During the accession period EU has the opportunity to influence a future member state in various political areas. Is gender equality politics one of them? The purpose of this thesis is to explore EUs role in promoting gender equality in Croatia, the latest member who entered 1 July 2013. The theoretical framework consist of two theories, new institutionalism and radical feminism. New institutionalism helps us analyse the tools EU has in order to influence an accession country by dividing them into two themes. Institutions and interest. The theory of radical feminism makes the analyse deeper by deciding the quality of EUs impact on gender equality. The result shows that EU has done a sufficient work making sure Croatia implemented gender equality laws but the laws does not cover all political areas why the overall quality of EUs influence over a member state can be questioned.

Bakgrund: Barn med högpresterande autismspektrum diagnos (HFASD) har svårigheter med socialt samspel, ökad känslighet för sinnesintryck samt svårigheter att starta upp och avsluta aktiviteter. Dessa svårigheter samspelar i olika grad hos olika individer men innebär att dessa barn har en betydligt mindre fysiskt aktiv vardag än jämnåriga barn. Därför blir det viktigt att öka förståelsen för dessa barns upplevelser i samband med fysisk aktivitet. Syfte: Att undersöka upplevelser av rörelse och fysisk aktivitet hos barn i åldrarna 10-15 år med diagnos inom högpresterande autismspektrum diagnos, HFASD. Metod och design: Bekvämlighets urval av barn i åldern 10-15 år med HFASD. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar två huvudteman vilka är upplevelser av fysiska och psykiska faktorer samt omgivningsfaktorer som påverkar deltagande i fysisk aktivitet. Ur dessa teman framkom kategorier som beskriver personens fysiska och psykiska upplevelser i positiv, neutral och negativ aspekt samt faktorer från yttre miljön och sociala faktorer. Konklusion: Barn med HFASD beskriver i denna studie, upplevelser av fysisk aktivitet som sammanfattas i två teman; ”Upplevda fysiska och psykiska faktorer” samt ”Omgivningsfaktorer som påverkar deltagande”. Dessa teman beskriver olika aspekter som kan möjliggöra fysisk aktivitet för barn med HFASD samt aspekter som kan utgöra en risk för undvikande beteende.  Det är viktigt att alla som är stödpersoner till barn med HFADS möter deras behov av stöd för att öka fysisk aktivitet genom att stärka de faktorer som ger positiva fysiska och psykiska upplevelser samt att hjälpa dem att minska de faktorer som kan leda till undvikandebeteende. Detta för att möjliggöra en ökad fysisk aktivitetsnivå, vilket kan medföra positiva hälsoeffekter. / Background: Children with high-performing autism spectrum diagnosis (HFASD) have difficulties with social interaction, increased sensitivity to sensory impressions, and difficulties in starting up and ending activities. These difficulties interact to varying degrees with different individuals, but mean that these children have a much less physically active everyday life than their peers. Therefore, it becomes important to increase understanding of these children's experiences in connection with physical activity. Purpose: To investigate experiences of movement and physical activity in children aged 10-15 years with diagnosis in high-performing autism spectrum diagnosis, HFASD. Method and design: Convenience selection of children aged 10-15 years with HFASD. Four semi-structured interviews were conducted and analyzed with qualitative content analysis. Result: The result shows two main themes which are experiences of physical and mental factors as well as environmental factors that influence participation in physical activity. From these themes, categories emerged that describe the person's physical and mental experiences in a positive, neutral and negative aspect, as well as factors from the external environment and social factors. Conclusion: Children with HFASD describe in this study, experiences of physical activity summarized in two themes; "Experienced physical and mental factors" and "Surrounding factors that influence participation". These themes describe various aspects that can enable physical activity for children with HFASD as well as aspects that may pose a risk of avoidance behavior. It is important that everyone who is supportive to children with HFADS meets their need for support to increase physical activity by strengthening the factors that give positive physical and mental experiences and to help them reduce the factors that can lead to avoidance behavior. This is to enable an increased level of physical activity, which can have positive health effects.

