Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys där syftet är att utifrån ett genusperspektiv identifiera och analysera på vilket sätt sorg skildras i relation till flick- respektive pojkkaraktärer i fyra bilderböcker. Studien har utgått från dessa tre frågeställningar, hur skildras känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktärer? Hur skildras utagerandet av känslan sorg i relation till flick- respektive pojkkaraktärer? Hur skildras bemötandet från vuxna av flick- respektive pojkkaraktärer gestaltade som sorgsna? I studien har både texter och illustrationer analyserats i fyra bilderböcker som alla behandlar känslan sorg i form av förlust av en närstående eller i form av ett husdjur. Analysen utgår från teorier om genus och specifikt genus i bilderböcker.   Resultatet visar att de fyra bilderböckerna till viss del följer normer som finns i samhället kring manligt och kvinnligt beteende men de kvinnliga karaktärerna ses oftare inneha egenskaper som betraktas som typiskt manliga än tvärtom.

Bakgrund: Sexualitet är en central del i människans liv och begreppet inkluderar bland annat närhet och relationer. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och att drabbas av stroke kan ge olika typer av nedsättningar som kan förändra livet både fysiskt och psykiskt. Kroppens begränsningar kan påverka personens självuppfattning och livskvalité samt sexualitet.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av sexualite hos personer efter stroke. Metod: I denna litteraturstudie har data analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där nio artiklar inkluderades.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: svårigheter att prata om sexualitet, kroppen som hinder, förlust av den sensuella lusten och den förändrade relationen. Resultatet visade på att personer upplevde kroppen som hinder för intimitet och svårigheter att tala om sexualitet till både partnern och hälso- och sjukvårdspersonal. Relationer och sexlivet påverkades negativt trots det ansågs sexualiteten vara en viktig del av livet.  Slutsats: Genom att belysa upplevelsen av sexualitet hos personer efter stroke kan kunskapen hos sjuksköterskor och annan hälso- och sjukvårdspersonal öka så att bemötandet blir personcentrerat utifrån varje enskild individs behov.

Bakgrund: Postpartumdepression (PPD) kallas även förlossningsdepression vilket är en depression som inträffar under eller efter en graviditet. En depression i kombination med ett nyfött barn gör att familjen och speciellt barnet blir särskilt utsatt och riskerar långsiktig negativ påverkan. PPD drabbar inte bara kvinnor utan även män då en riskfaktor är mammans PPD och incidensen av depression hos pappan är då 24-50 %. En bristande medvetenhet hos sjukvårdspersonal kan innebära att familjer drabbade av PPD inte fångas upp inom vården och därmed ökar risken för negativa konsekvenser för individen, familjen och samhället. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva pappans upplevelser av att vara partner till en mamma med postpartumdepression. Metod: Litteraturstudien baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Pappans upplevelser av att vara partner till en mamma med postpartumdepression beskrivs i sex kategorier. När mamman drabbas av PPD påverkas hela familjen. Pappan får ta ett större ansvar i hemmet samtidigt som krav utifrån stressar honom. Stödbehovet ökar samtidigt som flera faktorer påverkar svårigheten att få det stöd som behövs. En ökad medvetenhet och en familjefokuserad omvårdnad kan leda till tidigare diagnos vilket kan minska konsekvenserna från PPD för hela familjen. Slutsats: PPD påverkar hela familjen och genom en ökad medvetenhet om diagnosen i kombination med familjecentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan begränsa de negativa konsekvenserna PPD har.

