ett behov av medicinska kontroller även i vuxen ålder och deras hälsa kan påverkas av hur mycket de engagerar sig i sin sjukdom. Syfte: Att beskriva upplevelser av transition till vuxensjukvård hos personer med en medfödd hjärtsjukdom. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie med induktiv och manifest ansats. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed där elva vetenskapliga artiklar erhölls och analyserades. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver upplevelser av transition hos personer med en medfödd hjärtsjukdom. Personer beskrev att de inte hunnit förbereda sig för transitionen på grund av att de fått ett plötsligt besked. De beskrev också att det kändes som att befinna sig i gränslandet mellan två världar och att de inte passade in nånstans. Personer upplevde att de saknade nödvändiga kunskaper om sin sjukdom, vilket skapade osäkerhet. De beskrev att kontinuitet och delaktighet bidrog till trygghet samt att positiva förväntningar och en vilja att ta ansvar ledde till ökad självständighet. Slutsats: Personer med en medfödd hjärtsjukdom har behov av att förberedas inför transition från barnsjukvård till vuxensjukvård. Under transitionsprocessen har de behov av kunskap om sin hjärtsjukdom samt levnadsråd för att uppnå bästa möjliga hälsa. Transitionsprocessen bör samordnas mellan barnsjukvården och vuxensjukvården för att minska risken för att personer tappar kontakten med hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor har en central roll under transitioner inom omvårdnad och ett transitionsprogram där personer med en medfödd hjärtsjukdom är delaktiga under transitionsprocessen kan öka möjligheten till ökad självständighet samt minska risken för att personer tappar kontakten med hälso- och sjukvården efter transitionen.

När ett organ inte längre fungerar tillfredsställande kan en organtransplantation bli aktuell vilket innebär att ett organ från en frisk individ ersätter en annan persons sviktande organ. Den friska individen donerar sitt organ för att hjälpa en sjukdomsdrabbad person och försätts därför i en speciell situation utanför sjukvårdens ordinarie inriktning eftersom sjukvård främst syftar till att förbättra personers hälsa. Detta ställer krav på sjuksköterskan att individanpassa vården vilket kräver kunskap om levande donationer. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att donera ett organ ur den levande donatorns perspektiv. Detta var en litteraturstudie av kvalitativa artiklar med en manifest innehållsanalys och induktiv ansats. Analysen baserades på fjorton vetenskapliga artiklar och resulterade i sex kategorier; att donationsbeslutet motiverades av varierande faktorer, att donationsriskerna hanterades genom förbiseende och acceptans, att bristande kommunikation och organisering skapade oro, att donationen bidrog till positiva effekter på en personlig nivå, att donationen kunde medföra förändringar i privatlivet och att donatorerna trots omständigheter var nöjda med sitt beslut. Donatorers upplevelser visade att relationer kan ha en påverkan på donationsbeslutet och synen på donationsriskerna samt att donationen kan bidra till ökad livskvalitet. Donatorer hade också ett behov av information om donationens påverkan på livet och donationen bör vara kostnadsneutral för att undvika etiska dilemman och öka donationsmöjligheten. Ytterligare litteraturstudier behöver genomföras med bredare urval för att öka kunskapen om levande donationer i stort. Denna litteraturstudies resultat ökar förståelsen för levande donatorer och kan därför bidra till att förbättra vården för denna patientgrupp.

Hjärtinfarkt och instabil angina ingår i de sjukdomar som ökar mest bland kvinnor runt om i världen. Återhämtning är en viktig del av tillfrisknandet och innebär att personen kämpar för att återgå till livet innan sjukdomen och återfå sina tidigare funktioner. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av återhämtning efter hjärtinfarkt och instabil angina. I litteraturstudien ingick nio vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats för att få en djupare förståelse av upplevelser. Analysen resulterade i fyra kategorier: att begränsas i sitt dagliga liv, att dela erfarenheter med andra innebar stöd, att eftertrakta normalitet och information, att ta ansvar och bli självständig.   Resultatet visade att kvinnor hade behov av stöd från andra och att vårdpersonal utgjorde en viktig del i deras återhämtningsprocess. Författarna anser att vidare forskning om kvinnors återhämtning kan vara värdefull för vårdpersonal för att bli medvetna om behov och kunna anpassa sitt bemötande för att uppnå en mer jämlik vård.

Bakgrund: Huntingtons sjukdom (HS) är en ärftlig, obotlig sjukdom som leder till ett successivt ökande vårdbehov. Vårdpersonal kan ha svårt att tillgodose den sjukes komplexa behov och närstående kan vara ett stöd till personer med HS. Kroniska sjukdomar påverkar inte bara den sjuke, utan kan även påverka närståendes liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att ha en familjemedlem med Huntingtons sjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Ett förändrat oförutsägbart beteende skapar otrygghet; Sjukdomen överskuggar närståendes livsutrymme; Oro för den sjukes framtid och sin egen; Stöd och strategier är viktigt för att orka med. Den sjukes förändrade beteende påverkade relationer och trygghet och närstående upplevde ökat ansvar vilket begränsade deras liv. Oro upplevdes för den sjuke, men även för sin egen risk att drabbas av HS. Situationen hanterades på olika sätt och det framkom olika behov av både praktiskt och känslomässigt stöd som inte alltid tillgodosågs. Slutsats: Utifrån närståendes omfattande utmaningar som framkom i studien har ett överhängande behov av stöd identifierats. Genom ett familjecentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskor stödja och inkludera närstående samtidigt som hela familjens hantering av situationen kan främjas.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 1,5 miljoner människor med en hörselskada som är ett samlingsnamn för ett flertal diagnoser, framför allt för olika grader av hörselnedsättning som kan variera från mindre hörselproblem till dövhet. Personer med en hörselskada menar att de har en sämre hälsa än allmänheten och riskerar ohälsa till följd av sämre chans till delaktighet inom hälso- och sjukvården. Det finns ett samband mellan patientdelaktighet och god hälsa och de patienter som upplever delaktighet har en bättre hälsa över lag. Syfte: Att beskriva hur personer med hörselskador upplever delaktighet i sin egen vård. Metod: Kvalitativ manifest innehållsanalys med ett inifrånperspektiv användes. Tretton vetenskapliga artiklar ingick i analysen. Resultat: Analysen resulterade i fyra slutkategorier; att kommunikationsproblem försvårade delaktigheten, att inte kunna delta i beslutsfattande kring sin vård, att relationen med vårdpersonal påverkade delaktigheten samt att tolk bidrog till en ökad upplevelse av delaktighet. Slutsats: Hörselskadade personer ville vara delaktiga i sin egen vård men det fanns många hinder som påverkade möjligheten till det. Sjuksköterskors kunskap om hörselskadade behöver därför ökas för att kunna främja delaktighet till denna patientgrupp.