Studien har genomförts med stöd i en kvantitativ enkät om vad som påverkar inställningen till online-utbildning. Genom Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) samt tidigare forskning har 5 faktorer valts att undersökas som möjliga faktorer till vad som påverkar inställningen till online-utbildning. Dessa är kön, ålder, attityden till teknologi, upplevd läs- och skrivförmåga samt upplevd autonomi. Av dessa faktorer påvisar framför allt upplevd läs- och skrivförmåga, upplevd autonomi och attityden till teknologi kunna påverka inställningen till online-utbildning. Även ålder tenderar att påverka inställningen till online-utbildning. Ovannämnda faktorer kan anses särskilt viktiga vid arbete med online-utbildningar. Slutsatser av studien är fortsättningsvis uppmärksammandet av en utmaning i att utveckla online-utbildning, som verktyg, till att kunna bidra med samma inlärningsmöjligheter som vid traditionell/klassisk utbildning samt att motivation är ett fält som borde vara väl utforskat vid utformningen av online-utbildning för att maximera lärresultatets möjligheter vid online-utbildning.

Depression is a common disease worldwide and the most common cause of mental illness. Studies have shown an association between unhealthy diets and depression. The purpose of the study was to explore district nurses and nurses' experience of supporting patients and motivating those with depression to healthy dietary habits in primary care. In order to answer the purpose of the study, an interview study was conducted in which the data material was analyzed using qualitative content analysis with inductive approach. Eleven district nurses and nurses working at a lifestyle clinic were recruited from ten health centres in the South of Sweden. In the study's results, three categories emerged; The Individual Meeting with the Patient, Motivational Tools and Obstacles. The individual meeting was about putting the patient first, confirming and establishing a good relationship and entrusting safekeeping. Motivational tools were about the nurses' description of the use of various tools such as motivational conversations, diet diaries, knowledge etc. to support and motivate patients to change their dietary habits. The nurses experienced that patients with depression had difficulties with motivation and that some did not have the power to change. The nurses could be in need of collaboration with other professionals and colleagues to get support and advice in their caring conversation with the patient. In order to improve the quality of care for the patient with depression, it may be important for further research in this area from both a patient and nurse perspective at lifestyle clinics in primary care. / Depression är en av vanlig sjukdom världen över och den vanligaste orsaken till psykisk ohälsa. Studier har visat samband mellan ohälsosamma kostvanor och depression. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskor och sjuksköterskors erfarenhet av att stödja och motivera patienter med depression till hälsosamma kostvanor på livsstilsmottagning inom primärvården. För att besvara studiens syfte genomfördes en intervjustudie där datamaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Elva distriktssköterskor och sjuksköterskor som jobbade på livsstilsmottagning rekryterades från tio hälsocentraler i södra Sverige. I studiens resultat framkom tre kategorier vilka var Det individuella mötet med patienten, Motivationsverktyg och Hinder. Det individuella mötet berörde vikten av att sätta patienten i centrum, att bekräfta, skapa en god relation samt förmedla trygghet. Motivationsverktyg handlade om sjuksköterskornas beskrivning av användning av olika verktyg såsom motiverande samtal, kostdagböcker, kunskap etc. för att kunna stödja och motivera patienterna till att förändra sina kostvanor. Sjuksköterskorna upplevde att patienter med depression hade svårigheter med motivationen och att en del inte hade kraft till förändringen. Det framkom att sjuksköterskorna kunde vara i behov av samarbete med andra professioner och kollegor för att få stöd och råd i det vårdande samtalet med patienten. För att förbättra vårdkvaliteten för patienten med depression kan det vara av vikt av ytterligare forskning både ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv på livsstilsmottagning inom primärvården.

