Spelling suggestions: "subject:"kvalitativ jämställdhet"" "subject:"qvalitativ jämställdhet""
1 |
Socialarbetarnas svarta låda - utvärdering av den kvalitativa jämställdhetenJonasson, Karin, Stridh, Johanna January 2007 (has links)
Detta examensarbete är en utvärdering av den kvalitativa jämställdheten på en Individ och -familjeomsorgsavdelning. Som utgångspunkt för utvärderingen har vi använt oss av olika dokument som innehåller riktlinjer gällande jämställdhet. Den jämställdhet som oftast diskuteras, för personal i arbetslivet, idag är en kvantitativ jämställdhet med betoning på antal kvinnor och män. Vi vill därför lyfta fram den kvalitativa jämställdheten som en kvalitets – och utvecklingsaspekt för organisationen och medborgaren. Det övergripande syftet är att utvärdera den kvalitativa jämställdheten vilket ger vår huvudfråga: Hur ser den kvalitativa jämställdheten ut på avdelningen? För att kunna undersöka denna fråga mer precist har vi valt att ställa följande underfråga: Hur ser socialarbetarnas föreställningar ut om kvinnor och män och deras sociala problem, i den organisatoriska kontexten? Vi anser att dessa föreställningar är omedvetna och viktiga att medvetandegöra i socialarbetarens dagliga arbete. Vår studie bygger på diskursanalys av sekretessbelagda utredningar samt en enkätundersökning där socialarbetare har tagit ställning till olika påstående angående den kvalitativa jämställdheten. Vi har funnit att resultaten från metoderna är motsägelsefulla. Resultaten från diskursanalysen visar på en låg kvalitativ jämställdhet medan resultaten från enkäterna visar att socialarbetarna har skattat sig mot en hög kvalitativ jämställdhet. Det är denna motsägelse som vi anser är intressant och som vidare problematiseras i studien.Nyckelord: kvalitativ jämställdhet, föreställningar, kollektiv tolkningsmatris, diskurs, könsperspektiv.
|
2 |
Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet : en jämförande studie mellan män och kvinnor på svenska börsnoterade företagLindberg, Emma, Vanky, Katarina January 2021 (has links)
Denna studie har för avsikt att undersöka sambandet mellan kvantitativ och kvalitativ jämställdhet på svenska börsnoterade företag. Den kvalitativa jämställdheten har utgångspunkt i två delar, upplevd arbetsmiljö och upplevda arbetsmöjligheter, och ämnar jämföra skillnader och likheter inom dessa områden mellan könen kvinna och man. Den mest förekommande marknadsföringen som företag gör kopplat till jämställdhet bygger enbart på kvantitativ jämställdhet. Detta ger inte en fullständig bild av jämställdhet då kvalitativ jämställdhet utelämnas. Detta är problematiskt och därav ett viktigt område att undersöka. Insamlade data från en självadministrerad enkätundersökning ligger till grund för den kvalitativa aspekten, den kvantitativa delen baseras på redan befintliga data. Studiens resultat antyder på ett samband mellan den kvantitativa jämställdheten och upplevda arbetsmöjligheter. Ett företag som är mer kvantitativt jämställt är fördelaktigt för både män och kvinnor, medan ett företag som är mansdominerat är fördelaktigt för enbart män. Sambandet mellan kvantitativa jämställdhet och upplevd arbetsmiljö är vagt. Undersökningen visar på att kvinnor i en mansdominerad organisation har bättre arbetsmiljö än män, medan kvinnor i en kvantitativt jämställd organisation har sämre arbetsmiljö än män.