Det har visat sig att för elitidrottare kan övergången från elitkarriären upplevas problematisk. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur karriärövergångar påverkade framgångsrika elitidrottare och om de upplevde att de fick eller behövde stöd efter elitidrottskarriären. Studien hade en kvalitativ ansats, dataanalys skedde genom kvalitativ innehållsanalys och datainsamling genom seminstrukterad intervjuform med åtta före detta elitidrottare. Resultatet visade att inte några av informanterna upplevde att de fick något stöd från förbundet efter karriärövergången. Analysen resulterade i två övergripande teman ”Utan stöd i besvikelse” och ”Planerat arbete efter karriärövergången. Informanterna i temat ”Planerat arbete efter karriärövergången” anpassade sig lättare till ett liv utan elitidrott i jämförelse med deltagarna i det andra temat som inte hade ett arbete. Skador, sjukdomar och skilsmässor påverkade också måendet. Stöd från familjen, arbete och mentala coacher underlättade anpassningen efter elitidrotten. Studien resulterade i rekommendationer om att informera om karriärövergångar redan i början av tävlingskarriären. / It has been shown that for elite athletes, the transition from the elite career can be experienced as problematic. The purpose of the essay was to investigate how career transitions affected successful elite athletes and whether they felt that they received or needed support after the elite sports career. The study had a qualitative approach, data analysis took place through qualitative content analysis and data collection through a semi-instructed interview form with eight former elite athletes. The results showed that none of the informants felt that they received any support from the union after the career transition. The analysis resulted in two overarching themes “Without support in disappointment” and “Planned work after the career transition". The informants in the theme "Planned work after the career transition" adapted more easily to a life without elite sports in comparison with the other theme where participants did not have a job. Injuries, illness, and divorce also affected the mood. Support from the family, work and mental coaches facilitated the adaptation after elite sports. The study resulted in recommendations to inform about career transitions already at the beginning of the competitive career.

Bakgrund: I Sverige är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Drygt 7800 kvinnor drabbades av bröstcancer år 2018, varav 1400 av dessa avled. Att få besked om bröstcancer innebär att en kvinnas liv förändras drastiskt. Denna upplevelse varierar dock bland kvinnor och urskiljer sig från varandra. Sjuksköterskans uppgift är att sätta individens behov i centrum framför sjukdomen. Det är av stor betydelse att se individen som en jämställd och värdefull partner inom vården. Således är det av stor vikt att beskriva kvinnors upplevelse i samband med beskedet om bröstcancer.Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse i samband med beskedet om bröstcancer.Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på fem patografier. Datamaterialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom det att kvinnorna upplevde perioden i samband med beskedet om bröstcancer som besvärlig. Tre kategorier framkom i studiens resultat: Att känna rädsla, oro och hopplöshet, uppleva framtidstro och behov av stöd. Slutsats: I samband med beskedet om bröstcancer vändes kvinnornas liv upp och ner och detta är något som sjukvårdspersonalen bör uppmärksamma. En ökad kunskap hos sjuksköterskan bidrar till en ökad förståelse över kvinnornas upplevelser.

Bakgrund: I Sverige drabbas i genomsnitt mer än ett barn per dag av någon form av cancer. Majoriteten av de drabbade är under fyra år gamla och överlevnaden i Sverige ligger på 85%. Det är tack vare den breda kunskapen inom området och de goda förutsättningarna kring behandlingar som siffran för överlevnad i Sverige är högre än i andra länder som till exempel låg- och medelinkomstländer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser när deras barn drabbas av cancer. Metod: En kvalitativ design där 11 vetenskapliga artiklar ingick valdes. Därefter analyserades de genom en kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att det fanns både positiva och negativa upplevelser hos föräldrar. Föräldrar var i behov av stöd från både vårdpersonalen och vänner. Något som var återkommande hos många föräldrar var den ständiga oron och lidande relaterat till barnets sjukdom. Föräldrar tyckte även att det var väldigt svårt att återgå till det normala livet hemma efter avslutad behandling eller om barnet inte överlevt cancern. Slutsats: Majoriteten av föräldrarna i litteraturstudien upplevde många känslor i samband med att deras barn drabbats av cancer. För att vårdpersonalen ska kunna skapa en god relation till föräldrarna och kunna ge stöd åt dem, kräver det en god och individanpassad kommunikation. När föräldrarna känner tillit till vårdpersonalen kan en god relation skapas och på så sätt medföra trygghet till föräldrarna. För att ta reda på hur vårdpersonal bäst bemöter föräldrar i denna situation krävs det mer forskning med fokus på bemötande och upplevelser.