Bakgrund: Vårdandets mål är att lindra eller förhindra lidande. Barn som vistas på sjukhus utsätts många gånger för onödigt lidande. Som barnsjuksköterska har man en viktig roll i mötet med barnet, där barnets perspektiv alltid ska vara i fokus. Syfte: Syftet med studien var att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att bedöma smärta hos barn i åldern två till sju år. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 8 barnsjuksköterskor vid en barnklinik i norra Sverige. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade på ett ökat behov av utbildning och tydligare rutiner/riktlinjer. Samtliga barnsjuksköterskor ansågs använda den kliniska blicken i bedömningen av barnets smärta dock var det få som skattade smärta enligt smärtskattningsskala. Slusats: Mer utbildning efterfrågas om barn och smärta, samt i vilken omfattning smärtskattningsinstrument bör användas. / Background: The aim of the caregiver is to alleviate or prevent suffering. Children who are hospitalized are often subjected to unnecessary suffering. As a child nurse, one has an important role in the meeting with the child, where the child's perspective should always be in focus. Purpose: The purpose of the study was to highlight the nurses' experiences of assessing pain in children aged two to seven years. Methods: Semi-structured interviews were conducted with 8 child nurses’ at a children's clinic in the north of Sweden. The material was analyzed with qualitative content analysis. Results: The result showed an increased need for education and clearer routines / guidelines. All child nurses were considered to use the clinical look in the assessment of the child's pain, however, there were few who estimated pain according to the pain estimation scale. Conclusion: More education is required about children and pain, and to what extent pain assessment instruments should be used / <p>Betyg E, 190603.</p>

<p>Studier visar att åtgärder krävs för att minska svenska barns intag av sötsaker och fett samt öka intaget av frukt och grönsaker. Skolors roll i att främja en hälsosammare kosthållning hos barn måste därför få en ökad uppmärksamhet. Lärare bör ta tillvara på tillfällen som ges att i undervisningen förmedla en positiv syn på mat. Sapere-metoden är en pedagogisk metod som syftar till att öva upp elevers sensoriska förmåga, utveckla deras språk samt på sikt förbättra deras matvanor. Denna metod tillämpas idag på skolor i Västmanland. Syftet med studien var att studera lärares upplevelser av Sapere-metoden i Västmanland, hur tillämpningen påbörjades, vilka förväntningar som fanns samt vilka möjligheter och hinder som påträffats under processen. Insamlingen av data skedde genom intervjuer med lärare och intervjuerna analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultatet visar att skolorna började tillämpa Sapere-metoden eftersom en person på skolan blev inspirerad. Förväntningarna handlade om en utveckling hos barnen, att bryta trender i samhället samt förväntningar att fortsätta arbetet med metoden i framtiden. Möjligheter är att metoden går att använda i alla skolämnen, att den utövas praktiskt samt går i linje med läroplanen. Hinder i arbetet är tidsbrist, kostnaden samt utbyte av personal i skolan.</p> / <p>Studies show that measures are required to reduce Swedish children’s intake of sugar and fat and to increase their intake of fruits and vegetables. Schools role in promoting a healthier diet in children must be given a greater attention. Teachers must take care of the opportunities they have that in the teaching mediate a positive view on food and meals. Sapere-method is an educational method and the aim is to practice pupils in their ability to use all their senses, to develop their language use and in the long term improve their food habits. This method is applied in schools in Västmanland. The aim with this study was to study teacher’s experiences of the Sapere-method in Västmanland, how the method was applied, what expectations there was, and what opportunities and obstacles encountered during the process. Data collection was done by interviewing teachers and the interviews were analyzed using a content analysis. The results of the study show that the Sapere method was applied because a person at the school became inspired. Expectations were a development of the children, to break the trends in society and expectations to continue the work in the future. The opportunities are that the method can be used in all school subjects, that is practiced practical and is in line with the curriculum. Obstacles in the method are lack of time, the cost and exchange of personnel in the school.</p>