|
3 |
Att göra jämställdhet i klassrummet – om lågstadielärares tolkning och förståelse av skolans jämställdhetsuppdrag / Making gender equality in the classroom - primary school teachers' interpretation and understanding of the school's gender equality missionLindén, Ida, Holmquist, Nathalie January 2022 (has links)
Vi lever i ett av de mest jämställda länder i världen, trots detta har Sverige inte nått ända fram (Agenda 2030, 2019; Cushman, 2010; SCB, 2020). Med denna studie undersöker vi hur det ser ut på lågstadieskolor, och hur lärare gör för att med sitt inflytande påverka och förändra de normer och fördomar som finns i samhället. Hur tolkar lärare jämställdhetsuppdraget när det är ett sådant komplext begrepp, och hur ser arbetet ut kring ämnet i skolan där de är verksamma? Den teoretiska referensram som genomsyrar vårt arbete utgår från det fenomenologiska perspektivet. Det har varit till stöd för oss att få kunskap om hur subjektets kärna, det vill säga hur läraren upplever och tolkar begreppet jämställdhet men även uppdraget och hur det kommer till uttryck i praktiken. Med stöd i valda teoretiska perspektiv och metoder vill vi i detta examensarbete skapa en förståelse som utgår från lärarens intersubjektiva tolkning utifrån deras upplevda och utnyttjade handlingsutrymme. Med stöd i metoden semi-strukturerad intervju skapas möjlighet till ett mångsidigt samtal mellan intervjuaren och informanten. I vårt fall med våra fem verksamma lågstadielärare och en specialpedagog har vi undersökt deras intersubjektiva upplevelse och tolkning av jämställdhetsuppdraget. Vi anser att det behövs fler bidragande forskningsstudier som specifikt lyfter lågstadie-lärarens perspektiv eftersom det inte finns samma mängd studier sett till lågstadiet som det gör i förskola eller högre stadier. Med de verksamma lärarnas berättelser kommer vi pre-sentera vilka olika tolkningar det kan finnas kring fenomenet, och att läroplanens tvetydiga be-skrivning gör att lärare snarare lägger ner arbete på det kvantitativa än det kvalitativa jämställdhetsarbetet.
|
4 |
Det synliga och det som pågår i det tysta : En kvalitativ intervjustudie ur ett genusperspektiv om medarbetares upplevelser av jämställdhet inom en statligt ägd organisation / The visible policy and the silent perceptions : A qualitative interview study from a gender perspective based on experiences of gender equality in a state-owned organizationOscarsson, Emma, Bernfort, Louise January 2019 (has links)
Föreliggande uppsats utgår från en kvalitativ studie där medarbetarnas uppfattningar av jämställdhet har undersökts inom en statligt ägd organisation. Studien har genomförts utifrån ett genusperspektiv där syftet är att diskutera hur jämställdhet skapas i teori och praktik. Syftet innefattas även av medarbetarnas uppfattningar av manligt respektive kvinnligt och har besvarats med tre frågeställningar. Den första ser till vilka uppfattningar medarbetarna har av jämställdhet, nummer två behandlar policydokumentens betydelse och till sist undersöks vad som verkar hindrande samt främjande för jämställdhet. Empirin har samlats in genom sex kvalitativa intervjuer samt dokumentanalyser av organisationens policys rörande jämställdhet. Studiens huvudresultat visar att organisationen misslyckas med kvalitativ jämställdhet och att fokus på kvantitativ jämställdhet inte är tillräckligt för att skapa jämställdhet. Resultatet visade även att normer styr mer än policys med lovord och att det finns förväntningar på hur män respektive kvinnor ska bete sig. Studiens slutsats är att synliggörande samt ifrågasättande av stereotypa uppfattningar krävs för att möjliggöra kvalitativ jämställdhet. / This essay is a qualitative study in which the employees' perceptions of gender equality have been investigated within a state-owned organization. The study has been conducted on the basis of a gender perspective where the purpose that is answered is how stereotypical perceptions of male and female are recreated and maintained. How the qualitative equality within the organization is affected by the stereotypical views is also included in the purpose, and has been answered with three questions. The first looks at what perceptions the employees have of gender equality, number two deals with the significance of the policy documents and the last question examines what seems to be obstructing and promoting gender equality. The empirical data has been collected through six qualitative interviews and document analyzes of the organisation's policies on gender equality. The main results of the study showed that the organization fails with qualitative equality and that quantitative equality is not enough. The results also showed that norms govern more than policies with praise and that there are expectations of how men and women should behave. The study's conclusion is that visibility and questioning of stereotypical perceptions is required to enable qualitative equality.
|
Page generated in 0.0621 seconds