Bakgrund: Suicid är ett folkhälsoproblem i Sverige och världen över. Sjuksköterskan som arbetar inom sluten psykiatrisk vård kommer ofta i kontakt med patienter som genomfört ett suicidförsök. I tidigare forskning framkommer sjuksköterskans samtal som en viktig del för patientens återhämtning efter genomfört suicidförsök. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdande samtal med patienter som genomfört suicidförsök och vårdas inom psykiatrisk slutenvård. Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats tillämpades i studien. Vid datainsamling användes semistrukturerade intervjuer och insamlade data har analyserats enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat redovisas i ett tema, fyra kategorier och tolv subkategorier som lyfter sjuksköterskans erfarenheter av dessa samtal. Resultatet presenteras via de fyra kategorierna; att visa engagemang, att inge hopp, att bli berörd av patientens berättelse och att inte ha förutsättningar till att möjliggöra samtalet. Ett tema identifierades i form av att använda sig själv som verktyg i samtalet. Slutsats: Resultatet tyder på att sjuksköterskor erfar att samtalet med patienter efter suicidförsök är ett viktigt stöd i vården av denna patientgrupp. Sjuksköterskan behöver därmed ges förutsättningar för att genomföra samtalen.

With a recent rise in popularity, populism has become a frequently studied subject for political science research. However, despite the expansive research, academia still struggles to properly define the phenomenon which has resulted in several conflicting understandings of populism. The aim of this study is to compare two prominent definitions of populism: Cas Mudde and Cristóbal Rovira Kaltwasser’s thin-centered ideology approach and Benjamin Moffitt’s political style approach on a previously unexplored case in the form of Örebropartiet, a local populist party in Sweden. Using a qualitative content analysis, the party program and the party leader’s commentary is analysed to determine whether the definitions manage to identify the party as a populist one. The results are mixed: both definitions manage to capture the antagonistic divide between “the people” and “the elite” while still struggling in other aspects, more specifically in regards to Mudde and Kaltwasser’s host ideology aspect and Moffitt’s performance of crisis aspect. The study concludes with an acknowledgement that both definitions have inherent problems identifying Örebropartiet as a populist party which needs to be corrected if we want to expand our collective knowledge on both Örebropartiet and populism in general.

Bakgrund: Patienter som lider av en allvarlig psykisk störning eller har ett oundvikligt behov av vård kan behöva vårdas mot sin vilja. När en patient vårdas under tvång äventyras patientens autonomi och självbestämmande eftersom att patientens frihet är begränsad. Att genomföra en litteraturstudie i ämnet bidrar till mer kunskap om patienters upplevelser av tvångsvård. Detta bidrar till att patienters upplevelser sätts i fokus och vården kan utvecklas utifrån detta. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Metod: Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar som analyserade genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Patienters upplevelser av tvångsvård presenteras i 4 slutkategorier: Att vilja bli bemött som en människa inte en sjukdom, att bli uppfostrad istället för vårdad, att sakna kontroll och rättigheter och att tvångsvården är nödvändig och skyddande. Slutsats: De flesta patienterna i litteraturstudiens resultat upplevde tvångsvården som något negativt. För att kunna förbättra detta krävs det att vårdpersonalen utgår från patientens behov och önskningar. Detta bidrar till ökad empowerment och främjar patientens återhämtning.

Stress hos sjuksköterskor är vanligt förekommande inom omvårdnadsyrket detta kan påverka förmågan att utföra arbetsuppgifter. Arbetsrelaterad stress är ett särskilt stort problem inom vårdyrken jämfört med andra yrkesgrupper. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av stress i arbetet. Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tillämpades i analysen där elva vetenskapliga artiklar inkluderades och granskades vilket resulterade i fyra kategorier; stressfaktorer i arbetsmiljön; otillräcklig kompetens upplevs som en stressfaktor; brister i kommunikation och samarbete ökar upplevelsen av stress samt upplevelsen av stress ökar med samverkansproblem i organisationen. Resultatet visar på hur sjuksköterskors upplevelser av stress kan resultera till en försämring i kvaliteten på omvårdnaden. Slutsats om sjuksköterskor ska kunna stärka sin egen förmåga att ta kontroll över sina handlingar och känslor bör de får tillräckligt med stöd samt möjligheter att hitta en balans i arbetet. Interventioner med stresshantering; 10 minuters reflektion, Mindfullness och Coping-strategier kan bidra till ökad förståelse av sjuksköterskors upplevelse av stress kopplat till arbetstillfredsställelse vilket även kan leda till en bättre omvårdnad av patienten.