<p>Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.</p>

<p>Depression och psykisk ohälsa är idag ett stort hälsoproblem. Trots att motionens positiva hälsoeffekter är välkända är det få inom sjukvården som använder fysisk aktivitet som  kompletterande behandling vid depressionstillstånd. Syftet med denna kvalitativa studie var att identifiera och beskriva personalens erfarenhet och syn på fysisk aktivitet som en del av den psykiatriska omvårdnaden vid depressionstillstånd. Studien var en kvalitativ studie med strukturerande fokusgrupp intervjuer som analyserades med hjälp av innehållsanalys där ett huvudtema; Att ha kunskap och idéer men att inte få till det, två teman och sju subteman utgjorde resultatet. Resultatet från studien visade att vårdpersonalen upplevde att det var bättre förr då det var en mer strukturerad tillvaro med motion och planerade aktiviteter på varje avdelning som patienterna skulle delta i. Resultatet visade både på hinder och möjligheter när det gällde fysisk aktivitet som omvårdnadsåtgärd. Slutsatsen var att personalen hade stora kunskaper kring omvårdnadsåtgärder vid depression men det fanns ett stort behov av förbättrade rutiner för fysisk aktivitet vid depression för linneliggande patienter.</p> / <p>Depression and mental illness is now a major health problem. Although the physical health benefits are well known, there are few in health care that uses physical activity as complementary treatment of depression state. The purpose of this qualitative study was to identity and describe staff's experience and views on physical activity as part of psychiatric care for depression condition. The study was a qualitative study of structuring focus group interviews who were analyzed using content analysis in which a major theme; To have knowledge and ideas but not getting to it, two themes and seven subthemes, was the result. The results of the study showed that nursing staff felt that it was better before when it was a more structured life with exercise and planned activities of each department that the patients would participate in. The results showed both obstacles and opportunities in terms of physical activity as health care measure. The conclusion is that the staff has knowledge of care measures for depression but it is a great need for improved physical activity on depression for patients in psychiatric clinic.</p>

<p>Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I fråga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats särskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden måste vara gemensamma för de båda typerna av metod, om man anser att båda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hävdas att de kvalitativa metoderna är sammankopplade med en rad problem beträffande objektivitet, generaliserbarhet, rättfärdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I många fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man ställer på vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser är att de misslyckas med detta. I uppsatsen hävdas att vetenskapens mål är att generera generaliserbar kunskap. På grund av de kunskapsteoretiska problem kvalitativ forskning stöter på, kan sådan forskning inte ensam nå detta mål och således inte ha någon självständig plats i vetenskapen, utan kan endast tjäna ett förvetenskapligt syfte, genom att, i vissa fall, formulera frågor och hypoteser som sedan besvaras respektive testas av kvantitativ forskning.</p> / <p>This paper examines the quantitative and the qualitative research methods with respect to both epistemology and the philosophy of science. With regards to qualitative research, the paper takes a closer look at the hermeneutic and the phenomenological methods in particular. The paper argues that the different types of method must have the same epistemological assumptions, if it is held that both types ought to be considered scientific. It is further claimed that the qualitative methods are connected to several problems concerning objectivity, generalizability, the justification of knowledge and the empirical support of theories. In many cases, these methods purport to live up to the requirements that are made on scientific research in these respects to the same degree as the quantitative method, but one of the theses of this paper is that they fail to do this. In the paper, it is maintained that the goal of science is to generate generalizable knowledge. Due to the epistemological problems qualitative research are faced with, such research cannot reach that goal alone and thus cannot hold an independent position in science, but can only serve a prescientific purpose, by, in some cases, drawing up questions and hypotheses which are then answered and tested respectively, by quantitative research.</p>

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare. Empirin är hämtad från en medelstor kommun i Mellansverige. Empirin har analyserats med hjälp av Habermas teori om kommunikativt handlande och teorin om samtidsdiagnosen (livsvärld och system) för djupare förståelse för de mekanismer som kan påverka bemötandet under vårdplaneringsmötet. Teorin bidrar till att förstå deltagarna under vårdplaneringsmöten har sina egna normer, värderingar och kulturer som formar och påverkar deras handlingar och bemötande, men även de lagar, regler och strategier som präglar kommun och landsting. Tidigare forskning om vårdplaneringsmöten inom en annan sektor visar att de föreskrifter i hälso- och sjukvårdslagar som tar upp vikten av delaktighet och inflytande inte efterföljs under vårdplaneringar. Resultatet visar att variationen av vårdplaneringsmötena och bemötandet beror på uppsättningen av människor som ska delta under mötena. Det finns vissa riktlinjer för vårdplaneringsmötets genomförande, men få känner till dessa, vilket gör att vårdplaneringsmötets genomförande hänger på deltagarna och personen som leder mötet. Ifall personen ifråga har en bra mötesteknik kommer brukaren till tals och blir delaktig i mötet.